Begränsas individens tänkande utifrån det personliga vokabuläret?

Dela gärna med er av era funderingar och slutsatser kring denna
frågeställning, och om det nu är så att tänkandet är begränsat till
språket, hur påverkas människors tänkande gentemot människor
som talar andra språk då språkbruket i länder skiljer sig?

Skulle inte alls säga att vad man tänker på begränsas utav ens vokabulär, vokabuläret är bara ett sätt att förmedla sina tankar till andra.

Exempelvis är när folk försöker förklara någonting, men vet inte riktigt hur de ska få fram det, då är inte själva tanken som är felet utan framförandet.

Klart att det paverkar. Att inte ha ord/begrepp for nagot innebar att det blir nastan omojligt att tanka i flera steg. Man kan dock likaval hitta pa egna begrepp om man inte tankt prata med nagon om det.

Jag minns sjalv jag hade manga solipsistiska tankegangar som jag inte kunde ge uttryck for forrens jag kande tillbegreppet solipsism. Nar jag hade begreppet och kunde definera det var det enklare att hantera sadana tankar och jag kunde aven dra en slutsats(att det inte spelar nagon roll och att jag inte tjanar nagot pà att tro sà oavsett). For problemlosning maste begrepp finnas. Forsok behandla angest eller deppression eller diskutera rasism eller kapitalism utan definera dem forst.

I slutandan ar val din vokabular en del av din totala kunskap och kunskap paverkar tankande i allra hogsta grad.

Hmm, om jag minns rätt skrevs det i 1984 att 'newspeak' skulle stoppa allt felaktikt tänkande pga att det inte skulle gå att tänka fel eftersom newspeak skulle begränsa det.

Att tänkandet skulle begränsas är ju inte speciellt rimligt, däremot är det ofta så att de som är "tänkare" har ett stort ordförråd.

Den här då, begränsas din tilltro till en annan individs intellekt av att denne har ett dåligt ordförråd? Om en riktigt smart person har väldigt svårt att uttrycka sig så är det inte säkert att denne framstår som smart.

Nej, olika ord finns bara till för att beskriva situationer.
Språket är som programmering, det finns lika många sätt att uttrycka samma sak som det finns folk som pratar.

De som har ett litet vokabulär får bara sätta samma färre ord på klurigare sätt.

Det finns ingen debatt om detta ämne när den formuleras så allmänt. Hundar tänker, men de har inget språk. Den bättre frågan att ställa sig är: vad för slags tankar är inte möjliga utan språk? Medan du kan visualisera i ditt sinne hur man skruvar i en glödlampa, utan att sätta det i språket, är jag inte säker på att samma sak gäller för propositioner som E= MC^2.

Det finns goda bevis för att de som är berövade från språk under tidig ålder (t.ex. de döva) är oförmögna att utvecklas intellektuellt, även om det finns undantag till denna regel. Refererar till en artikelsida på Wikipedia som tar upp ämnet: http://en.wikipedia.org/wiki/Linguistic_relativity

om jg skrvr såhär, r dt då svenska? Meningen med meningen går fram fast jag inte ens skriver med riktiga ord.

Jag brukar tänka på språk såhär

grund->tanke->uttryck

Tanken kommer från grunden, tanken formar meningen, meningen blir uttryckt.

Jag tror att ett stort ordförråd bara är en parameter i mängden, och begränsar inte förmågan att tänka. Det kan medföra svårigheter att resonera "med sig själv", men samtidigt ger ett dåligt ordförråd fler utmaningar till personer då denna ska tänka på vissa saker. Det i sin tur utvecklar nog alternativa färdigheter i sättet att tänka vilket säkert kan kompensera för det dåliga ordförrådet

Jag tror ett stort irdförråd tom kan medföra en begränsning i tänkandet, man blir nog "instyrd" i att uppfatta världen i form av alla ordens definitioner, en person utan stort ordförråd är inte begränsad av en massor av ord utan kan nog enklare tänka "utanför boxen". Jag tror den egna uppfinningsrikedomen blir något begränsad om man "rutar in" sitt tänkande i alla befintliga ord. Ungerför som öl nu ger min hjärna nytt sätt att tänka kan nog brist på ord ge hjärnan gymnastik på många sött