Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Du måste vara lite mer precis än så. Vilken typ av internationell rätt är du ute efter? Komparativ? Folkrätt? Civil- eller privaträtt? Offentlig rätt? Något annat?

Tänkte inte riktigt så långt. Det jag söker är väl något som skulle motsvara JÖKEN fast vad gäller internationell rätt.

Men det kanske endast finns ämnesspecifika böcker. I så fall får jag undersöka saken och se vilket utav dem faller mig i smaken. Detta då jag läser en utbildning med i princip ingen juridik och vill gärna utöka mitt kunnande inom området.

Tack för ditt svar hursomhelst.

Abass bok "International law" använde vi som en introduktion till folkrätten. Det är dock oklart vad du menar med "internationell rätt". Menar du folkrätt eller IP-rätt?

Ämnet verkar innefatta mer än jag hade trott. Men folkrätt är det jag menar.

Vidare bör väl sägas att jag ämnar att söka till en internationell politisk organisation därav mitt intresse. Och som jag skrev tidigare, pga min naturvetenskapliga utbildning känner jag att ett visst juridiskt komplementerande vore på sin plats.

Tack för tipset. Den kommer definitivt införskaffas.

Som ett alternativ kan nämnas Martin Dixons Textbook on International Law. Om den är bättre eller sämre än andra böcker på ämnet vet jag inte men jag gillade den när jag läste "inträtten" på sillköping folkhögskola (GU). Den börjar verkligen från början med att fråga sig om folkrätt alls existerar, och vad den isåfall är, med fel och brister. För att ge ett hum om boken listar jag kapitelrubrikerna:
1. The nature of international law and the international system
2. The sources of international law
3. The law of treaties
4. International law and national law
5. Personality, statehood and recognition
6. Jurisdiction and sovereignty
7. Immunities from national jurisdiction
8. The law of the sea
9. State responsibility
10. The peaceful settlement of disputes
11. The use of force
12. Human rights

Är du sedan intresserad av att fördjupa dig beträffande internationella organisationer kommer jag att tänka på Jan Klabbers bok An introduction to international institutional law. Boken börjar med en historia över framväxten av internationella organisationer. Resonerar kring varifrån de får sina befogenheter, vad som gäller för ändringar efter instiftandet. Vad de har för ställning i/ vid sidan av staterna. Hur de styrs internt. Hur konflikter löses med mer, med mer.

Är du novis på området hade jag börjat med Folkrätten i ett nötskal. Väldigt lättläst. Skrapar förvisso bara på ytan, men kan vara en god start. Gå sedan vidare med t ex Dixon som det tipsades om ovan, eller följ bibliografin i mitt tips.

Har fastnat lite på denna någon som kan hjälpa mig lite på traven.

Hos Bergmans Byggvaruhus har under året anställts tre personer:
Petra är anställd från 1 januari, Michael från den 1 mars och Johanni från den 1 september. Samtliga har fått en månadslön på 22 000 kr.
A. Hur lång semesterledighet (dagar) har var och en rätt att ta ut i år enligt lag?
B. Hur mycket semesterlön (kr) har var och en minst rätt till i år enligt lag?


Tack på förhand.

Tjena, har fastnat lite på en uppgift som jag skulle uppskatta hjälp på.

Du arbetar som nybliven biträdande jurist vid Bondhålas advokatbyrå, då Carl kommer instörtande med andan i halsen och vilt viftande med ett papper, som han håller i handen.Pappret visar sig vara ett avtal mellan Carl, som är potatisodlare med ekologisk inriktning, och Solrosen AB, grossist i frukt och grönt. Avtalets innehåll mynnar ut i att Carl skall leverera 800 kg potatis till ett pris av 2:50/kg. Carls upprördhet beror på att han, enligt egen uppfattning, avtalat att sälja sin potatis till ett pris av 4:50 kr/kg.Carl berättar följande. Under en god lunch tillsammans med Solrosens representant Ture Glassig kom man överens om att Solrosen skulle betala 4:50 kr/kg. Efter lunchen gick de gemensamt upp på Solrosens kontor, där ett avtalsförslag presenterades och priset skrevs in. Då Glassig klumpigt nog välte en kopp kaffe över avtalet, fick det skrivas om. Detta gjordes av en medhjälpare på Glassigs kontor. När det nyskrivna avtalet lades fram för Carl, skrev han under utan att läsa avtalet en gång till. De hade ju varit helt överens. Nu kräver Solrosen leverans enligt avtalet och Carl behöver Din hjälp att klara sig ifrån avtalet.

Jag dras hela tiden till 32§ AvtL, som handlar om felskrivningar och misstag. Samt 33 och 36§§. Någon som kan leda mig mer i rätt riktning om det skulle behövas. Tack på förhand.

Hej alla Flashbackare,

Här kommer ett scenario som jag gärna vill ha klarhet i:

Abdullah hyr ett korridorsrum i första hand som han hyr ut i totalt fyra månader till Mkwebe. I början av uthyrningen tar Abdullah ut en deposit från Mkwebe motsvarande en månadshyra.

Under uthyrningsperioden så har Mkwebe dels ett flerboende utan Abdullahs kännedom och dels företer sig åt diverse sanitärolägenheter till den grad att det besvärar boenden i samma korridor. Pga av detta så får Abdullah ett mejl där hyresvärden säger upp hyresavtalet. Orsaken är dels att ett flerboende bedrivs och dels att pga av de sanitärolägenheter.

Frågan är då om Abdullah får behålla depositen?

Tack på förhand,
kortet

Förvisso ingen skoluppgift, utan snarare så att jag inte greppar detta i största allmänhet.

Det är en processrätslig fråga.

När en process väl startat är ju huvud regeln att ändring inte är tillåten, 45:5:1 p. 1
Men, som alltid, så finns det undantag och det har jag lite svårt med, undantaget är "utvidgning till annan gärning".

Exempel för att illustrera mitt problem:

A begår inbrott och tillgriper föremålen 1,2,3 och 4. Process inleds, brottsoffret upptäcker efter att processen inletts en lapp med hot, med den tilltalade som avsändare.

Initialt rörde det sig ju om ett inbrott, men det visar sig senare att även hot förekommit. Kan åklagaren lägga till detta till det befintliga åtalet? -Då åtalet rörde gärning A och sedan utvidgas till att även omfatta gärning B?

Vidare undrar jag hur långt gången processen kan vara och det fortfarande är "ok" för åklagaren att ändra? kan han minuten innan domen avkunnas föra fram de ändringar han vill göra?

Vänligen

Jag undrar om jag har hittat rätt paragraf när jag ska lösa detta detta problem?:

Du har inte fått ditt rotbidrag godkänt av skatteverket. Detta har du från skatteverket fått ett skriftligt beslut om. Fyra veckor efter att beslutet är utskickat och två veckor efter att du sett brev i din posthög skriver du en klagan till skatteverket. Du skriver att du vill ha rotavdrag och att de gjort fel. Några dagar senare får du svar från skatteverket om att de inte tar upp din klagan eftersom att du skickat in den försent. Du blir då förbannad och tänker att detta får en domstol avgöra och skickar ett nytt brev där du klagar på båda besluten från skatteverket, du skickar det till närmsta tingsrätt. Du får tillbaka brevet från tingsrätten där de skriver att de inte handlägger denna typ av ärenden.

Bedöm skatteverkets och tingsrättens agerande utifrån förvaltningslagen

Gäller denna paragraf när att kalgan skickats in för sent?:

24 § Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar.
Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.

Tänk på följande frågor:

- Har du blivit delgiven korrekt?
- Har överklagandetiden löpt ut?
- Kan du överklaga ett avvisningsbeslut?
- Varför i hela helvete skickar du till TR:n?
- Skickar du överklagan till besluts- eller besvärsmyndigheten?
- Har TR:n en skyldighet att vara dig behjälplig?
- Har TR:n en skyldighet att vidarebefordra överklagandet till FR:n?