Substans: Toppslätskivling
Tidigare erfarenheter: Grönt, brunt, spice, benzo, cubensis
Dos: 55 stycken
Ålder: 18 Kön: Kille Vikt: 83
Tid: 5 ½ timme
Förord
Detta är min första tripprapport, så det kommer med stor sannolikhet bli lite fel här och där, och det får ni tyvärr leva med. Alla namn jag nämner är utbytta mot diverse olika bokstäver. Ge gärna kritik så jag vet vad jag kan förbättra och tänka på tills nästa tripp, eventuellt nästa rapport.
Jag har under det senaste året velat testa hallucinogena droger med tanke på effekterna och hur man påverkas, samt av allt visuellt det sägs man kan se. Så jag började nu i slutet av juli att läsa bra många tripprapporter här på FB och blev bara mer och mer sugen. Jag visste att jag inte var riktigt redo för lapp, så jag ville hellre testa toppisar först då man kan bestämma lite mer om hur mycket man ska trippa. Jag kände att jag var bra påläst på toppisar så jag bara gick och väntade på att säsongen skulle börja for real. Jag kunde verkligen inte hålla mig, så jag och en polare styrde cubensis vilket jag i stort sett aldrig hade läst om, än mindre testat. Men jag tryckte i mig det och fick en jävligt skön tripp!
Dagen var äntligen här!
Det var för 5 dagar sedan jag testade cubensis för första gången i mitt liv, och jag visste att man kan bli tolerant fort på svamp så jag kände till att man var tvungen att ta lite mer för att få en bra tripp.
Dagen efter min cubensistripp var vi ett kompisgäng på 8 personer som bestämde oss för att gå ut och plocka toppisar helgen därpå. Vi plockade då totalt över 400 st och skulle trippa tillsammans klockan 20:00. När dagen väl var här och tiden närmade sig så hade alla klätt sig efter väder och dylikt. Set and setting tyckte vi inte spelade så himla stor roll, då vi visste att vi oavsett vad skulle vandra runt som vi vanligtvis gör. Vi delade upp allt efter hur mycket var och en ville ha. Några av oss hade trippat förr, och för andra var det första gången.
Klockan var äntligen 20:00
Allt var klart för start. Vi befann oss då hos en kompis vi kan kalla B. Svamparna var uppdelade och vi började äta dem. Jag tryckte i mig 55 stycken, då jag ville ha en normal dos, samt att jag kunde vara ganska tolerant sedan den senaste trippen.
Direkt efter att alla hade ätit upp plockade vi i ordning allt och vandrade ut. Redan när klockan var ungefär 20:20 började jag känna något. Jag blev helt slapp i benen, eller rent ut sagt i hela kroppen, och jag började känna en oroskänsla i magen. Jag hade hört att man kunde få en snedtripp lättare om man kämpade emot ruset, så jag gjorde allt i min väg för att välkomna det istället.
Vi gick iväg till ett litet vindskydd bakom ett dagis och satte oss där en stund. Värken i magen blev allt värre och jag började faktiskt bli riktigt orolig. Jag gick iväg och pratade med en kompis som vi kan kalla för T, och hen berättade för mig att jag skulle välkomna det och bara försöka fascineras av det lilla visuella jag började se. Jag började äntligen bli lugn och värken i magen släppte till slut. Jag fascinerades något så enormt av att allting såg ut att vara i HD, samt att saker pulserade/andades.
Vi bestämde oss till slut för att gå vidare in i en skog som låg alldeles i närheten. Vi gick i cirka 5 minuter och vi såg en grillplats som vi satte oss vid och väntade in trippen.
Klockan var nu ungefär 20:50 och alla började få hallucinationer. Vi satt där i ungefär 10 minuter, sen gick vi vidare in i skogen tills vi kom fram till en äng som det fanns ungefär 20 stycken höbalar på. Vi klättrade upp på dem och låg och kollade på den stjärnklara himmelen. Allting var roligt och spännande, och jag hade den där pirrande känslan i kroppen samtidigt som jag njöt av den friska luften och de ljuva vindarna som smekte mot kroppen. Sedan helt från ingenstans gick en vän som vi kan kalla för J iväg för att spy. Jag tänkte att hen kanske bara mådde lite illa, eller helt enkelt var för mätt eller så. Efter en liten stund gick J och T iväg för att prata lite och jag kände ett sug av att följa med. Så kvar på höbalarna låg resten av vännerna B, I, M, K och A.
Jag, J och T gick iväg tillbaka en bit in i skogen och jag började känna ett obehag av vännerna som var kvar på ängen. Jag ville bara bort från dem, jag ville att de skulle droppa flamset och alla skratt. Så vi 3 som var ute och gick skyndade oss iväg för att slippa det där. Vi pratade om hur vi kände för stunden och de sa att någonting inte stämde. Det var något som helt enkelt inte kändes rätt (de har trippat ett flertal gånger tidigare av olika substanser). De gick och väntade på den där spralliga lyckan innan man peakar men den kom aldrig. Vi fortsatte gå längre in i skogen tills vi kom fram till en fårhage och nu började saker bli riktigt snett för oss. De började trippa som fan och kunde inte riktigt urskilja om det var verklighet eller en tripp, medan jag fortfarande kunde det. Både J och T sa att de kände att de letade efter något, men inte visste riktigt vad. Jag började bli orolig för dem och bara försökte prata för att de skulle må bättre.
Jag var vid det här stadiet i början av min peak och klockan var nu cirka 21:30-22:00. Sedan hörde vi hur resten av våra polare började närma sig med allt det flamsiga och jag kände ett riktigt stort obehag och gick iväg helt själv tills jag kände ett lugn i kroppen. Men det var någonting som saknades. Letade jag efter något/någon i livet? Saknade jag något/någon? Jag visste inte vad det var som var så fel, men något var det. Jag var liksom tom i kroppen, samtidigt som jag var förvirrad med livet. Vart var jag på väg? Jag har det bra vanligtvis, många vänner, det går bra i skolan, bra relation till mina syskon och föräldrar. Men jag kunde verkligen inte sätta fingret på vad det var som fick mig att må så jävla dåligt. Jag kände att livet var riktigt lönlöst, samtidigt som det var så jävla värt.
Alla andra var då i fårhagen och jag ringde J för jag vet att han är bra att prata med. Jag bad honom möta mig, vilket han gjorde. Så vi satte oss en bra bit ifrån de andra inne i hagen och bara pratade. Och jag kände att det var så jävla onödigt att ha den tuffa attityden vi har mot varandra vanligtvis. Jag ville bara att alla skulle droppa den och bli lugna så att jag kunde känna ett lugn istället för ett sådant extremt obehag mot dem. Jag vet inte ens nu idag varför jag kände så. B kom efter ett tag och var med i samtalet vilket lugnade ner mig en aning.
Efter att jag, J och B hade pratat så kom T fram och ville prata med mig ensam, så vi gick ut ur hagen och pratade i ungefär 30 minuter. Varken T eller J kunde förstå vad klockan var, de mådde bara så jävla skumt, medan jag faktiskt visste exakt vad klockan var trots att jag var så pass trippad. Till slut kom alla fram till mig och T på vägen utanför hagen och vi började alla småtjafsa lite om vart vi skulle gå vidare. Vi beslutade att vi skulle dela upp oss, så nu var det jag T, J och K som var själva medan de andra gick iväg tillbaka till vindskyddet som vi var i från början.
K hade vid det här laget också börjat må riktigt skumt, precis som mig, T och J. Så vi fortsatte prata om vad vi kände och gick in i hagen igen. Vi satt där tills jag började landa och jag droppade hela det där djupa tänket om vad jag saknade/letade efter, och insåg att jag letar efter något svar som jag inte kan få reda på i denna tripp, utan måste utforska mer i någon annan tripp. Vi 4 började sakta men säkert röra oss tillbaka mot de andra och jag och K connectade riktigt bra med varandra! Vi landade samtidigt och fick båda 2 den där euforiska känslan i hela kroppen, och jag ville verkligen bara tillbaka till de andra som skrattade och hade kul.
J och T gick lite före mig och K och de mådde verkligen helt kasst. T sa att han skulle göra vad som helst för att få känna något, om det så var att behöva skära sig själv för att få känna smärta, ånger eller att få se mycket blod som kunde chocka honom.
Vi kom fram till vindskyddet där de andra satt och jag mådde just nu så jävla bra så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var som en riktigt fet orgasm x100!
J och T mådde fortfarande förjävligt rent ut sagt och sa att de skulle gå iväg och hämta lite spice så att de åtminstone kunde landa rätt, vilket de till slut verkade göra! Resten av kvällen pratade vi alla om hur våra trippar hade varit och det var riktigt underhållande att lyssna på vad alla hade att säga.
Efter att spiceruset hade lagt sig för J och T började de må konstigt igen, men bättre än när de trippade i alla fall.
Allt började dra sig mot sitt slut och vi försvann hemåt en efter en. Jag träffade alla idag, dagen efteråt och ingen mådde dåligt psykiskt längre, alla mådde som vanligt vilket var riktigt skönt!
Nu till frågorna. Var det jag, K, T och J kände en snedtripp? J hade ätit ungefär 80-100 svampar och T hade ätit ungefär 100-120 svampar, med tanke på att de 2 trippade 2 dagar tidigare än detta. Kan de ha ätit för mycket? Skulle de ha boostat trippen med spice tidigare tycker ni? Vad ska vi alla tänka på tills nästa gång?
Jag ger denna tripp 7/10 toppisar, då jag fick det klart för mig att toppslätskivling kan användas som självterapi, i alla fall för mig. Jag kommer absolut testa det mer gånger, kanske till och med nästa helg. Hoppas inte att det var för rörigt, i så fall är det bara att fråga på!
/BS
Tidigare erfarenheter: Grönt, brunt, spice, benzo, cubensis
Dos: 55 stycken
Ålder: 18 Kön: Kille Vikt: 83
Tid: 5 ½ timme
Förord
Detta är min första tripprapport, så det kommer med stor sannolikhet bli lite fel här och där, och det får ni tyvärr leva med. Alla namn jag nämner är utbytta mot diverse olika bokstäver. Ge gärna kritik så jag vet vad jag kan förbättra och tänka på tills nästa tripp, eventuellt nästa rapport.
Jag har under det senaste året velat testa hallucinogena droger med tanke på effekterna och hur man påverkas, samt av allt visuellt det sägs man kan se. Så jag började nu i slutet av juli att läsa bra många tripprapporter här på FB och blev bara mer och mer sugen. Jag visste att jag inte var riktigt redo för lapp, så jag ville hellre testa toppisar först då man kan bestämma lite mer om hur mycket man ska trippa. Jag kände att jag var bra påläst på toppisar så jag bara gick och väntade på att säsongen skulle börja for real. Jag kunde verkligen inte hålla mig, så jag och en polare styrde cubensis vilket jag i stort sett aldrig hade läst om, än mindre testat. Men jag tryckte i mig det och fick en jävligt skön tripp!
Dagen var äntligen här!
Det var för 5 dagar sedan jag testade cubensis för första gången i mitt liv, och jag visste att man kan bli tolerant fort på svamp så jag kände till att man var tvungen att ta lite mer för att få en bra tripp.
Dagen efter min cubensistripp var vi ett kompisgäng på 8 personer som bestämde oss för att gå ut och plocka toppisar helgen därpå. Vi plockade då totalt över 400 st och skulle trippa tillsammans klockan 20:00. När dagen väl var här och tiden närmade sig så hade alla klätt sig efter väder och dylikt. Set and setting tyckte vi inte spelade så himla stor roll, då vi visste att vi oavsett vad skulle vandra runt som vi vanligtvis gör. Vi delade upp allt efter hur mycket var och en ville ha. Några av oss hade trippat förr, och för andra var det första gången.
Klockan var äntligen 20:00
Allt var klart för start. Vi befann oss då hos en kompis vi kan kalla B. Svamparna var uppdelade och vi började äta dem. Jag tryckte i mig 55 stycken, då jag ville ha en normal dos, samt att jag kunde vara ganska tolerant sedan den senaste trippen.
Direkt efter att alla hade ätit upp plockade vi i ordning allt och vandrade ut. Redan när klockan var ungefär 20:20 började jag känna något. Jag blev helt slapp i benen, eller rent ut sagt i hela kroppen, och jag började känna en oroskänsla i magen. Jag hade hört att man kunde få en snedtripp lättare om man kämpade emot ruset, så jag gjorde allt i min väg för att välkomna det istället.
Vi gick iväg till ett litet vindskydd bakom ett dagis och satte oss där en stund. Värken i magen blev allt värre och jag började faktiskt bli riktigt orolig. Jag gick iväg och pratade med en kompis som vi kan kalla för T, och hen berättade för mig att jag skulle välkomna det och bara försöka fascineras av det lilla visuella jag började se. Jag började äntligen bli lugn och värken i magen släppte till slut. Jag fascinerades något så enormt av att allting såg ut att vara i HD, samt att saker pulserade/andades.
Vi bestämde oss till slut för att gå vidare in i en skog som låg alldeles i närheten. Vi gick i cirka 5 minuter och vi såg en grillplats som vi satte oss vid och väntade in trippen.
Klockan var nu ungefär 20:50 och alla började få hallucinationer. Vi satt där i ungefär 10 minuter, sen gick vi vidare in i skogen tills vi kom fram till en äng som det fanns ungefär 20 stycken höbalar på. Vi klättrade upp på dem och låg och kollade på den stjärnklara himmelen. Allting var roligt och spännande, och jag hade den där pirrande känslan i kroppen samtidigt som jag njöt av den friska luften och de ljuva vindarna som smekte mot kroppen. Sedan helt från ingenstans gick en vän som vi kan kalla för J iväg för att spy. Jag tänkte att hen kanske bara mådde lite illa, eller helt enkelt var för mätt eller så. Efter en liten stund gick J och T iväg för att prata lite och jag kände ett sug av att följa med. Så kvar på höbalarna låg resten av vännerna B, I, M, K och A.
Jag, J och T gick iväg tillbaka en bit in i skogen och jag började känna ett obehag av vännerna som var kvar på ängen. Jag ville bara bort från dem, jag ville att de skulle droppa flamset och alla skratt. Så vi 3 som var ute och gick skyndade oss iväg för att slippa det där. Vi pratade om hur vi kände för stunden och de sa att någonting inte stämde. Det var något som helt enkelt inte kändes rätt (de har trippat ett flertal gånger tidigare av olika substanser). De gick och väntade på den där spralliga lyckan innan man peakar men den kom aldrig. Vi fortsatte gå längre in i skogen tills vi kom fram till en fårhage och nu började saker bli riktigt snett för oss. De började trippa som fan och kunde inte riktigt urskilja om det var verklighet eller en tripp, medan jag fortfarande kunde det. Både J och T sa att de kände att de letade efter något, men inte visste riktigt vad. Jag började bli orolig för dem och bara försökte prata för att de skulle må bättre.
Jag var vid det här stadiet i början av min peak och klockan var nu cirka 21:30-22:00. Sedan hörde vi hur resten av våra polare började närma sig med allt det flamsiga och jag kände ett riktigt stort obehag och gick iväg helt själv tills jag kände ett lugn i kroppen. Men det var någonting som saknades. Letade jag efter något/någon i livet? Saknade jag något/någon? Jag visste inte vad det var som var så fel, men något var det. Jag var liksom tom i kroppen, samtidigt som jag var förvirrad med livet. Vart var jag på väg? Jag har det bra vanligtvis, många vänner, det går bra i skolan, bra relation till mina syskon och föräldrar. Men jag kunde verkligen inte sätta fingret på vad det var som fick mig att må så jävla dåligt. Jag kände att livet var riktigt lönlöst, samtidigt som det var så jävla värt.
Alla andra var då i fårhagen och jag ringde J för jag vet att han är bra att prata med. Jag bad honom möta mig, vilket han gjorde. Så vi satte oss en bra bit ifrån de andra inne i hagen och bara pratade. Och jag kände att det var så jävla onödigt att ha den tuffa attityden vi har mot varandra vanligtvis. Jag ville bara att alla skulle droppa den och bli lugna så att jag kunde känna ett lugn istället för ett sådant extremt obehag mot dem. Jag vet inte ens nu idag varför jag kände så. B kom efter ett tag och var med i samtalet vilket lugnade ner mig en aning.
Efter att jag, J och B hade pratat så kom T fram och ville prata med mig ensam, så vi gick ut ur hagen och pratade i ungefär 30 minuter. Varken T eller J kunde förstå vad klockan var, de mådde bara så jävla skumt, medan jag faktiskt visste exakt vad klockan var trots att jag var så pass trippad. Till slut kom alla fram till mig och T på vägen utanför hagen och vi började alla småtjafsa lite om vart vi skulle gå vidare. Vi beslutade att vi skulle dela upp oss, så nu var det jag T, J och K som var själva medan de andra gick iväg tillbaka till vindskyddet som vi var i från början.
K hade vid det här laget också börjat må riktigt skumt, precis som mig, T och J. Så vi fortsatte prata om vad vi kände och gick in i hagen igen. Vi satt där tills jag började landa och jag droppade hela det där djupa tänket om vad jag saknade/letade efter, och insåg att jag letar efter något svar som jag inte kan få reda på i denna tripp, utan måste utforska mer i någon annan tripp. Vi 4 började sakta men säkert röra oss tillbaka mot de andra och jag och K connectade riktigt bra med varandra! Vi landade samtidigt och fick båda 2 den där euforiska känslan i hela kroppen, och jag ville verkligen bara tillbaka till de andra som skrattade och hade kul.
J och T gick lite före mig och K och de mådde verkligen helt kasst. T sa att han skulle göra vad som helst för att få känna något, om det så var att behöva skära sig själv för att få känna smärta, ånger eller att få se mycket blod som kunde chocka honom.
Vi kom fram till vindskyddet där de andra satt och jag mådde just nu så jävla bra så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var som en riktigt fet orgasm x100!
J och T mådde fortfarande förjävligt rent ut sagt och sa att de skulle gå iväg och hämta lite spice så att de åtminstone kunde landa rätt, vilket de till slut verkade göra! Resten av kvällen pratade vi alla om hur våra trippar hade varit och det var riktigt underhållande att lyssna på vad alla hade att säga.
Efter att spiceruset hade lagt sig för J och T började de må konstigt igen, men bättre än när de trippade i alla fall.
Allt började dra sig mot sitt slut och vi försvann hemåt en efter en. Jag träffade alla idag, dagen efteråt och ingen mådde dåligt psykiskt längre, alla mådde som vanligt vilket var riktigt skönt!
Nu till frågorna. Var det jag, K, T och J kände en snedtripp? J hade ätit ungefär 80-100 svampar och T hade ätit ungefär 100-120 svampar, med tanke på att de 2 trippade 2 dagar tidigare än detta. Kan de ha ätit för mycket? Skulle de ha boostat trippen med spice tidigare tycker ni? Vad ska vi alla tänka på tills nästa gång?
Jag ger denna tripp 7/10 toppisar, då jag fick det klart för mig att toppslätskivling kan användas som självterapi, i alla fall för mig. Jag kommer absolut testa det mer gånger, kanske till och med nästa helg. Hoppas inte att det var för rörigt, i så fall är det bara att fråga på!
/BS
__________________
Senast redigerad av Bernald-Shire 2013-09-23 kl. 01:46.
Senast redigerad av Bernald-Shire 2013-09-23 kl. 01:46.
Låter som en dålig idé med stor risk för att några får en stedtripp.. vilket några av er verkade ha fått? Om än en ganska mild..
destu färre, destu bättre. Enligt mitt tycke dvs, tycker det känns aning stressigt/skumt när man är ett flertal personer som trippar. 
