Kul att du uppskattade dokumentärserien. Har alltid varit skeptisk till vattenkraft, känns som att man vaggat in pöbeln i bättre troende som grön bränslekälla. Det talas tyst om det utbredda lidande det skapar gentemot vattenlevande organismer och växtlighet, samt miljö i nära anslutning.
Enligt SLU:s Utvärdering av den svenska ålförvaltningen dör 140 ton ål i vattenkraftverken årligen. En ål kan komma upp till en massa på 3,6 kg. Låt oss snitta en medianvikt på hälften, á 1,8 kg, och göra en uträkning - detta är antalet individer som dör av tortyr. Här inkluderar vi inte laxen. Varför "brolin" fått upp mager och sargad lax på spöt beror på att dessa via instinkt försöker att ta sig upp för forsarna där kraftverken är belägna. De försöker, och försöker. Instinkten är så pass hårt driven så att laxen fortsätter tills den dör av utmattning eller svält, eller av interna blödningar, från upprepade misslyckade försök, att ta sig upp för den blockerade forsen.
Revidering och ny-formation rent "mekaniskt" hur vattenkraftverken är utformade måste bli aktuellt. Fiskar och andra vattenlevande organismer måste kunna ta sig igenom passager utan att mista livet till, eller att torteras till döds. Det finns "passager" hos ett fåtal vattenkraftverk, dessa är inte optimalt utformade från första början, det räcker inte.
Att tycka detta är okej, utan att ens lyfta på ögonbrynet, det är skamligt. Finner därför "brolin" som något av en psykopat, som ställer sig positiv till vattenkraft.
Jag länkar dokumentär-serien igen, så hoppas vi att fler får ett uppvaknande:
https://www.svtplay.se/fiskarnas-rike
Fiskar, och vattenlevande djur, har alltid fått komma i skymundan när det handlar om djurplågeri. Jag tror att den största anledningen är att vi inte direkt kan se fysiskt, alltså utåt, på om dessa djur lider eller plågas. Men det finns studier som visar på att deras centrala nervsystem reagerar kraftigt på både psykologiskt trauma och smärtstimuli.