Körskollärare som tydligt blir frustrerade om man ställer en motfråga - Fel av mig?

Håller på att ta körkortet just nu och idag när jag körde så hamnade jag och min lärare i lite tjafs.
Jag är på steget att köra motorväg/motortrafikled/landsväg och vi snackade vänstersvängar och hela köret.

Jag sumpade första vänstersvängen igenom att jag inte stannade på busshållplatsen för att släppa förbi bakomvarande(Jag såg den ärligt inte), så det slutade med att jag stod stilla i vägen och skapade det klassiska vänstersväng scenariot som han snackade om.
Inget mer med det, han frågade vad jag kunde ha gjort och jag sa att jag inte såg något ställa att stanna på, var¨på han sa att det fanns en busshållplats och jag ursäktade mig och sa ok.

Vi körde vidare och körde över en riktigt smal bro som jag alltid tyckt är obehaglig att köra över, så jag höll 40 istället för 50, varpå han sa att jag skulle öka farten för att inte vara ett hinder(Här förstår även jag att jag borde hålla den hastigheten som sägs för att inte vara ett onödigt hinder, men jag anser att jag hade en skälig anledning att hålla lägre än gränsen).

Han sa också då att eftersom rytmen var 50 så borde jag också hålla det men jag svarade att jag kände mig osäker på bron och därför inte ville köra så fort, varpå han påpekade att det inte fanns ett möte förens om kanske 100 meter och då tyckte jag att det känns ju väldigt onödigt att öka till 50 bara för att sen sänka till 40.(Igen, jag är medveten om att jag ska hålla gränsen om rytmen säger det så, men jag anser att eftersom bron var smal så har jag en skälig anledning att hålla lite lägre)

Sen skulle vi köra mot en rondell och innan rondellen så var det en bred vägren men som inte hade några markeringar eftersom de hade suddats ut och inte blivit ommålade, så jag hamnade in på vägrenen varpå han sa det och jag rättade till mig. Efter ett tag så börjar väldigt tunna markeringar dyka upp.

Sen kör vi på en annan bro som är lite större och där har jag en tendens att dra lite till höger istället för att hålla mig så nära linjen som möjligt. Där frågade jag om det verkligen var ett så stort problem att man höll lite extra till höger med tanke på att man bevisligen klarar av att hålla där utan att köra in i räcket.
Då påpekade han att uppkörningsläraren kan bli nojjig och rycka lite i ratten och underkänna dig för att du håller för små marginaler.
Och även att det är farligt att ligga så nära en metallkonstruktion.(Vore det inte ännu farligare att ligga närmre bilar som kör i samma hastighet och som även har en människa i sig? Vore det inte logiskt att bara riskera en själv istället för flera?)

När vi kommer tillbaka till körskolan så utspelar sig konversationen ungefär såhär:
L = Lärare. J = Jag.

L - Det är synd, för jag tycker att du alltid ifrågasätter mig.
J - I vilka situationer menar du då?
L - Som när vi skulle svänga vänster första gången så sa du att det inte fanns en hållplats, sen sa jag att det fanns en, varpå du svarade att det inte fanns en.(Vilket jag absolut inte gjorde, han la orden rakt i min mun och jag blev tydligt frustrerad.)
J - Det sa jag inte, jag sa "ok" när du påpekade att det fanns en hållplats.


Sen så börjar vi prata om två olika situationer, han pratar om att jag valde fel körfält innan rondellen och jag pratar om hur vägrenen inte är tydligt markerad och väldigt bred.

L - Men Fruktlimpa, jag har kört den här vägen tusen gånger, jag vet hur den fungerar
J - Men du sa tidigare att jag ska hålla till höger om inget annat anvisas, så hur är det då fel av mig att råka komma in på vägrenen som inte ens är markerad?
L - Men den var ju 500 meter innan rondellen
J - Ja men det var den situationen jag har pratat om, inte rondellen
L - Jamen rondellen då? Varför valde du fel där?
J - Jag valde helt enkelt fel

Hans frustration försvann dock inte när jag påpekade att vi pratade om två helt olika saker, utan han fortsatte att verka frustrerad.
Han uppfattade mina frågor som om jag försökte underminera hans kunskap och istället påstå att jag visste bättre, vilket inte var min syfte alls.
Sen hävdade han att jag har en bortförklaring till allting, men hur ska jag kunna reflektera över mina felsteg om jag inte får säga vad jag tänkte under tiden? Han verkar tro att jag bortförklarar mig när jag berättar hur jag tänkte och varför jag kom i fel situation.

Så, gjorde jag grovt fel? Är jag en idiot? Jag menar inte att mitt synsätt är helt rätt utan jag vill verkligen veta om jag gjort fel och borde ändra på mig.
Eller är det så att körlärare är så vana med att folk är envisa och därav blev ställd när jag började ställa frågor?
Jag har aldrig sagt emot något innan, utan har mest nickat och fortsatt köra när han rättat mig.

men herregud.. Är du så osäker så att du behöver köra långsamt bara för att det är en bro (långsamt som i 40 på en 50 väg, inte långsamt som i 80 på en 90 väg - det är mer okej) så kanske du helt enkelt inte är riktigt redo för ett körkort?

Och lägger du dig så långt ut till höger att läraren reagerar på det så ligger du förmodligen för långt ut till höger. Du behöver inte vara så paranoid, försök hålla dig i mitten av din fil, ligg lite till höger om du vill men om körskoleläraren säger till så ligger du förmodligen -för- långt ut till höger. Helst ska du ligga i mitten av filen, tänk om någon stackare promenerar ute i väggrenen? Precis bakom en kurva? Du verkar ju vara lite osäker bakom ratten så i sådant fall är ju risken stor att du i panik rattar för långt upp till vänster och således hamnar på fel sida vägen = farligt. Lägg dig så att det finns marginal på båda sidor om bilen.

Sen så verkar din körskolelärare lite väl gnällig, visst, känner du att ni inte 'klickar' så kanske det är bra att pröva en annan körskolelärare.. Men tänk på att han bara vill ditt bästa. (och sitt eget, krockar du med honom i bilen så skadas ju han med )

Alla kan inte gilla alla här i världen. Vissa körskollärare passar inte ihop med vissa elever. Det enklaste är att byta körskollärare.

Den bron jag pratar om är riktigt jävla smal, och då menar jag smal. Att hålla 10 lägre än 50 för att man är orolig över en bro, är väl inte att inte vara redo för körkortet? Man får ju ligga lägre om man har en skälig anledning, det är inte som att jag kryper ner till 10 och puttrar över.

Och som du säger så är det väl mest troligt att jag gillar för nära höger, men det känns inte alls så och jag har kört över bron ett par gånger och aldrig varit i den situation där jag känner att jag kommer ta i, varför skulle jag helt plötsligt ta i räcket helt på måfå efter att jag flera gånger kört på samma sätt?



Mja, problemet är att jag har haft han så pass länge och det verkar inte ha varit något problem tills nu. Vet inte riktigt vars det kom ifrån, om det är jag som helt plötsligt har blivit mera ifrågasättandes eller om han bara är van med olyckor på landsväg.
Sen så är min halkbana bokad och efter den så kommer jag mest troligt ta resten privat, eftersom jag i allmänhet ogillar körskolor för att de bevisligen brukar mygla med lektioner och dylikt(Detta påverkar inte mitt bemötande, jag är väldigt trevlig och konflikträdd)

Att köra 40 på 50-väg över en smal bro är ok. Du skall inte bryta mot den relativa hastighetsbegränsningen. Det går ut på att du inte skall köra fortare än din eller fordonets förmåga. Å andra sidan skall du inte köra för sakta om det är fri väg.

Trafiklärarens och vissa andras totalt felaktiga resonemang innebär ju att du alltid kan köra högsta tillåtna hastighet oavsett väglag. Tänk dig 110 på motorväg med 20-30 cm nysnö, is eller ösregn. Idioter som orsakar olyckor.

Byt körlärare och lyssna inte på de som tror de alltid kan köra max. De sistnämnda orsakar de flesta olyckorna.

Om en uppkörningsinspektör "rycker tag i ratten" eller på annat sätt stör föraren så finns det bara en sak att göra. Stanna fordonet, och upplysa personen om att han utgör en trafikfara.

Seriöst...

Din körskolelärare är nog så erfaren att han vet att de som håller på att ifrågasätta hela tiden behöver betydligt fler lektioner. Ser väl inget fel med att du beskriver hur du tänker. Viktiga är att du verkligen tar åt dig av synpunkterna du får.

Tydligen handlar det om personkemi, inte sakargumenten.
Byt lärare.

Håller med här, nu vet jag inte hur det ser ut mellan TS och dennes lärare, men vet att när jag skulle ta körkort blev jag tilldelad det sämsta möjliga valet av lärare, hon viste säkert vad hon gjorde, men avskydde hennes personlighet, och hon avskydde min även om hon försökte dölja detta.

Så det påverkade verkligen effektiviteten på ett dåligt sätt, senare fick jag en ny

(eller egentligen två nya, efter att den första läraren efter den jag blev tilldelad först, försvann väldigt plötsligt och ingen ville säga någonting varför, samt att han är utlänning, såg inte han på några år bara för att träffa han väldigt nyligen i ett annat land, och han verkade inte överdrivet förtjust att träffa mig, vilket är lite konstigt för vi fungerade bra tillsammans, nästan som om det var att det handlade om att det var en person som kände honom i Sverige...

Iallafall fick ännu en lärare rätt så omgående efter att utlänningen försvann, och vi fungerade väldigt bra tillsammans, hade körkort en och en halv vecka senare tror jag).


Så skaffa en ny lärare om du inte är praktiskt taget färdig ts.

Det ligger nog något i kemin som ni säger. Jag antar att jag bara inte märkt av det tidigare eftersom jag aldrig riktigt sagt något tillbaka. Jag är nämligen ganska mesig, pacifistiskt samt konflikträdd, så jag tar sällan chansen att börja käfta emot folk eller annars skapa konflikter.(Såvida jag inte är skyddad av min trogna datorskärm )

Det var ju det när han la ord i min mun så blev jag riktigt förbannad och det hjälpte inte att han inte ursäkta sig när jag påpekade att han rent av ljög mig i ansiktet.

Har en lektion till idag vid 14:00, så vi får se hur det går efter det.

Av din text att döma så låter det som om körläraren märker att du börjar bli redo att få kortet (eller kanske rent av är redo med god marginal), OM du skulle få för dig att ta det privat.

Det här påminner extremt mycket om när jag gick på körskolan. Det fungerade jättebra i början, men allt eftersom så började gnället komma smygandes.

Han gnällde om riktigt triviala saker, exempelvis hur jag höll växelspaken. Han ljög och hittade på saker, att jag gjorde fel hit och dit, att jag hade bristande uppmärksamhet på exempelvis cykelbanor och speglarna, vilket inte alls stämde. Rena lögnerna kom fanskapet med. Och sa man emot så var det bara "Näpp, du har gjort fel och jag vet bäst!".

Till slut tröttnade jag och bokade halkan och uppkörning privat. Första uppkörningen gick åt helvete pga stressen, jag körde helt enkelt jättedåligt. Dessutom var bilen ganska "svårkörd" då den var 6-växlad och jag förväntade mig att växellådan då skulle vara mer tätstegad, vilket den nog inte var. Detta ställde till det lite. Jag hamnade på för låga varv pga att jag växlade för tidigt.

På andra uppkörningen (med samma bil) så hade jag blivit lite mer "varm i kläderna" och jag kunde slappna av betydligt mer, dessutom mindes jag ju hur bilen var att köra, och denna gången tänkte jag att jag gasar på ordentligt istället och skiter nästan helt i eco drivingen, så att man HÖR motorn, och detta gjorde körningen betydligt bättre och framförallt säkrare (när man exempelvis skulle ut på motorvägar). Då fick jag lappen.

Värt att notera: Dagen då jag bestämde mig för att lämna körskolan för gott (efter ca: 10 lektioner @ 40 min) berodde på att körskolläraren sa att jag behövde minst 10 lektioner till, plus "lilla uppkörningen" som skulle ha varit en dubbellektion.

I helvete heller, tänkte jag. Jag visste ända in i benmärgen att jag knappast skulle kunna lära mig mycket mer än vad jag då redan hade lärt mig, åtminstone inte när det kommer till regler och allmänt trafikvett. Och det står jag fast vid än idag.
Det enda jag har lärt mig genom att köra ytterligare x antal hundratals mil efter körskoletiden, är att snurra ratten jättefort med en hand, backa ganska bra och använda alla speglarna, och att sladda som en bindgalning på ödsliga grusvägar.

Så, lita på dig själv! Inte på myglande, ljugande, oärliga körskollärare som bara vill håva in lättförtjänta pengar.

Kan det vara så att du har dålig koll på vart du har högersidan på bilen, och att du därför hamnar nära räcken och tycker smala broar är obehagliga? Jag hade själv samma problem när jag började köra bil.