Panta burkar som livsstil

Jag känner en sådan. Han tar alla pant från min arbetsplats. Är ett gym så blir en del burkar och flaskor. Nuförtiden är han även jävligt intresserad av plastpåsar. Jag hade en jävla massa plastpåsar på mitt kontor. Nuförtiden inte en enda. Köpte ju mat och körde med plastpåsar. Nu med den här jävla plastskatten så kostar väl en plastpåse 7kr?

Dom är roliga dom där pantmänniskorna. För några år sedan. Då man ibland hade mynt. Så kastade jag dom på golvet. Han gick och samlade upp dom. Kollade konstigt på mig men sa inget. Tror han tyckte jag var dum i huvudet som kastade pengar. Han har svårt böja sig ner då han bara är 171cm lång och väger +120kg. Fyfan vad roligt. Sitta på kontoret och kasta ut pengar. Genom fönstret med. Folk undrar ju vad man gör. Eller nej det gör dom inte. För dom ser ju att en tjockis plockar upp dom. Dom skrattar. Dom skulle bara veta vem den mannen är... En civilingenjör med högt IQ somfan. Men han är lite speciell.

Finns en del (dock inte så många) som blivit miljonärer på kuppen också, att panta som livstil hör nog till
vardagen numera, inget fel i det, hör till den gruppen som ger bort pantkvitto till någon behövande.

Varför är du negativ till det här?

Det verkar ju bra på alla sätt. Personen får sysselsättning och en viss avkastning av denna sysselsättning. Det kan bara vara positivt.

Jag upplevde det som lite förnedrande tidigare men har ändrat uppfattning på senare tid. Ser det som ok att plocka upp en burk man går förbi den men inte ok att rota i soptunnor.

Jag förstår.

Man kanska kan anta att folk som nu får betala två kronor för burkarna kanske lättare pantar dem själva.

(OM jag någon gång måste lämna en pantburk, brukar jag ställa den synligt så att barn eller andra lätt kan ta den för att panta. I soporna har de aldrig att göra, egentligen, anser jag.)

Nils Johansson, som forskar på pantsystem på KTH, har en hyllningsartikel till alla pantare i DN idag. Gissar att den snart blir betalartikel så lägger in några citat



https://www.dn.se/kultur/pantplockarna-ar-vardagens-miljohjaltar/

Johansson tycker att en del av panter som fryser inne bör gå tillbaka till plockarna och verkar föreslå nån sorts "ombudsman" eller organisering av dem. Och så hänvisar han till en artikel i Socialpolitik 8/7 2024 av en Irina Bagley, som själv samlar.

Jag tycker att Johansson missar den samtidiga kunskapsinsamling som plockarna gör. Ingen frågade plockarna, experter på ämnet, om det var en problem med lösa korkar innan EU-parlamentet (där knappast någon har plockerfarenhet, tydligen saknar fantasi att gå utanför sin komfortzon också för att undersöka verkligheten, Rerum cognoscere causas ) införde de fasta korkarna.
SÄPO noterade nyligen att Ryssland skulle utnyttja utslagna, och indirekt plockare, för terrordåd. Men det mera generella, att plockare som kollektiv har en enorm koll på allt som händer i en stad verkar ingen ha uppmärksammat. De ser allt, men ingen ser dem.