Citat:
En av meningen med livet är att fortplanta sig. Annars kan inte människan fortleva. Min existens är beroende av att någon har fortplantat sig, och framtidens barn är beroende av samma.
Givetvis kommer ju följdfrågan varför du vill att efterkommande generationer skall existera, för att skall kunna finna mening i att fortplanta sig?
Om detta nu är meningen som du säger så är det ju även meningen för framtida individer.
Och jag kan inte se någon mening i att föda fram en individ som har syfet att föda fram en individ som har syftet..
Alltså är det inte livets mening att fortplanta sig!
Men om vi för frågan ett steg längre, varför vill vi att framtida generationer skall existera?
Jo givetvis eftersom vi gör antagandet att även de indivderna liksom vi har förmånga att uppleva saker, att de kan ta emot intryck, att de kan känna glädje osv.
En självklar mening med livet, som visseligen är obevisbar, är att vi alla har en mening att stärva efter så stor lycka åt den engna individen som möjligt.
Detta är denna vetskap helt a priorisk och detta behöver icke längre diskuteras.
En annan mening med livet är då att ge så stor lycka som möjligt åt andra individer eftersom vi antar dessa helt lika oss själva och det är där fortplantningen kommer in som bara är ett derivat av denna mening, eller hur?
Så meningen med livet är:
1.Tilläskansa sig själv lycka.
2. Ge andra lycka.
1 vet vi a prioriskt och 2 kan vi antaga genom induktion men tyvärr aldrig bevisa.