en eller två katter ?

Jag har en sibirisk gosse (innekatt) på cirka 6 månader nu, känner att jag kanske bör skaffa honom en lekkompis eftersom jag jobbar en hel del, och inte alltid orkar leka jättemycket med honom..
jag har förvisso starka funderingar på o skaffa hund, men det blir inte förrens nästa år isf.
1) vad tycker du, ensamkatt eller med kompis?
2) ska jag skaffa en hona eller hane eller spelar detta ingen roll, om jag isf skaffar en hona, så behöver jag väl inte ge henne p-piller förrens om några månader??
3) Många säger att den första katten ska vara liten när den nya kattungen kommer, alltså att dem båda är kattungar typ.. Är det alltså bäst att köpa en katt nu eller går det bra o vänta några månader till?
Bör kanske nämnas att jag bor på ca 45 kvm o inte i något slott..
här var alla mina tusen frågor hihi hoppas någon vill va söt o svara

För det första är 45kvm lite för lite för att ha en innekatt. För det andra är det för litet för två stycken innekatter. För det tredje blir det nog för litet om du ska ha en hund där också, vilket du tror dig ha tid med när du inte ens har tid med en (1x) katt.

Edit: NVM, gjorde lite efterforskningar. Det ska tydligen gå bra att ha innekatter i en så pass liten lägenhet. Så länge de har utrymme att busa runt och greja.
... jag måste sluta säga saker innan jag har läst på.
Men jag står fast vid att du nog inte kommer ha tid med hund

Den ena utav katterna i ditt hem kommer att bli dominant, och den andra katten kommer tappa en stor del av sin personlighet och frihet i hemmet.

Katter trivs i solidaritet. De katter som är utekatter möts av en rangordning när de går ute, men strövar oftast omkring själva där de har sina friheter.

Jag tror inte din katt mår dåligt av att vara ensam katt.

1. Jag tycker inte att du skaffar en till katt.
2. P-piller till honkatter ska man endast ge kortare perioder då cancerrisken är starkt överhängande,
katters p-piller går inte att jämföra med människors p-piller som är långt mer skonsamma för
kroppen även om dom också är potentiellt farliga.
3. Det går bra att introducera en kattunge för en äldre katt. Det är oftast det bästa sättet förutom två ungar som växer upp med varandra, men inga garantier finns, det är inte som att jämföra med hundar att en katt alltid uppskattar andra artfränder.

Om du har så pass dåligt med tid för din nuvarande katt så förstår jag inte riktigt hur du ska ha tid för en till. Katter är solitärdjur och även om det finns "hur många katter som helst" som lever i samma hushåll i harmoni så finns det lika många som inte lever i harmoni med varandra, vad gör du när de ev. problemen börjar dyka upp, klösande på möbler och väggar, urinerande på golv och sängar, en eller bägge katterna kan bli introverta och avståndstagande pga. att den andra katten är dominerande.
Du bor även trångt, och vill ha hund i framtiden......i all välmening, ägna dig åt den katt du redan har.

Jag tycker att kasterarde hankatter är enklast att ha ihop.


Och herrejävlagud vad ni ger dåliga råd. Katter är inte asociala och om ägaren inte har tid är det smart och vältänkt av henne att fixa någon form av sällskap till sitt djur. Det är självklart viktigt att aktivera, leka och socialisera så mycket man kan men jag vet också hur svårt det kan vara om man har ett krävande jobb. En till katt är avlastning.

Det rekommenderas att ha två katter om man har innekatter, det ger stimulans och aktivering när ägaren inte är hemma. Katter lever utmärkt i små grupper om de tycker om varandra, är kastrerade, har liknande temperament och tas om hand rätt. Det är inte ovanligt att förvildade katter lever i kolonier där de exempelvis tar hand om varandras ungar, delar revirplikter och skiftjagar och de är fertila! 45 kvm går alldeles utmärkt, det är rymligt nog för att två katter ska kunna vara i varsitt utrymme om de känner för det. Katträd och annat förutsätter jag att du har.


Kattungar rekommenderas, men det går alldeles utmärkt att skaffa en katt när han är lite äldre. Vad du vill ha är en katt i samma "humör", ingen vilding om han gillar att chilla på soffan, ingen superdominant kullvinnare om han är en timid nervös katt. Det är precis som med folk, lika barn leka bäst. Kastera. Både honkatter och hankatter ska kastreras så fort som möjligt, om du nu inte ska ha dem till avel och det förutsätter jag att du inte planerat.

1. De flesta katter trivs nog bättre om de har en lekkamrat.
2. Hona skulle jag säga i så fall.
3. Det underlättar säkert, så den äldre katten inte blir avundsjuk när den nya katten kommer.

Dock så vet jag inte hur bra katter trivs på mindre ytor, så någon annan får nog svara på den frågan.

Katter är visst asociala djur, finns inte en jävla chans i anus trollhydda att du har katt om du tror något annat. De känner inte ensamhet på samma sätt som sociala människor gör, och det förvirrar dessa jävla homosapiens att något inte fungerar på samma sätt som de själva gör på en fundamental nivå..

Precis som tidigare inlägg har nämnt, så blir en av dem troligtvis dominant, medan den andre blir knas.

Två hankatter, innekatter, kastrerade, sitter just nu brevid mig. De tvättar varandras öron. För en stund sedan lekte de kurragömma under täcket när jag bäddade sängen. De är 3 år och har en stabil, kärleksfull relation. När en av dem låg på djursjukhus gick den andre runt och ropade efter honom hela natten. Om de inte hade varandra skulle deras liv vara sämre. Jag har haft katt hela mitt liv, jag är fullt medveten om hur illa det kan gå när idioter som inte läser på om sitt djur innehar det. Du borde läsa på.

Fan vad konstigt, jobbigt liv uppfödare måste ha i så fall. Stället jag köpte min Maine Coon från är ett hus på två våningar med totalt 12 katter. Dom mår hur bra som helst.

Jag har haft katt i jävligt många år, många olika raser också - från huskatt till persisk och nu Maine Coon, och våra katter har ALLTID varit sociala. Sovit med varandra och gjort allting tillsammans.

Men katter är inte asociala per definition, katter är däremot jämfört med flockdjur inte sociala på samma sätt. Att rekommendera en person att skaffa två eller flera katter när personen ifråga verkar vara lite påläst om katter och själv säger sig ha lite tid för dem gör att jag omedelbart drar slutsatsen att TS inte har varken tid eller kunskap om hur att gå till väga och utläsa katternas reaktioner, både nu och många år framåt under katternas liv, visst lär man sig allteftersom men jag gav mitt råd.

för det första, jag tillbringar jättemycket tid med min katt, säkerligen mer än dem flesta andra kattägare. MEN jag jobbar ibland långa dagar, ibland kvällar o på kattens lektider. jag vill helt enkelt att min katt ska ha det bästa.
Och sen det där med dåligt påläst, knappast, jag har bara aldrig haft katt innan och då är det svårt att gissa sig till vad som är bäst.

Jag behöver inte läsa på, för jag har direkt erfarenhet av att dra in en ny katt med en katt som redan etablerat sig. Den ena beter sig närmast dement och vågar inte röra sig fritt i huset, trots att de inte slåss.

Återigen, katter är inte ett flockdjur och känner inte ensamhet på samma sätt som flockdjur, och om de söker umgänge på något vis så är det för deras egen skull, eller för att de föds in i en situation påtvingad av människor, t.ex. på något jävla hem. Katter är inte heller något slags inomhus-djur, och att du kallar dem för det tyder på att du rövknullat deras själ och psyke så hårt att de knappt är katter längre.