Islamisters politiska avancemang i Sverige

Låt oss granska några av budskapen på denna sajt, finansierad av skattepengar: ”islamofobi har utvecklats till en industri i sig själv som involverar media, akademin, tankesmedjor, försvars- och säkerhetsindustrin samt politiken” (Sabuni). ”Rasismen mot muslimer har varit en byggsten i konstruktionen av 'det moderna och demokratiska Väst' ... Ockupationer och demoniseringen av muslimska länder och muslimer kan därför inte kallas någonting annat än antimuslimism” (Kamali). ”Historien går igen. Från den medeltida kristna islamofobin har man behållit idén att muslimer är onda” (Gardell).

Är detta inte åsikter som ska få framföras? Jo, självklart. Men är detta åsikter som ska framföras som rena sanningar, oemotsagda, på en sajt prydd av ett myndighetsnamn? Varför har inte moderata svenska muslimer fått driva projektet?

Enligt SST identifierades Ibn Rushd som "lämplig samverkanspart" tack vare att studieförbundet har en "bred förankring i det muslimska civilsamhället".
Fast minst lika viktigt är förmodligen det faktum att Ibn Rushd har breda och väl upparbetade kanaler till svenska myndigheter som SST och till de politiska partierna.
Ibn Rushd har nära kopplingar till Islamiska förbundet och Sveriges unga muslimer. Islamiska förbundet är medlem av Federation of Islamic Organisations in Europe, Fioe, allmänt betraktat som islamistiska Muslimska brödraskapets paraplyorganisation i Europa.

Kamali skriver även: "Etableringen av ”det globala kriget mot terror” som riktas mot muslimer som folkgrupp oavsett var de befinner sig, är en av orsakerna bakom den ökade rasismen och diskrimineringen mot muslimer. En ny våg av militär- och polisiär forskning har etablerats för att studera ”det muslimska hotet” för och i 'Väst'"

"Antimuslimism" har förstärkts av "hedersmordsdebatten"? "Militär- och polisiär forskning" om det "muslimska hotet"? På en statligt finansierad informationssida står det alltså att läsa att debatten om hederskulturer och forskning om terrorism är islamofobiskt. Det här är tyvärr inget skämt. Våra skattepengar har gått till det här tramset.

Den ökända islamiska Römosseskolan i Göteborg skall nu expandera till Borås och öppna både grundskola och fritids. Borås stad har kämpat hårt för att stoppa projektet, med den självklara motiveringen att sådana skolor saboterar integrationen och inskränker flickors frihet och jämlikhet. Ändå vann Römosseskolan i Kammarrätten och det är skandalöst.
---
Rektor för Römosseskolan är en viss Abdirizak Waberi, ryktbar för sin öppet deklarerade antidemokratiska hållning.

Han har sagt sig vilja leva i ett land där de religiösa sharialagarna blir rättesnöre, vilket för de flesta svenskar, också muslimer, vore rena mardrömmen.

Han är öppen förespråkare för månggifte, alltså tanken att en man bör vara chef och härskare över åtminstone fyra kvinnor och att dessa kvinnor, mannens egendom, självfallet måste draperas i så mycket tyg att andra män inte kan se dem.

Sådana uppfattningar är inte förbjudna och bör inte heller vara det. Men sådana uppfattningar har ingen som helst plats i svensk skolundervisning eftersom det är ren och skär galenskap.

Kritik från Skolinspektionen mot dylika skolor får aldrig någon effekt. Römosseskolan har inspekterats och kritiserats med jämna mellanrum sen 2011 för exakt det man kan vänta sig: flickorna diskrimineras och trakasseras, pojkarna får bättre betyg, kroppsstraff tillämpas.
---
Men det som är skälet för att driva sådana skolor är ju att man vill komma ifrån allt det där demokratiska. Abdirizak Waberi och likasinnade gör ingen hemlighet av den saken, de är inte ens ulvar i fårakläder, de är ulvar i ulvakläder.
---
De barn som nu i växande skaror tvingas in i religiösa dårfinksskolor riskerar att bli socialt och mentalt handikappade för livet. Vi har alltså att göra med ett lika tydligt som allvarligt samhällsproblem.

Det är ett återkommande tema för Said Rageah och föreläsare av hans sort: var misstänksamma mot västerländska samhällen, exponera dig inte mer än nödvändigt, bli inte vän med kristna, judar eller ateister.

Första gången jag stötte på en sådan här predikant var hösten 2005. Han var en ung skäggig göteborgare som hette Anas Khalifa, och kom ner till min hemstad Malmö och höll föreläsningar som lockade många ungdomar[5]. Han kom med ett strängt budskap om att hålla distans till ”kuffar”, de otrogna.

– Det är förbjudet att ha kuffar eller kristna eller judar eller andra som nära vänner, sa Anas Khalifa.

Det var oerhört många förbud. Att lyssna på musik var förbjudet. Killar och tjejer fick inte chatta med varandra på nätet. Kvinnor inte fick klippa sitt hår kort.

Sedan dess har Anas Khalifas popularitet ökat. Och min lista över liknande predikanter i Sverige har blivit lång. Där finns Abu Muadh i Halmstad moské, som i en filmad föreläsning om barnuppfostran kallar homosexualitet för ett virus[6].

– Din son ska ha bra immunförsvar, säger Halmstadpredikanten.

Sedan räknar Abu Muadh upp de tre värsta ”virusen” som kan drabba ens barn: ”Kufr, shirk och homosexualitet”. ”Kufr” är att man vänder sig bort från Gud. ”Shirk” betyder att man dyrkar flera gudar.

Den tyngsta antidemokratiska predikanten i Sverige finns i Gävle: Abo Raad i Gävle moské[7]. Gefle Dagblad har med frilansjournalisten Magnus Sandelin avslöjat att Gävleimamen öppet hyllat IS. 2014 jublade han[8] på Facebook över terrorsektens erövring av Mosul.

Abo Raad har rått sina anhängare att inte rösta i svenska val. Eftersom Sverige inte styrs av sharialagar så bör en god muslim inte delta i det politiska systemet, menar Abo Raad.

Så våldsamt pratade inte Said Rageah, när han samma kväll framträdde i Bellevuemoskén i Göteborg. Han uppmanade verkligen inte till våld och terror, det är viktigt att poängtera det. Ändå har de idéer som sprids av Said Rageah, Anas Khalifa, Abu Muadh och Abo Raad och andra liknande predikanter likheter med IS ideologi. Det handlar om sekterism, om strävan efter renhet, om vi mot dem, och om kraftigt avståndstagande mot ”otrogna”.

Leif GW Persson säger: Hata slumpen. Och jag tror faktiskt inte att det är en ren slump att en hel del av de 300 unga svenskar som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra jihadistgrupper har varit i just de moskéer, föreningar och bönelokaler där just de här förkunnarna varit verksamma.

Det betyder absolut inte att alla som går till Bellevuemoskén eller Gävle moské är några skummisar. Många är bara vanliga, hyggliga svenska muslimer som går till moskén för att den är en plats att be på. Det betyder inte heller att predikanterna propagerar för våld och terror (även om exempelvis Abu Muadh glorifierat martyrskap genom jihad)[10]. Men det finns en farlig antidemokratisk retorik strax under terrornivån, med budskap som riskerar att leda till isolering och fientlighet mot det demokratiska systemet.

Det är inte ofta individer vågar ta kampen för sina och andras rättigheter när det innebär ett långt och ofta ett ensamt och utsatt arbete. Ibland kommer det dock människor som tar kampen, men med blicken fäst vid något större än enbart de själva och genom sin kamp förändrar för alla. Dessa individer som vi valt att lyfta upp har alla burit på viktiga prejudikat (fall) som SMFR ansett vara viktiga för en framtida arbetsmarknad och där SMFR under deras processer erbjudit både stöd och juridisk hjälp under resans gång.

Fardaous El Sakka hamnade i en situation där hon blev tillsagd att avlägsna sig av sin arbetsgivare på en skola hon jobbade för på grund av att hon valde att hälsa på sin manliga kollega genom att lägga handen på hjärtat istället för att skaka hand. Hon är idag mitt i processen idag hos arbetsdomstolen för att få sin sak prövad där facket varit en viktig kraft som stöttat och drivit på fallet. Ska arbetsgivaren kunna kräva på vilket sätt man som anställd måste hälsa på sina kolleger på? Måste man skaka hand eller är det ok att hälsa på andra sätt – utan fysisk kontakt?

Nema Abdihakim hamnade i en situation där hon i sin utbildning mer eller mindre blev tillsagd att hon var tvungen att ha kortärmat på sig även fastän hon hade kommit med alternativ om hygieniska patientbundna skyddsärmar som skulle innebära att hon kunde genomföra sitt arbete och samtidigt följa alla reglementen från socialstyrelsen. Hon tog kampen vidare och drog karolinska till DO och vann i tingsrätten efter flera års kamp. Tingsrättsdomen har redan blivit ett prejudikat i andra rättsfall och kan potentiellt förändra arbetsvillkoren för tiotusentals muslimska kvinnor i Sverige som idag jobbar inom äldrevård, assistans, omsorg och på sjukhus.

Aye Valdez blev uttryckligen nekad anställning för att hon bar sjal av SAS. I samband med det har hon varit aktiv i media och fått upp frågan i den mediala dagordningen och verkligen lyft upp utsattheten som många Svenska muslimer som bär sjal på riskerar att hamna i sedan EU-domen om sjalen. Hennes kamp har varit medial där hon riktat starkt fokus på frågan.

Aye har tyvärr meddelat att hon inte kan delta och kommer istället ersättas av Khalil Karimi.

Khalil Karimi hamnade i en situation där han arbetar på en myndighet och blev anmäld för att ha en bisyssla av en lokal facklig från hans egna fackförbund som aktivt motarbetade honom och försökte använda hans engagemang i en muslimsk organisation (SMFR) för att skapa problem för honom.

Inför valet 2014 gick moskén ut på sin hemsida och rekommenderade församlingens medlemmar i första hand att rösta på Miljöpartiet, i andra hand Vänsterpartiet. I en fatwa från Abo Raad som kommunicerades intill rekommendationen betonas vikten av att rösta för att försvara religiösa rättigheter: ”Att rösta på partier för att erhålla religiösa eller världsliga förmåner är tillåtet. Det framförallt med tanke på att det inte finns andra alternativ att rösta på.”

I en senare kommentar förtydligar Raad att han själv, personligen, inte rekommenderar ett parti framför något annat, men att ”förstudien som mina bröder gjort” som rekommenderar Miljöpartiet är lika viktig som själva fatwan.