Prof Per Bauhn gjorde i slutet av 2014 ett klargrande debattinlgg betrffande asylinvandringen och
rddningsplikten (tvingande men kortvarig insats) visavi
understdsplikten (frhandlingsbar/omtvistlig/tvivelaktig och ej sllan lngvarig); nu gr han upp med islamismen och Sveriges undfallenhet:
Islamism, multikulturalism och folkhemsanpassning
Citat:
Islamismen r inte frenlig med den grundlggande mnskliga rtten till frihet, eftersom den utesluter handlingsval som strider mot islam, ven sdana som inte p ngot vis hotar ngon annan mnniskas frihet. Icke-muslimer mste, enligt islamismen, rtta sig efter de tabun som islam stller upp, men islamister mste inte (och br inte, om det r ofrenligt med dessa tabun) ta motsvarande hnsyn till exempelvis ett sekulrt samhlles konventioner.
Citat:
Att vika ned sig fr islamism r allts inte harmlst. Givet islamisters vrldsbild och deras frakt fr dem som inte delar den, kan man lugnt rkna med att varje eftergift kommer att fljas av nya krav. Islamismen r en religis form av herrefolksideologi och inom dess ramar kan det aldrig bli tal om jmlikhet mellan troende och icke-troende.
Citat:
I det svenska mtet med islamismen ser vi ofta en ensidig anpassning. Det handlar inte om att islamister i Sverige, liksom svenskar i Teheran, frvntas ta seden dit man kommer. Tvrtom exemplifierar svensk lagstiftning och myndighetsutvning en betydande lyhrdhet fr islamistiska krav.
Skolor som inte tillter huvudbonader inomhus har blivit uppstrckta av Skolverket nr de frskt frbjuda flickor i lgstadiet att bra slja: Keps och mssa kan inte jmstllas med slja. Diskrimineringsombudsmannen hade dock inget klander fr den skola som anpassade klassrummet i enlighet med de manliga deltagarnas tolkning av islam, s att kvinnorna i gruppen placerades bakom skrmar eller lngst bak i klassrummet. Dremot blev en man, som med hnvisning till islam vgrat ta en kvinnlig platschef i hand i samband med en anstllningsintervju och drp frlorat sin ersttning frn Arbetsfrmedlingen, tilldmd skadestnd. [4]
S nr islamister i Iran krver att vi tar p sljan r det fel av oss att sga nej, och nr islamister i Sverige krver att deras barn ska bra slja, r det ocks fel av oss att sga nej.
Citat:
Nsta steg i det multikulturalistiska anpassningsargumentet r att integration ocks mste omfatta majoritetsbefolkningen och inte vara ngon srpolitik, som Masoud Kamali skrev i sin utredning om strukturell diskriminering. [10] Detta kan lta bestickande, men det sger inget om vilka normer som ska anpassas till vems perspektiv. Kamali sjlv hvdade till exempel att reaktionerna p Yasri Khans ovilja att ta en kvinnlig journalist i hand var uttryck fr antimuslimska attityder och en frga om den vita privilegierade blicken som upprrs av att Khan inte tog en vit kvinna i hand. [11] Hr kommer offerperspektivet till ytan, liksom i de rutinmssigt terkommande anklagelserna om islamofobi.
Citat:
Att Khan efter kritiken mot honom drog tillbaka sin kandidatur till Miljpartiets styrelse tolkades av Kamali som att man ville exkludera Khan och att mn och kvinnor av jmstlldhetsivrare tvingas ta varandra i hand. [12] Men ingen tvingade Yasri Khan att ta ngon i hand. Om man dremot vljer att inte ta personer av motsatt kn i hand enbart p grund av deras knstillhrighet, s r man sexist. Och ett parti som inte vill lta sig fretrdas av sexister mste rimligen ha rtt att tacka nej till dem.
Rtten till frihet mste glla msesidigt. Den troende behver inte ta ngon i hand, men ingen ska heller vara tvungen att anstlla eller ge bidrag t ngon som vgrar ta personer i hand endast p grund av deras kn. P samma stt kan man hvda att rtten till frihet inkluderar en rtt att anlgga religis kldedrkt. Men eftersom religis kldedrkt signalerar att man ser sig i frsta hand som troende, r det olmpligt att yrkesgrupper som ska fretrda hela samhllet (som poliser eller soldater) tillts kombinera sin uniform med religis kldedrkt. I stllet fr att som nu, i den multikulturalistiska anpassningens tecken, tillta sdan sektifiering av uniformsyrkena, br man insistera p att den som frvntas tjna hela medborgargemenskapen ska lmna sin religisa tillhrighet utanfr fullgrandet av sitt offentliga uppdrag.
Citat:
Personer med islamistisk vertygelse och framfr allt personer som redan deltagit i jihadistiskt vld borde aldrig ha givits en fristad i Sverige. En asyllagstiftning som enbart ser till den asylskandes och inte till det mottagande samhllets skyddsbehov r inte moraliskt bermvrd, eftersom den bidrar till att underminera det skydd fr mnskliga rttigheter som r samhllsgemenskapens primra uppgift.
Citat:
Vill man komma till rtta med hotet frn islamistisk jihadism, mste man ocks ge domstolarna instrument att dma terrorister. Att f flls fr terrorbrott i Sverige sger mer om bevisbrdan fr klagare n om antalet faktiska terrorister i landet. Inte ens nr tre knivbevpnade personer med dokumenterade sympatier fr militant islamism r 2011 gick p jakt efter Lars Vilks i Gteborg kunde tingsrtt och hovrtt flla dem fr annat n brott mot knivlagen ven om hovrtten var vertygad om att mnnen varit instllda p att inte bara fra en diskussion med Lars Vilks utan ocks velat iscenstta ett upptrdande och d inte skulle ha varit frmmande fr att bruka knivarna. [19]
Citat:
All terrorism, jihadistisk terrorism inkluderad, r en form av krigfring i tv steg. [20]
Det frsta steget handlar om att dda eller skada ngon som terroristerna ser som symboliskt viktig, till exempel fr att han eller hon ppet har utmanat terroristernas vrderingar.
[...]
I det andra steget hoppas terroristen p att injaga fruktan i ett samhlle som kan antas identifiera sig med den angripna symbolpersonen. Islamistiska terrorister snder ett budskap till det omgivande samhllet, att s hr gr det fr den som trotsar deras tabun. I den mn terroristerna r framgngsrika, vergr politiker och medborgare till att bli undfallande och sjlvcensurerande, mer villiga att begrnsa sig sjlva n att frska begrnsa islamismen.
Citat:
En ndvndig frutsttning fr att kunna hantera islamistiska hot och ptryckningar r att man slpper bilden av islamisten som offer och behandlar honom eller henne som en agent med en egen dagordning. Man mste ocks inse att denna dagordning ofta r ofrenlig med den rtt till frihet som ett demokratiskt samhlle utgr frn. Det r just denna rtt som islamisten sjlv beropar nr han krver utrymme att praktisera sin religisa tro, men som han nekar dem som inte vill rtta sig efter hans tabun. Om vi som samhlle menar allvar med rtten till frihet, s mste vi ocks i praktik och politik frsvara denna rtt mot frihetsfientliga religisa vertygelser, ven till priset av att bli kallade islamofober av islamismens apologeter.
http://kvartal.se/artiklar/islamism-...hemsanpassning
Kalla in nationalgardet.
