Gläder eller glädjer - vad är korrekt?

I början på sommaren köpte jag en ny, fin dator, men vad jag inte visste var att den också hade ett inbyggd autokorrekt. När jag tänkte svara i en tråd för inte alltför länge sedan tänkte jag skriva Det glädjer mig att höra, men på något lustigt vis får datorn det till gläder.

Hur kommer det sig? När jag gick i skolan för 40 år sedan lärde jag mig att man säger glädjer. Är jag föråldrad eller går det utför med språket? Det vore roligt att får höra några yngre förmågors åsikter om detta ämne.

Ha en fortsatt trevlig söndag!

Infinitiven är glädja. Presens är gläder. Det är tvärtom så att datorn är programmerad till att använda den äldre, korrekta presensformen.

Mm. Men många människor är istället programmerade att använda den yngre, korrekta presensformen glädjer.

Eftersom vi bara böjer verb i singular i svenskan, så bör j falla bort. Jag hittar inte glädja på isländska, men jag hittar det oregelbundna setja som böjs på samma sätt.

Singularformerna i presens saknar j

Är chockad över svaren, men om ni har rätt så har ni nog rätt.

Eller så har de ett j.

Om du tvekar kan du slå upp ordet i SAOL. Där står det ”pres. gläder el. glädjer” (s. 292).

Andra exempel är stödja–stöder och bedja–beder...

Men...
Svedja–svedjar ... Kedja–kedjar... Vädja–vädjar ...