Lån till närstående, kontrakt? någon med erfarenhet?

Tanken är väl att vi ska försöka hitta tillbaka och skaffa oss ett liv då vi levt med varandra i 7 år, sen om det fungerar i denna värld vet jag inte, jag hade väl velat att vi bara ska träffas och umgås och inte ha några problem eller måsten eller veta varandras problem i början då lär det gå åt helvete eller att tjafs kan uppstå och då lär man aldrig hitta tillbaka till varandra.


Enda jag vet är att det finns en katt som är dyr, nästan lika mycke som jag ska låna ut, har inte tänkt på det innan för det känns inte så humant, men det man kan göra är väl att skriva att just nu äger jag katten och att jag behåller beviset på att katten är min och att slutar betalningen av en anledning och att man får jaga betalning så kan jag hämta katten och får jag inte det så får man väl ringa polisen och hejvilt, ja ni hör ju hur det låter det är det sista jag någonsin skulle vilja men jag vill verkligen hjälpa henne och att hon tar tag i sitt liv. tillit är något man förtjänar det kan jag inte påstå att jag har 100% än. Så skriva ett eget skuldbrev samt att jag äger katten samma dag som jag betalar alla pengar? vad säger ni? då förlorar hon åtminstode katten om hon skulle ''ge upp sitt liv'' eller om hon får andra tankar?

Som jag nämnde innan så tror jag att det är mer värt om du kan hjälpa henne att få ett jobb. Det behöver inte ens vara på heltid om hon fortfarande mår psykiskt dåligt. Hon behöver snarare få något som kan ge henne lite känsla av att hon gör något produktivt, är behövd och tjänar pengar på det så att hon kan lösa sina problem själv.

Sedan är ju frågan om katten har ett andrahandsvärde ens i närheten av vad du lånar ut, inte många vuxna katter man kan få ut 5-10k för. Det går ju att vilkora att om hon får ett jobb, om så bara på några timmar i veckan, så kan du låna ut pengar till henne först då.

Har man skulder till varandra kan det gå riktigt illa. Självklart blir man mer generös mot den man älskar, men du får ju komma ihåg; ni bröt ju upp en gång redan av en anledning. Vad händer om hon bara vill bli ihop igen för att ho inte vill vara ensam, men när hon sedan mår bättre hittar en ny?

Visst här finns lite ömmande skäl, men det gör det så ofta. Jag tillämpar ALLTID en princip då jag lånar ut pengar (och det är inte ofta): Klarar jag mig även om jag inte får tillbaka pengarna?

Lite andra aspekter:
Kan jag avvara denna summa utan att det påverkar mig nämnvärt? Är det troligt att jag kommer behöva pengarna själv? Litar jag på personen? Betyder denna person mycket för mig?

Jag är väldigt restrektiv med att låna ut pengar och det har besparat mig massa bekymmer kan jag säga. Men det beror ju på summan också. 10.000 är mycket pengar.

Ja det är det jag är rädd för, hon vet att jag har mycke pengar då jag sparar till villa/radhus/lägenhet i framtiden så visst klarar jag av att bli ''av'' med 10-15k, det berör mig inte så men som jag har slitit för dessa pengar är ju en annan sak så visst skulle det svida enormt, bäst vore ju om jag hjälper henne med jobb och att hon blir viktig för sig själv och för samhället iget, inte att trycka på en knapp så löser sig alla problemen, för jag har en viss oro att när jag tryckt på knappen betalning att snart kommer det mer saker och mer saker osv... surt bara när man ser en människa man gillar gå under och går mot bottenskrapet....

Jag är likadan, tänkte i dessa banor direkt när jag fick frågan, och jag kom inte fram till ett ja eller nej, jag sitter fast imellan.

Du känner ju henne bäst själv, hur är hon som person egentligen? Hur har hon hamnat i denna situationen ifrån första början (du sa att hon mådde psykiskt dåligt, men har hon ändrat sitt beteende även om hon mås bättre?) och tror du hon kan hålla sig ifrån att hamna där igen. Det är lite svårt för mig som aldrig träffat människan att avgöra hur tillförlitlig hon egentligen är, men det låter ju inte som en höjdare; allt hänger ju på tillit här, och folk är bra duktiga på att svika.

Ska ni ändå kanske bo ihop i framtiden så kommer hon ju rent tekniskt sett att få nytta av dina pengar ändå. Det är bättre att hon lär sig ta sig ur det själv, istället för att någon ska komma och trolla bort alla hennes ekonomiska problem. Vad lär hon sig av det? Jo, att det finns pengar hos andra. Andra kan lösa hennes problem. Hur ska detta styrka henne som människa? Hade min partner varit på det vis du förklarat hade jag aldrig lånat ut några pengar. Jag hade stöttat genom att stå för lite större del av räkningar om vi bor ihop samt mat så att min partner skulle kunna lägga mer pengar på att betala av lånet, men jag skulle inte låna ut något.

Då skulle jag råda att inte låna ut. Visst, det kan hända att hon blir sur, men det är bättre det än att du kör din ekonomi i botten. Känns inte riktigt som att hon är att lita på när jag läser vad du skriver och jag tycker du inte ska låna ut om du är det minsta tveksam.

Du kommer säkert så småningom träffa en ny tjej.