Hatar att starta nya trådar, men behöver råd och hjälp då jag inte vet vart jag ska vända mig. Jag har stött på det ökända "läkarna-lyssnar-inte"-fenomenet. Texten kommer bli lång och utförlig, så jag hoppas du har orken och tiden att läsa igenom.
Man, 22 år som genomlider varje dag, 24/7 med extrema glaskroppsgrumlingar (Mouches Volantes på latin ) och de är så pass "märkbara" att de upptar mitt mittersta synfält. De ser ut som långa mörka molnformationer och maskar, svarta prickar, hårda streck mm. Överallt. De är aldrig stilla, utan flyter som ett par j***a vindrutetorkare fram och tillbaka och "faller" alltid nedåt och lägger sig till sist längst ner i ögats synfält (om jag står still med blicken fokuserad en längre stund).
Ja, så vad har jag gjort? Först kontaktade jag min allmänläkare där jag är skriven (ca 3 månader sedan), men det var inget tal om något besök för denne tyckte istället att jag skulle vända mig till en ögonläkare. Så då vände jag mig till den kommunala ögonmottagningen och där genomgick jag en del undersökningar. Läkaren bad mig sätta hakan mot en maskin varpå han satt på andra sidan och höll upp mina ögonlock, droppade i ett par svidande, pupillervidgande droppar och lyste sedan med ett blått sken in i ögonen (detta kallas för Ögonbottensfotografering som jag relativt nyligen fått reda på, har inte begärt ut några bilder ännu från undersökningen men ska göra det). Sedan mätning sidled, höjdled - ögonens position i förhållande till varandra. Inget onormalt, enligt läkaren.
Istället skrev denne ut ett resultat på en liten faxmaskin, och bäst beskrivet så ser det ut som ett EKG-test, där de höga topparna visar vart ljuset träffade linsen och gick in genom ögat, varpå det i mitten av glaskroppen är ganska platt (med några små toppar där ljuset förmodligen träffade några grumlingar) och när ljuset sedan träffade bakre delen av ögat vid näthinnan blir det återigen höga toppar. Där står också dimensioner, diameter osv på de olika delarna av ögat. Är detta också någon slags Ögonbottenfotografering, jag vet ärligt talat inte?
Jag fick med mig detta papper hem, och jag hade då förklarat hela min historia med grumlingarna som försiktigt uppkom redan omkring 15-års ålder (ja faktiskt, men då var fenomenet oerhört litet och vid denna tid trodde jag det var övergående) och hur det påverkade mig i vardagen. Men läkaren gav lugnande förklaringar som t ex; "det är ingen fara, alla har glaskroppsgrumlingar eller kommer att uppleva dessa någon gång i livet, de är EXTREMT vanliga bland alla åldersgrupper (trots att de flesta av mina jämnåriga kompisar säger att de inte upplever eller ser dessa!), sluta oroa dig, lär dig leva med det" och blablabla... Jag hade blandade känslor när jag lämnade undersökningen.
Ja efter lite efterforskning på Internet så är jag ganska insatt i problemet (men vet fortfarande inte hur det hela uppstått eller hur jag kan förhindra den pågående processen). När glaskroppen som är en vattning gelémassa skrumpnar eller lossnar från bakre delen av ögat vid näthinnan (glaskroppsavlossning, på engelska Posterior Vitreous Detachment) så uppstår "ojämnheter" och kan därtill orsaka grumlingarna som man sedan ser flyta runt i synfältet.
I vissa fall när glaskroppen väl lossnar så kan det uppstå slitningar eller dragningar bak i näthinnan och det finns då en risk för att även näthinnan lossnar (så kallad näthinneavlossning) och är ett allvarligt problem. Händer detta så blir man oftast delvis blind/ser svart på övre halvan av synfältet, s k "gardineffekt". Näthinnan kan med hjälp av laser punktas fast igen, men oftast får man inte tillbaka samma procent syn som innan. Det står även att läsa att om man upplever många grumlingar och plötsliga blixtar i synfältet så är detta oftast ett tecken på en pågående näthinneavlossning, och patienten ska då omedelbart uppsöka läkarhjälp.
Ja, jag upplever ännu inga blixtar men har extrema grumlingar och jag har även den senaste tiden upplevt allt fler av dessa. Det verkar alltså vara en pågående process utan möjlighet att förhindra det. Så vad betyder detta? Ska jag bara inte bry mig? Ska jag bara lugna ner mig och invänta den dag jag faktiskt får blixtar i ögonen? Är det inte lite sent att komma med det då?
Så att läkaren påstår att grumlingarna är en helt ofarlig åkomma och att det är jättevanligt och att jag ska ignorera dom och tänka på något annat (vilket ju inte alls är möjligt) är bara så fruktansvärt, extremt korkat och nonchalant. Jag blir riktigt förbannad när jag tänker på det.
Jag är dessutom "bara" 22 år gammal, och har redan extrema grumlingar. Men Internet är återigen din vän - sök och du skall finna. Nästan överallt står att läsa att glaskroppsgrumlingar är vanligast i åldrarna 60-70, eller övre medelåldern. Jag måste vara väldigt gammal då (läs längre upp, fick de allra första tecknen redan omkring 15 år).
Jag kan inte ta tillbaka tid som gått förlorad, hur mycket jag än skulle vilja. Jag vet heller inte, eller kan dra mig till minnes, att jag ådragit mig skador som kan ha orsakat grumlingarna. Jag slog förvisso i huvudet mot ett element som liten och fick sy några stygn. Men det känns väldigt långsökt.
Jag vill nu fortsätta där ögonläkarbesöket slutade. Jag ringde upp mottagningen senare och BAD att få remiss/second opinion till St Eriks ögonklinik i Stockholm. Jag hade nämligen då läst att de har endast hand om ögon och läkarna där borde rimligtvis ha något annat att säga/tillägga. Men det tyckte inte denna ögonläkare som undersökt mig var nödvändigt, så istället fick jag en remiss till ögonmottagningen i grannkommunen, x antal mil bort.
Proceduren där skulle visa sig vara densamma som innan. Droppar i ögonen och ögonbottenfotografering, med lugnande besked och att jag inte ska oroa mig, trots mitt rabblande om mina extrema grumlingar och hur jag har svårt att bara "tänka bort" dessa.
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till nu. Jag kan inte bara gå emot två ögonläkares observationer. Det är deras ord mot mitt. Samtidigt får det mig som patient att verka närmast fanatisk eller galen, då jag måste ligga på och kräva nya undersökningar på resultat som tidigare inte påvisat något. Mår dåligt av hela cykeln, och vardagen blir till ett rent helvete med alla dessa grumlingar. Blir jag någonsin blind, i en snar framtid, vill jag inte leva längre. Tyvärr har man ju också sin "ungdomstid" nu och inte senare, det är nu man vill ut och göra saker men man känner sig låst, deprimerad och förhindrad pga detta märkliga och extrema fenomen
Här är en demonstrations-video som i detalj visar EXAKT hur jag upplever grumlingarna:
http://www.youtube.com/watch?v=DjFtu9UJf6I
Jag har sneglat på ett ingrepp som kallas "Vitrectomy", som verkar vara den enda befintliga lösningen till att få bort grumlingarna i dagsläget. Läkare går då in med två nålar i ögonen. En för att suga och en för att lysa. Med precision och försiktighet så sugs den grumliga vätskan ut. Ingreppet för att enbart få bort grumlingar, kallad "Floaters Only Vitrectomy" eller "FOV" kände inte ögonläkaren till när jag nämnde ingreppet som ett möjligt förslag (varpå det inte känns alltför trevligt att be denne om en operation. Vill därför höra av mig till andra läkare och höra deras åsikter). Läkaren kände dock till det andra ingreppet som kallas "Pars Planta Vitrectomy" eller "PPV" som tar flera timmar och är mer komplicerat än föregående. Då avlägnas HELA glaskroppen till förmån att kunna operera på underliggande vävnad, typ näthinnan. Alltså görs inte denna för enbart grumlingar och ögonläkaren rådde mig att inte alls betänka möjligheten till ingreppet. Det gjorde tydligen bara i "extrema" fall (men ha-ha-ha!
)
Oavsett dessa metoder är "Vitrectomy" ganska avancerat och kan medföra risker, jag vet och har accepterat detta. Men jag är villig att ta det om det betyder att jag, med viss chans, kan få en grumlingsfri syn igen.
Någon som vet någonstans i Sverige där "Floaters Only Vitrectomy/FOV" utförs? Något sjukhus? Jag har inte hittat något, så en utlandsresa för behandling i t ex USA kan vara det enda möjliga för mig.
Ja, så råd och tips på allt jag kan ta mig till och göra nu. Det är väldigt uppskattat. Är det fler som upplever lika förjävliga grumlingar i ögonen som jag? Hur tacklar du situationen?
Man, 22 år som genomlider varje dag, 24/7 med extrema glaskroppsgrumlingar (Mouches Volantes på latin ) och de är så pass "märkbara" att de upptar mitt mittersta synfält. De ser ut som långa mörka molnformationer och maskar, svarta prickar, hårda streck mm. Överallt. De är aldrig stilla, utan flyter som ett par j***a vindrutetorkare fram och tillbaka och "faller" alltid nedåt och lägger sig till sist längst ner i ögats synfält (om jag står still med blicken fokuserad en längre stund).
Ja, så vad har jag gjort? Först kontaktade jag min allmänläkare där jag är skriven (ca 3 månader sedan), men det var inget tal om något besök för denne tyckte istället att jag skulle vända mig till en ögonläkare. Så då vände jag mig till den kommunala ögonmottagningen och där genomgick jag en del undersökningar. Läkaren bad mig sätta hakan mot en maskin varpå han satt på andra sidan och höll upp mina ögonlock, droppade i ett par svidande, pupillervidgande droppar och lyste sedan med ett blått sken in i ögonen (detta kallas för Ögonbottensfotografering som jag relativt nyligen fått reda på, har inte begärt ut några bilder ännu från undersökningen men ska göra det). Sedan mätning sidled, höjdled - ögonens position i förhållande till varandra. Inget onormalt, enligt läkaren.
Istället skrev denne ut ett resultat på en liten faxmaskin, och bäst beskrivet så ser det ut som ett EKG-test, där de höga topparna visar vart ljuset träffade linsen och gick in genom ögat, varpå det i mitten av glaskroppen är ganska platt (med några små toppar där ljuset förmodligen träffade några grumlingar) och när ljuset sedan träffade bakre delen av ögat vid näthinnan blir det återigen höga toppar. Där står också dimensioner, diameter osv på de olika delarna av ögat. Är detta också någon slags Ögonbottenfotografering, jag vet ärligt talat inte?
Jag fick med mig detta papper hem, och jag hade då förklarat hela min historia med grumlingarna som försiktigt uppkom redan omkring 15-års ålder (ja faktiskt, men då var fenomenet oerhört litet och vid denna tid trodde jag det var övergående) och hur det påverkade mig i vardagen. Men läkaren gav lugnande förklaringar som t ex; "det är ingen fara, alla har glaskroppsgrumlingar eller kommer att uppleva dessa någon gång i livet, de är EXTREMT vanliga bland alla åldersgrupper (trots att de flesta av mina jämnåriga kompisar säger att de inte upplever eller ser dessa!), sluta oroa dig, lär dig leva med det" och blablabla... Jag hade blandade känslor när jag lämnade undersökningen.
Ja efter lite efterforskning på Internet så är jag ganska insatt i problemet (men vet fortfarande inte hur det hela uppstått eller hur jag kan förhindra den pågående processen). När glaskroppen som är en vattning gelémassa skrumpnar eller lossnar från bakre delen av ögat vid näthinnan (glaskroppsavlossning, på engelska Posterior Vitreous Detachment) så uppstår "ojämnheter" och kan därtill orsaka grumlingarna som man sedan ser flyta runt i synfältet.
I vissa fall när glaskroppen väl lossnar så kan det uppstå slitningar eller dragningar bak i näthinnan och det finns då en risk för att även näthinnan lossnar (så kallad näthinneavlossning) och är ett allvarligt problem. Händer detta så blir man oftast delvis blind/ser svart på övre halvan av synfältet, s k "gardineffekt". Näthinnan kan med hjälp av laser punktas fast igen, men oftast får man inte tillbaka samma procent syn som innan. Det står även att läsa att om man upplever många grumlingar och plötsliga blixtar i synfältet så är detta oftast ett tecken på en pågående näthinneavlossning, och patienten ska då omedelbart uppsöka läkarhjälp.
Ja, jag upplever ännu inga blixtar men har extrema grumlingar och jag har även den senaste tiden upplevt allt fler av dessa. Det verkar alltså vara en pågående process utan möjlighet att förhindra det. Så vad betyder detta? Ska jag bara inte bry mig? Ska jag bara lugna ner mig och invänta den dag jag faktiskt får blixtar i ögonen? Är det inte lite sent att komma med det då?
Så att läkaren påstår att grumlingarna är en helt ofarlig åkomma och att det är jättevanligt och att jag ska ignorera dom och tänka på något annat (vilket ju inte alls är möjligt) är bara så fruktansvärt, extremt korkat och nonchalant. Jag blir riktigt förbannad när jag tänker på det.
Jag är dessutom "bara" 22 år gammal, och har redan extrema grumlingar. Men Internet är återigen din vän - sök och du skall finna. Nästan överallt står att läsa att glaskroppsgrumlingar är vanligast i åldrarna 60-70, eller övre medelåldern. Jag måste vara väldigt gammal då (läs längre upp, fick de allra första tecknen redan omkring 15 år).
Jag kan inte ta tillbaka tid som gått förlorad, hur mycket jag än skulle vilja. Jag vet heller inte, eller kan dra mig till minnes, att jag ådragit mig skador som kan ha orsakat grumlingarna. Jag slog förvisso i huvudet mot ett element som liten och fick sy några stygn. Men det känns väldigt långsökt.
Jag vill nu fortsätta där ögonläkarbesöket slutade. Jag ringde upp mottagningen senare och BAD att få remiss/second opinion till St Eriks ögonklinik i Stockholm. Jag hade nämligen då läst att de har endast hand om ögon och läkarna där borde rimligtvis ha något annat att säga/tillägga. Men det tyckte inte denna ögonläkare som undersökt mig var nödvändigt, så istället fick jag en remiss till ögonmottagningen i grannkommunen, x antal mil bort.
Proceduren där skulle visa sig vara densamma som innan. Droppar i ögonen och ögonbottenfotografering, med lugnande besked och att jag inte ska oroa mig, trots mitt rabblande om mina extrema grumlingar och hur jag har svårt att bara "tänka bort" dessa.
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till nu. Jag kan inte bara gå emot två ögonläkares observationer. Det är deras ord mot mitt. Samtidigt får det mig som patient att verka närmast fanatisk eller galen, då jag måste ligga på och kräva nya undersökningar på resultat som tidigare inte påvisat något. Mår dåligt av hela cykeln, och vardagen blir till ett rent helvete med alla dessa grumlingar. Blir jag någonsin blind, i en snar framtid, vill jag inte leva längre. Tyvärr har man ju också sin "ungdomstid" nu och inte senare, det är nu man vill ut och göra saker men man känner sig låst, deprimerad och förhindrad pga detta märkliga och extrema fenomen
Här är en demonstrations-video som i detalj visar EXAKT hur jag upplever grumlingarna:
http://www.youtube.com/watch?v=DjFtu9UJf6I
Jag har sneglat på ett ingrepp som kallas "Vitrectomy", som verkar vara den enda befintliga lösningen till att få bort grumlingarna i dagsläget. Läkare går då in med två nålar i ögonen. En för att suga och en för att lysa. Med precision och försiktighet så sugs den grumliga vätskan ut. Ingreppet för att enbart få bort grumlingar, kallad "Floaters Only Vitrectomy" eller "FOV" kände inte ögonläkaren till när jag nämnde ingreppet som ett möjligt förslag (varpå det inte känns alltför trevligt att be denne om en operation. Vill därför höra av mig till andra läkare och höra deras åsikter). Läkaren kände dock till det andra ingreppet som kallas "Pars Planta Vitrectomy" eller "PPV" som tar flera timmar och är mer komplicerat än föregående. Då avlägnas HELA glaskroppen till förmån att kunna operera på underliggande vävnad, typ näthinnan. Alltså görs inte denna för enbart grumlingar och ögonläkaren rådde mig att inte alls betänka möjligheten till ingreppet. Det gjorde tydligen bara i "extrema" fall (men ha-ha-ha!
)Oavsett dessa metoder är "Vitrectomy" ganska avancerat och kan medföra risker, jag vet och har accepterat detta. Men jag är villig att ta det om det betyder att jag, med viss chans, kan få en grumlingsfri syn igen.
Någon som vet någonstans i Sverige där "Floaters Only Vitrectomy/FOV" utförs? Något sjukhus? Jag har inte hittat något, så en utlandsresa för behandling i t ex USA kan vara det enda möjliga för mig.
Ja, så råd och tips på allt jag kan ta mig till och göra nu. Det är väldigt uppskattat. Är det fler som upplever lika förjävliga grumlingar i ögonen som jag? Hur tacklar du situationen?
__________________
Senast redigerad av 44774 2013-08-14 kl. 15:38.
Senast redigerad av 44774 2013-08-14 kl. 15:38.
