2005-06-21, 17:45
#1
Tänkte här ta upp långsöktheten i exterministernas resonemang vad gäller tyskarnas förstöring av alla bevis för sina påstådda gasningar.
På områdena som berör krematorierna och likbränningarna i det fria finns en rikedom av bevarade dokument från den myndighet i Auschwitz som svarade för dessa verksamheter, Centrala byggledningen. I ryska arkiv fann revisionisterna Jürgen Graf och Carlo Mattogno nära 90 000 dokument enbart från denna myndighet.
Icke ett enda av dessa dokument nämner något om massmord i "gaskamrar". Det är intressant med tanke på att vissa exterminister hävdar att SS före Röda arméns ankomst förstörde alla dokument, som på något sätt nämnde "förintelsen" i "gaskamrarna". Dylikt är lätt att påstå med avseende på Treblinka, Belzec och Sobibór, där enligt Yitzhak Arad inte ett enda papper blivit kvar. Men med avseende på Auschwitz är detta fullkomligt ohållbart.
Låt oss för resonemangets skull antaga att det i Auschwitz åren 1941-1944 pågick ett industriellt bedrivet massmord i "gaskamrar" och att denna verksamhet, så abnorm den var, administrerades på normalt sätt av SS och dess olika tjänsteställen inom det väldiga lägerkomplexet. Den skulle ha avsatt myriader av dokument: order, anvisningar, korrespondens, rapporter, utredningar, statistik etc. Sedan börjar Tredje riket gå mot sitt oundvikliga sammanbrott, och Röda arméns kommissarier kan lägga beslag på dem.
Vilket jättearbete, i brinnande krig, när fienden står framför portarna, lägret måste tömmas och personal och fångar skall evakueras västerut! Och man genomför denna gigantiska sortering och selektiva destruktion av arkiven utan att missa ett enda farligt papper! Men till vad nytta, när man hade kunnat bränna alla arkiven på en gång, ogenomögnade och osorterade, i ett enda stort bål med en enda tändsticka?
Och varför förinta dokumenten om "förintelsen", om man ändå hade genomfört den i verkligheten? Inte hade man därmed kunnat dölja sitt oerhörda brott, och inte hade någon SS-man kunnat tro att det räckte att undanröja dokumenten för att dölja brottet.
Endast "pappers-historiker", som förväxlar dokument med verklighet, kan gå på något liknande!
På områdena som berör krematorierna och likbränningarna i det fria finns en rikedom av bevarade dokument från den myndighet i Auschwitz som svarade för dessa verksamheter, Centrala byggledningen. I ryska arkiv fann revisionisterna Jürgen Graf och Carlo Mattogno nära 90 000 dokument enbart från denna myndighet.
Icke ett enda av dessa dokument nämner något om massmord i "gaskamrar". Det är intressant med tanke på att vissa exterminister hävdar att SS före Röda arméns ankomst förstörde alla dokument, som på något sätt nämnde "förintelsen" i "gaskamrarna". Dylikt är lätt att påstå med avseende på Treblinka, Belzec och Sobibór, där enligt Yitzhak Arad inte ett enda papper blivit kvar. Men med avseende på Auschwitz är detta fullkomligt ohållbart.
Låt oss för resonemangets skull antaga att det i Auschwitz åren 1941-1944 pågick ett industriellt bedrivet massmord i "gaskamrar" och att denna verksamhet, så abnorm den var, administrerades på normalt sätt av SS och dess olika tjänsteställen inom det väldiga lägerkomplexet. Den skulle ha avsatt myriader av dokument: order, anvisningar, korrespondens, rapporter, utredningar, statistik etc. Sedan börjar Tredje riket gå mot sitt oundvikliga sammanbrott, och Röda arméns kommissarier kan lägga beslag på dem.
Vilket jättearbete, i brinnande krig, när fienden står framför portarna, lägret måste tömmas och personal och fångar skall evakueras västerut! Och man genomför denna gigantiska sortering och selektiva destruktion av arkiven utan att missa ett enda farligt papper! Men till vad nytta, när man hade kunnat bränna alla arkiven på en gång, ogenomögnade och osorterade, i ett enda stort bål med en enda tändsticka?
Och varför förinta dokumenten om "förintelsen", om man ändå hade genomfört den i verkligheten? Inte hade man därmed kunnat dölja sitt oerhörda brott, och inte hade någon SS-man kunnat tro att det räckte att undanröja dokumenten för att dölja brottet.
Endast "pappers-historiker", som förväxlar dokument med verklighet, kan gå på något liknande!