Svårt att greppa: Om inte universum fanns

När någon säger typ "wow tänk att universum är oändligt, det går inte att tänka sig!" så tänker jag typ "Ja, jag håller med om att min hjärna inte kan ta in konceptet oändligt, det är ett hinder p.g.a en hjärna som inte utvecklats för att förstå sånt, vi har inte haft ett behov av att förstå innebörden av oändlighet för att överleva därför har nog inte många fått den egenskapen, thats fine!"

MEN, när jag tänker tanken "Tänk om universum inte fanns?", då blir jag HELT mindfuck. Är det någon annan som får en sjuk känsla när man verkligen tänker till en stund? Ni behöver rätt mindset för att få känslan men när ni fått samma tankebana som mig så blir man crazy i huvudet. Tänk gärna på detta några gånger och se om du också får den skumma känslan. Tänk på världen liksom, på allt, och sen tänk dig om inte universum eller något fanns. Vart är vi? Vart fan ligger universum?

Kan någon ge lite visdomsord så jag slutar fasta i dilemmat? Det är så sjukt konstigt. Blir galen!

Du tänker fel, för om universum inte hade funnits så hade ingenting funnits. Inte ens en perception om VAR.

Måste du vara en douchebag när jag öppnar upp? Jag vet vad du säger men jag kan inte acceptera det, kanske på en intellektuell nivå men ABSOLUT INTE på en känslomässig nivå. I'm in pain.

Tror inte han var ute efter att vara douche,
utan endast ge sina 5 cent.

Han har dock en poäng.
Universum är du, och du är en del av universum.

Om universum inte fanns skulle inte du heller finnas.

Det som gör att du ens kan ifrågasätta universum är just medvetenheten om dess existens tror jag

Vet vilken känsla du pratar om. Obehagligt och ogreppbart. Man kommer liksom fram till ett svar på frågan snabbt, ett enkelt svar dessutom, men man kan inte greppa det. Och både svaret och ens oförmåga att inte kunna greppa svaret är obehagligt.

Men jag förstår inte vad ditt dilemma är? Det bästa är liksom att skita i att tänka på det.

Haha well said my man!

Menar du just vårt universum? Det finns ju teorier om parallela universum. Kanske hade vi funnits i ett annat universum =)???

Har du lika svårt att greppa de 14 miljarder år då DU inte fanns? Bara undrar.

Att man har svårt att tänka sig ett universum som är oändligt, fine.
Att man tycker att det är tufft att föreställa sig tiden innan vi existerade, fine.

Jag nöjer mig med att bli förundrad över storleken, och då menar jag det observerbara universum. Eller bara det faktum att vi lever i en liten, liten oas i vår galax.

Bara det att se Jorden på den här bilden får mig att tänka.

Jag vet också vilken känsla du menar. Har hänt ett par gånger bara, kanske 3. Den har kommit när jag funderat på om ingenting fanns. Då snörrar det plötsligt till i huvudet och man får en obehaglig känsla. Detta varar bara i 1 sekund ungefär.

Haha helt galet att några små ynkliga bakterier som befinner sig på den pricken lyckats ta reda på så mycket om rymden.

Faktum är att vi är mindre än den där pricken. Exponeringstiden är sådan att i den pricken finns även vår måne. Jorden är egentligen mindre än en pixel på bilden.