Har frihetliga socialister och libertarianer mer gemensamt än dom tror?

Hittade av en slump ett talk med Bill Evers som sätter fingret på vad jag menar bättre än jag själv gör.

Spola till 24 min.

http://www.youtube.com/watch?v=hfW6jVdUzyo&t=24m18s

Tja, vissa feminister har ju mycket gemensamt med extremreligiösa, så allt är väl möjligt.

Ägande som centraliserats hos en minoritet är väl det största hotet mot personlig frihet oavsett om denna makt ockuperas av en kapitalistoligark eller kommunistdiktator så den frågan är väl rätt avgörande.

När libertarianer kan komma med något förslag på hur alla resurser och produktionsmedel inte bara kommer fortsätta sväljas av centraliserade konglomerat (varför är det så mycket bättre om de drivs i privat profitintresse än offentligt intresse?), så kanske ett samarbete vore enklare.

Det skulle kännas väldigt dumt för egen del att i dagsläget motarbeta Staten - som är det enda som står mellan människan och en totalitär despotism i nyteknologisk form - om man sedan visar sig vara en nyttig idiot som spelar globalismen rakt i händerna. Det är inte som att jag anser Staten överhuvudtaget gör sitt jobb, eller att de inte redan samarbetar med konglomeraten, men att välja mellan marknadskrafter eller Staten idag känns i allegoriska termer som att välja om man ska äta bajs eller gnida in ansiktet med det. Helst skulle båda parter ryka all världens väg, men det känns inte särskilt realistiskt just nu. Enda förhoppningen är att de sköter självkollapsen på egen hand (de är på väldigt god väg) och det är en väldigt klen tröst. Man får alltså hoppas på möjligheten att få kasta sig ned i diket.

Fri marknad. Fri människa. Jättefina ord, men hur ska detta uppnås när 70-90% av hela planeten ägs av några hundratal människor redan idag? Hur ska det gå till och hur ska den lilla människan stå upp mot multinationella konglomerat och karteller, som har mer muskler och resurser än länder? Söndra Staterna och konfiskera konglomeraten, samtidigt som tillräckligt många människor lär sig att släppa sargen och komma in i matchen? Ett inte alltför angenämt scenario i realistiska termer.

Vad jag ville ha sagt är, förstår libertarianer att det inte är enskilda delar av det här systemet som är problemet, det är hela jävla systemet och tankesättet i sin fundamentala form? Att det inte bara är systemet, utan idéerna och de mänskliga massövertygelserna som upprätthåller och legitimerar det som är problemet?

Om (eller snarare när, som detta fortgår) systemet kollapsar och decentraliseringen kommer att ske helt ofrivilligt, ja då kan jag tänka mig att samarbeta med libertarianer. Eller snarare, då hoppas jag att det finns tillräckligt många människor som inte har särskilt mycket övertygelser om hur saker och ting måste fungera och vara.

Precis, den dagen kapitalistförespråkande libertarianer blir mer verklighetsförankrade och inser att oligarki kan lika gärna vara kapitalets diktatur som statens kan man börja prata.

Det land som mest är mest högljudd i att propagera "free market capitalism" är just en oligarki:

Study: US is an oligarchy, not a democracy

"The US is dominated by a rich and powerful elite.
So concludes a recent study by Princeton University Prof Martin Gilens and Northwestern University Prof Benjamin I Page.
This is not news, you say.
Perhaps, but the two professors have conducted exhaustive research to try to present data-driven support for this conclusion. Here's how they explain it:

Multivariate analysis indicates that economic elites and organised groups representing business interests have substantial independent impacts on US government policy, while average citizens and mass-based interest groups have little or no independent influence."
http://www.bbc.com/news/blogs-echochambers-27074746

Vilka industrier är det du avser? Problemet du beskriver existerar i princip bara på primitiva marknader där det inte finns tillräckligt med konkurrens och innovation, eller där konsumenter inte har höga krav på produkterna utan nöjer sig med det billigaste.

Modeindustrin är ju exempelvis extremt diversifierad. Konsumenter vill inte ha kläder från ett och samma företag, utan letar efter nya kvalitéer och hantverksmässiga innovationer. I den utsträckning våra basbehov uppfylls (av jättar som producerar anonyma produkter), desto mer kulturellt drivna blir våra konsumtionsmönster, och således finns det alltid utrymme för nya aktörer. Att Walmart slagit ut alla småbutiker som sålde billigt skräp till ett högre pris ser jag inte som någon förlust.


Let's agree to disagree on this.


Det du beskriver är ju situationen idag, i synnerhet i fattigare länder. Statsmakten springer storföretagens ärenden, trakasserar fack och reglerar bort konkurrens. Vi är på samma sida.

Skillnaden är att ni ser det som ett bevis på att marknaden är trasig, medan vi ser det som ett bevis på att staten är trasig. I den mån staten har befogenheten att reglera marknader och uttöva våld är det öppet mål för lobbyister.


Alla scenarier du tagit upp bygger på premissen att företag uttövar våld och håller borta konkurrens. Detta är såklart inte en fri marknad.

Är du emot fri marknad för att du tror att det inte kan existera i verkligheten, eller är du även emot hypotetiska, helt fria marknader?


Vi ses på barrikaderna!


I min erfarenhet är moderna libertarianer extremt USA-kritiska, och inte sällan lyfts lilla Sverige fram som ett föregångsland i bemärkelsen att vår statsmakt inte är lika infekterad av lobbyister som skaffar sig privilegier.

Anledningen till att demokrati ändå fungerar förhållandevis bra i Sverige tror jag har att göra med att vi ändå har ett stort utbud av partier i riksdagen, men framförallt att vi är ett så litet land och att gapet mellan riksdagen och medborgarna således är mindre. Det är inte ett argument för svensk socialistflirtig politik, utan snarare för att makt bör vara så decentraliserad som möjligt.


Återigen, du låter ju som en libertarian. Detta är en libertariansk kärnfråga, bara att vi inte ser kollektivism som lösningen. Orientera dig lite.

Libertarianer är bara förklädda kapitalistlakejer finansierade av kapitalistoligarker.

Exempel:
Cato Institute

Cato was founded in 1977 by Edward H. Crane and Charles Koch, [5] the billionaire co-owner of Koch Industries known for its financing of the Tea Party and various conservative advocacy organizations. David Koch is currently on Cato's Board of Directors
http://www.sourcewatch.org/index.php...Cato_Institute

Anarkism är inte kollektivism det är libertarianism utan kapitalistoligarker.

Vad insinuerar du? Att den liberala idétraditionen egentligen inte existerar, utan att allt är bara en fasad för kapitalisternas intresseklubb?

Att många kapitalister sätter tilltro till marknaden är ju ingenting konstigt. Jag kan förstå din cynism, men det är ändå synd att du avfärdar en hel idéströmning utifrån den sortens associationer. Gör det gärna på motargument istället, de finns ju.


Vad är det du föreslår rent konkret? Är du federationssyndikalist? Marknadssyndikalist? Primitivist?

Jag insinuerar att den libertarianska idetraditionen blivit köpt och infiltrerad av skattehatande multimiljardärer. Precis som marknadsliberalism infiltrerat sossar, centern och MP.


Ja, jag är cynisk och hårddrog det en smula. Men "free market captalism" är också pentagons och wall streets främsta propagandavapen. Det du menar med fri marknad och det rumsfeldt menar är inte samma sak, skillnaden ligger i praktiken. Pentagon och Wall Street praktiserar, svenska libertarianer teoretiserar.

Och jag gillar inte det jag ser.


Jag är inte dogmatisk, det som leder rätt bör anammas och det som leder fel förkastas. Evolutionen är väl förhoppningsvis inte slut?

En fullt legitim concern, som jag delar. Kanske är det därför jag vänder mig till flashbacks vänsteranarkister

Jag sätter av denna anledning ingen större tilltro till politik för att uppnå ett libertarianskt samhälle. Vi skulle fastna i ett evigt tillstånd av "övergångspolitik" som i praktiken innebär en populistisk privilegiepolitik. Framtiden för libertarianism och anarkism generellt ligger inte i att inta politiska institutioner, utan att byta ut dem med en egen infrastruktur som omöjliggör centraliserad makt. Jag avser givetvis bitcoin, kryptovalutor, tor och annat sci-fi.

Men sålänge multimiljardärer ägnar sig åt informationsspridning istället för politik så är jag inte oroad över dem Jag tror inte att särskilt många har ett ont uppsåt, men visst är de flesta människor oförmögna att hantera en maktposition.


Många brott begås ju även i egalitärianismens namn. Sådan är den institutionella politiken, det är vi nog överens om.

Jag lämnar gärna den diskussionen åt sidan, eftersom det är det primära argumentet mot både vänster- och högeranarkister är att vi är naiva och att våra idealsamhällen inte kan existera i verkligheten. Den kritiken är givetvis viktig den med, men i vårt fall vore det kanske mer givande att diskutera intern konsistens istället.

Kanske är jag bara en sån där teoretiker.


Där har vi the free market spirit i dig

De flesta globala marknader är idag under kontroll av en smärre mängd karteller och globala marknader kan knappast ses som primitiva. Ju mer pengar och omsättning och ju mer centraliserad marknaden är, ju mer organiserad är kriminaliteten och konspirationerna (en konspiration är ingenting annat än en grupp kriminella som planerar sina brott, utom vetskap för allmänheten). Detta gäller såväl företag som Stat.

Ju längre produktionskedja och fysisk förflyttning av varor och tjänster, desto större chans för fulspel. Att människor söker sig till vad de finner mest prisvärt eller helt enkelt för att de inte känner de har råd med annat än det billigaste (för att de hjärntvättats med helt onödiga konsumtionsvanor som intalar primitiva drifter) är väl snarast att förvänta. De globala marknaderna är i mångt och mycket inget annat än I-länders möjlighet till att exportera slutresultatet av sin kultivering - självdestruktivitet - till andra regioner. Därför kan man sluta tala om "fria demokratier" som särskilt fredliga. Den strukturella hållbarheten ska vi inte ens tala om, den är ett skämt.
Jag vet inte om modeindustrin ska tas som ett exempel för någonting alls. En mer sjuk och korrupt bransch får man leta efter och signifierar mycket av vad som gått så fruktansvärt snett i detta samhället. Allt är fokuserat på en fasad, medan insidan är genomrutten. Människor letar vad de blivit masshjärntvättade och intalade av marknadskrafter att leta efter, i självskadliga, artificiella beteenden som ger profit åt andra.
Vilket är hela kärnan till att det känns väldigt svårt att samarbeta med libertarianer i dagsläget. Anarkister ser storföretag som en minst lika stor motståndare som Staten. Som att storföretagen inte skulle bete sig ännu svinigare om de inte behövde knacka på hos Staten och ge en väska med pengar först, eller hade myndigheter som hängde över axlarna på dem. Visst är det fördjävligt att småföretag förtrycks och jagas av myndigheter medan jättarna får gräddfil, helt klart. Maximerad centralisering leder till maximal kollaps, oavsett samhällsform under nuvarande premisser.
Det är lika aktuellt i I-länder. Bra att vi kan komma överens om att storföretag också är banditer som anser sig stå över alla lagar, det är en början.
Nej, nej. Inte bara marknaden. Hela systemet, dess övertygelser och vanföreställningar som genom historien lett oss fram till det här systematiserade vansinnet är ute och slirar ordentligt i gyttjan. Det har aldrig skett en revolution, bara naturliga fortsättningar. När institutionerna rämnar, då är det revolution. Inte förr.

Libertarianer vill ha en till naturlig fortsättning, medan anarkister vill starta om från början, i grunden. Så kanske jag skulle kunna beskriva min syn på saken. Det gick fullständigt åt helvete när en mängd monoteistiska maktutövarreligioner ansåg att planeten var ett smörgåsbord, som "den civiliserade människan" kan skövla och våldta bäst fan man vill. På den vägen har vi fortsatt och målat in oss i ett hörn.
Nej, det är inte en fri marknad, men vem ska upprätthålla ens den hypotetiska "fria marknaden" om Staten ska elimineras? Andra företag?

Jag är inte emot hypotetiska fria marknader i stil med att alla storföretag avvecklas och ägarrätten nollställs betänkligt, där människor kan verka på lika villkor. En kraftigt decentraliserad, fri marknad. Men då måste man även ta sig en ordentlig tankeställare vilka sorts produkter man tänkt slösa ändliga resurser på och varför. För att göra någon rik på nonsens? Eller för att göra samhället bättre? Uppväger de positiva konsekvenserna de negativa? Konsumtionshetsen och tillväxthetsen måste upphöra på denna hypotetiska marknad.

En fri marknad kan endast existera om det är av nödvändighet, inte för att människor vill kunna försöka utnyttja varandra i illusionära, intalade mål som inte har mycket med verkliga behov att göra.

Om du vill få en inblick i hur den "fria" marknaden, det "fria" samhället och den "fria" människan är designad, ta dig gärna en titt på denna dokumentär: http://topdocumentaryfilms.com/the-century-of-the-self/. En mastodontdokumentär, men det räcker egentligen att se den första delen för att få ett hum om hur illa det verkligen är.

Vilket är hela kärnan till att det känns väldigt svårt att samarbeta med libertarianer i dagsläget. Anarkister ser storföretag som en minst lika stor motståndare som Staten.

Saken är att många internationella storbanker och företag har större makt, vinst och omsättning än många nationalstater:

25 US Mega Corporations: Where They Rank If They Were Countries
http://www.businessinsider.com/25-co...es-2011-6?op=1

Top 200: The Rise of Corporate Global Power
http://www.ips-dc.org/reports/top_20...e_global_power

Corporations as Unelected Governments and the Quest for Economic Liberty
http://canononline.org/archives/curr...nomic-liberty/

Nationalstater är alltså i praktiken svagare och har mindre makt än dessa organisationer och rikemansklubbar.

Och libertarianer sitter fortfarande fast i en ideologi som är utdaterad.