Läkarprogrammet i Sverige - Tråden

Vi är i 20-årsåldern. Kan tillägga att jag inte märker stor skillnad från läkare som jag har haft som handledare på praktiken. Det märks direkt att de "reagerar" på mitt udda utseende.

Ganska ytliga är svenskar oavsett ålder och kanske även västeeuropéer generellt sett. Jag har märkt att västerlänningar från utanför Europa (amerikaner, kanadensare och de från Australien) har lite mer avslappnat attityd till det, även östeuropéer.

Jag ber om ursäkt om jag är trög här, men vad menar du med "reagerar" ?

Att någon bara reagerar av ren förvåning eller liknande om någon har ett väldigt ovanligt utseende är inte så konstigt, och knappast något de kan klandras för. Om de däremot fryser ut eller mobbar personen eller liknande så är det ju extra allvarligt om det är en läkare som gör det.

Fast jag tycker inte man behöver reagera så tydligt om man inte är 16. Man kan vara mer diskret. Skulle det vara okej om jag gjorde så på en kvinna med stora bröst eller personer med mörk hudfärg? Jag tror inte det va?

Frysa ut och särbehandla gör de i viss mån. Det märks att jag behandlas som om jag vore en "autistisk pojke" medans de andra är kompetenta läkarstudenter.

En spontan reaktion har man inte så mycket kontroll över.

De flesta har sett stora mängder mörkhyade i sitt liv. Om någon såg en mörkhyad person för första gången så skulle denne nog reagera ganska kraftigt!

Absolut, det har du faktiskt rätt i. Baserad på hur jag blir behandlad pga mitt utseende ska jag dock behandla alla mörkhyade som att de är autistiska eller lite konstiga. Då blir det väl rimligt och rättvist.

Nu är du helt orimlig.

Att folk spontant reagerar när någon dyker upp med ett i dina egna ord "väldigt "speciellt" utseende" med genetisk grund, vilket jag tolkar som något sorts utseende som de flesta inte sett förut, är knappast något personligt, eller ett tecken på något defekt i deras beteende. Att jämföra det med hudfärg eller bröststorlek är absurt och visar på en låg förmåga att förstå abstrakt språkbruk, alternativt ett illvilligt feltolkande av det jag skrev. Sak samma med att jämföra att medvetet behandla folk illa med en spontan reaktion på hur någon ser ut.

Ärligt talat, om du beter dig och kommunicerar IRL som du gör här, så tror jag att eventuella utfrysningar och andra negativa reaktioner (annat än den initiala reaktionen på ditt utseende) förmodligen har mer att göra med hur du beter dig än hur du ser ut.

Missförstå mig inte, jag säger inte att ditt utseende inte har gjort ditt liv svårt, eller lett till att folk behandlat dig orättvist. Kanske är dina negative erfarenheter bland anledningarna till att du beter dig som du gör här. Men jag tror du gör ett misstag om du antar att alla dina sociala problem har med ditt utseende att göra.

Jag sa att de flesta av mina sociala problem har med mitt utseende att göra. Jag likställer bröststorlek och hudfärg med mitt utseende för alla de inte går att välja eller ha kontroll över, precis som mitt utseende. Jag ser därför inte någon skillnad i att särbehandla någon pga. deras hudfärg eller mig pga. mitt utseende. Det är exakt samma sak i mina ögon. Hade jag haft en tatuering i ansiktet eller färgat mitt hår rosa hade jag kunnat förstå det, eftersom det vore självmant till skillnad från någons hudfärg.

Talar du om hur de behandlar dig över tid eller deras initiala reaktion? Det är två helt olika saker, men du verkar sammanblanda de båda.

För min del i studierna så var det så att jag också blev totalt ignorerad i grupp, av svenskar oftast.

Det hände enbart när det var kvinnor i min grupp, särskilt korta kvinnor. Jag är längre än de flesta och när handledare eller lärare skulle gå igenom medicinska saker eller förhöra så hade de blicken enbart på kvinnorna i gruppen. Vi män ignorerades totalt märkte det som.

Särskilt störande är när jag står med kvinnor eller en kvinna i en liten grupp, då riktar handledaren eller läraren all sin fokus på kvinnan. Läraren är vänd mot kvinnan, tittar ner på kvinnan och har enbart uppmärksamhet och ögonen på kvinnan och jag känner mig totalt ignorerad.
Sitter vi i möte eller lunchrummet så samlar alla svenskar runt kvinnan och börjar prata med dem och jag blir totalt utstött.

Jag trodde att jag var ful, men jag märkte att det här händer alla långa män i universitetet som är lite äldre än 25 och bär glasögon, och att handledarna som behandlar en så här nästan alltid uteslutande är svenskar.

Jag förstår inte psykologin bakom detta, alltså varför män blir totalt ignorerade. Jag försöker sätta någon kod på detta.
Är det för att vi långa män allmänt ser smarta ut och fattar allt, för att folk inte orkar titta upp på långa män eller vad är grejen?
Patienter är dock raka motsatsen. De vänder sig till mig när de vill veta något och ignorerar kvinnorna.

Hur är det för dig? Blir du också totalt ignorerad av kamrater och handledare men samtidigt respekterad av patienter?

Jag märker generellt sett inte överhuvudtaget folk som inte är långa på universitet. De absolut flesta är långa. Du måste nog vara över 2m för att kunna sticka ut på ett svenskt universitet.
Jag håller helt med om att det är mest svenskar som håller på så, men jag tror inte det har med din längd att göra eftersom du är genomsnittlig. De brukar göra så när man är ful eller "nördig" ut, vilket jag gissar på att de tycker om dig eftersom du bär glasögon. Gissningsvis har kvinnorna du pratar med ett mer "moderiktigt" utseende, vilket svenskar brukar tycka är värt mer respekt.

Jag ser nördig ut ja. Att vara ful är nog i betraktarens ögon för jag har gjort kvinnor v*ta

Ser du ut som en nörd eller vad är felet på dig?

Jag har personligen aldrig märkt att killarna i programmen får någon direkt uppmärksamhet av lärare eller handledare, men du kanske har annan erfarenhet?

Blir du utfryst och ignorerad samtidigt som andra killar får uppmärksamhet? Jag märkte att en del unga vita killar som såg ut som fboys och var utåtriktade fick vara med men annars så var det mest kvinnorna som fick all uppmärksamhet.
Varför håller svenskar på så här med att fullständigt ignorera folk? Folk med invandrarbakgrund behandlar en mycket bättre förutom de som köpts in läkarexamen utanför sverige, syftar mest på dem som har klarat svensk utbildning.

Det är oftast svenska tjejer som får all uppmärksamhet, ja. Det stör mig, särskilt när jag ska vara professionell och vara ute i olika platser. Det bankas in i oss att man ska vara professionell och arbeta i ett vårdteam, samtidigt som man blir behandlad orespektabelt.

Jag förstår varför nördiga svenska män och doktorer med invandrarbakgrund är allmänt dryga, svarar kort och verkar totalt ointresserade och kaxiga men öppnar upp sig senare när man visar de respekt. Du och jag är inte de enda "fula och nördiga" (om du är ens ful och nördig, jag vet inte för det känns som att man blir ignorerad bara man tillhör det manliga könet och ser ut som en partyboy) som har utsatts för detta.
Jag blev förvånad när jag mötte dessa först, de lät som de var helt ointresserade av vad jag sa men beställde medicin, fixade till något elektroniskt, pratade med patienterna om problemen eller gjorde allt jag hade problem med senare.

Svenska kvinnor (de som var snygga som ung) är ju raka motsatsen, hör allt jag säger, verkar intresserad och skiter i att fixa något.
Visst har du också stött på detta?

Jag antar att du kommer att bli en sådan läkare om du blir klar med utbildningen. Jag skyller inte på dig. Att bli totalt ignorerad, särbehandlad och göra saker helt själv bygger upp ens person speciellt efter så många år av svåra studier. Men man har ett mål, att bli klar, hjälpa folk, få status och tjäna pengar. Vägen är tyvärr lång och man börjar hata att arbeta med andra människor, tyvärr, i ett yrke som kräver samarbete.
Det märks att det är mest nördiga, fula, har något handikapp, inte ser ut som en fboy som partiar (topp 20% vita män) eller män med MENA/afrikansk ursprung som blir så här dryga och ointresserade tills de börjar lite på en.

Se det positiva i det här. Detta ilska och disrespect dessa män får kan göra så att de arbetar hårdare och läser mer om olika sjukdomar än festar runt och måste vara på sociala sammanhang. Vips så blir man en hjärnkirurg eller nervsystems-specialist och kan trycka ned andra

Hur blir du bemött när du är i grupparbeten eller går i par med en annan student (om det ens sker)? Vad menar du med att de behandlar dig som du är autistisk?
Tro mig, jag är inte ute efter att hacka dig, jag märkte själv att jag blev särbehandlad.

Är det här också på KI, om man får fråga?