Skitförbannad - mänsklig rätt att (inte) skaffa barn?

Kan bara hålla med. Så fort folk vågar yttra att de frivilligt inte vill ha barn, då kryper alltid det värsta avskummet fram och ska börja hacka. Vet inte varför det är så, men de verkar inte trivas särskilt bra med sina liv.

Givetvis ska sterilisering inte kosta skjortan, när inte en förlossning gör det (som inte heller är nåt nödvändigt, utan ytterst självvalt). Dock får man acceptera att det kan vara långa köer, för all annan mer akut sjukvård ska så klart gå före.

Självklart har man rätt att avstå från att skaffa barn och sterilisera sig. Bättre än att du tvingas göra abort titt som tätt. Bara du är helt säker på att du inte kommer att ångrar dig..

Jag respekterar dig dig av hela mitt hjärta! Alla har rätt att tänka och tycka, och ta de beslut de vill!

Man ska kunna nuppa utan att bli förälder men människor är ju så jävla sjuka i huvudet att man inte ens får sterilisera sig innan man är 25.

Sterilisering borde definitivt bekostas av skattepengar. De som inte vill ha barn brukar bli rätt kassa föräldrar som därigenom kostar staten stora summor i hjälpinsatser.

Depression är sällan ärftligt rakt av, men det spelar inte så stor roll här. Hur mamman mår under graviditeten kan påverka en hel del. Hur mamman mår under barnets första år påverkar väldigt mycket. Visst, har man ett fungerande skyddsnät med tex pappa eller andra släktingar så kan det bli hur bra som helst, men har man inte det så kommer barnet sannolikt att bli väldigt dyrt för samhället. VÄLDIGT dyrt.

Nu är ju inte samhällskostnader det viktigaste i min värld, men det är lustigt hur ofta medmänsklighet, rättvisa och samhällsekonomiska vinster går hand i hand om man tänker på lång sikt. Och den här tråden handlar ju faktiskt om pengar...

Jag tycker det är starkt av någon att ta ett sånt här beslut. Det låter genomtänkt och jag kan sympatisera. Känner man att man har svårt att ta hand om sig själv är barn inte någon lysande idé. Jag har sett lite för mycket av andra sidan, de man önskar hade fattat detta då barnen far mycket illa trots stora insatser. Och vad gäller de som gnäller... om du fått barn och behövt stöd, vad tror du de sagt då? Hemmahosare, stödfamilj, stödgrupper... Tror att de hade tyckt du varit en parasit som skaffat barn fast du inte klarat av det. Så all heder till dig!

Är man deprimerad behövs allt som är positivt. Ett bra sexliv kan vara något av det mest positiva man kan ha. För att fortsätta på den ekonomiska vinklingen så tror jag att du har möjlighet att må bättre när du har ett fungerande sexliv, vilket alltså skulle bli billigare för staten.

Om du inte kan skriva dig i annan kommun, finns det någon som helst möjlighet för dig att få igenom att typ soc betalar? Du har ju som jag ser det fullgoda skäl. Skaffa läkarintyg? Har du nån kontakt på soc du kan snacka med? Eller finns där nån kurator inom vuxenpsykiatrin du kan ta ett snack med? Alltså ingen kurator som jobbar som samtalsterapeut utan en med kuratorstjänst som kan ta reda på vad som gäller och ev hjälpa till med någon slags ansökan.

Förlossningar betalas av skattepengar. Aborter likaså. Om man har svårt att bli gravid, betalas då inte de första behandlingsomgångarna av skattemedel då? Tidigare handlade det iallafall om summor kring 100 000:- per gång.

Och ni som kan medicin - är det fortfarande så att Viagra är subventionerat...?

Klart man ska få bestämma själv om man vill ha barn eller inte.

Dock är det något slags norm att ha barn i dagens samhälle, så man verkar bli betraktad som något slags oansvarigt avskräde om man inte vill ha det och det är förbannat tråkigt att folk är så jävla inskränkta.

Har själv barn men fram tills för inte så jättemånga år sen var jag fullt övertygad om att jag inte ville ha det.
Så visst man kan uppenbarligen ändra sig, men min poäng är att man ska få göra som man vill i den frågan utan att folk ska komma och hata en direkt.

Känner man att man vill ha ut annat av livet än att lägga sin energi och tid på barn, ja då ska man få göra det också.

Personligen är jag lite fundersam över varför du vill göra ett ingrepp dock.
Fast preventivmedel kanske inte funkar så bra för dig?

Hursomhelst, det har inte jag med att göra.
Lycka till dock och ta inte åt dig av vad andra tycker.
Vill du inte ha barn, så är du förmodligen inte rätt person att ta hand om dem heller, så enkelt är det

Ingen fara, jag förstod att det inte var din avsikt.

Tycker precis som du att det är lovvärt att göra sitt yttersta för att inte bringa ett barn till denna värld som förmodligen kommer växa upp i ett dysfunktionellt hem.

Jag har full förståelse och respekt för din åsikt i den frågan även om jag inte delar din syn på statens roll i det hela. Det tror jag dock faller inom ramen för ett annat forum att diskutera.

Som jag skrivit tidigare i tråden tycker jag nog det är bra med den åldersgränsen. Många (även jag) säger i de sena tonåren att de inte vill ha barn, men det där kan ändra sig när man blir lite äldre. Ha man då gjort ett ingrepp för att förhindra att man någonsin kan få barn kan det bli ganska fel, särskilt som det är i princip oåterkalleligt.


Alltid trevligt när man kan respektera varandras åsikter trots att de skiljer sig åt, önskar att det vore vanligare. Och visst har du rätt, det kan diskuteras i en annan tråd.

Allt gott!

Just! Av respekt för dem som faktiskt "mognar" innan. Det är inte alla killar och tjejer förunta, att bo hemma i föräldrarnas trygga bo tills de är 2, eller äldre. Somliga får stå på egna ben långt tidigare, och hinna att mogna på ett annat sätt kanske? Eftersom man då får ta egna beslut, utan föräldrars inblandning, och ovälkomna kommentarer.

Så det borde inte finnas någon lag om detta alls. Förutom då, från 15 år, då man är kapabel att knulla och bli gravid, enligt lagen.

Och skulle det nu hända att en steriliserat ung människa ångrar sig senare, då garanterar jag att det finns massor med barn, som skriker på "värdiga" föräldrar! Det finns barn som föds oönskade, tänk på dem.

Eller då väljer man helt enkelt et liv utan barn, för att det passar ens personlighet bäst, och det behövs inte ens att diskuteras, bara respekteras.

Så självklart skall det ingreppet jämföras med en abort, kostnadsmässigt! För i grunden är det ju samma sak: Man väljer bort barn!

Jag tror nog de flesta får bo hemma tills de är 2.

Ja, vissa mognar tidigare. Detta skulle kunna impliceras på andra saker; det finns 16-åringar som är mycket mogna och mycket väl skunna få ansvaret att rösta, bli myndiga o s v men någonstans måste man sätta en gräns, eller hur?

25 kan tyckas ganska högt men som sagt; hur många 19-20-åringar vill "absolut inte ha barn" för att några år senare sitta där med en batting? Det är ett oåterkalligt beslut, inget man går och fixar till på en kvart.

Du menar alltså att man ska adoptera om man ångrar sig? Jo visst, men det är en dyr och långdragen process. Och svenska barn kan man glömma att få adoptera, det blir barn från Asien eller Afrika (inte för att det är något som stör mig). Du måste ha en hög årsinkomst, stabilt hem med en stabil partner (helst, även om ensamstående får adoptera). Att adoptera är inget man gör på en kafferast. Inte att "återställa" en sterilisering heller.

Bättre sent än aldrig är jag tillbaka... Jag har fortfarande inte genomgått sterilisering pga rädsla för op och ekonomiska skäl (hade jag haft råd hade jag inte tvekat att betala hela summan själv).

Abort skulle vara den absolut sista utvägen. Naturligtvis har jag inte oskyddat sex, men tyvärr fungerar inga hormonella p-medel på mig utan ger outhärdliga biverkningar.

Dessutom har jag blivit lurad - vilket jag många, många år senare insåg var ett slags övergrepp iom att en (tidig) sexpartner drog av kondomen mitt i akten utan att säga något.

Risken att jag skulle ångra en sterilisering är lika med noll. Jag måste orka ta hand om mig själv i första hand.

NEJ, kör inte på "säkra" dagar. Sådana existerar inte. Och nej - att du är 40 eller över säger INGET om din förmåga att få barn. Det finns ingen sådan generell regel som kan tillämpas på individer alls. Är själv från släkt där 40+:are fallit i den gropen..



Har du testat att få hjälp från psyk med läkarintyg? Dvs om nödvändigheten om sterilisering för att du inte skall kunna bli med barn? Nödvändig vård skall ges gratis.

Själv fick jag mitt ingrepp helt gratis . Har dock fem barn och de insåg att alternativen var inte så många för mig - just för att spiral och hormoner inte fungerade bra och kondom är väldigt osäkert.
Har du problem med alternativen så skall de kunna behandla dig av särskilda skäl - i synnerhet om du har annan problematik som förstärker behovet.

Som nödåtgärd kan du ju skriva dig hos någon i lämpligt landsting under en period tills ingreppet är utfört - om du känner någon som bor lägligt - utan att säga upp din bostad. Fuska i värsta fall med andra ord.