Er erfarenhet av att byta stad

Hej hej! Startar den här tråden i hopp om att få ordning på hur jag ska göra. Hoppas den ligger rätt.

Jag har bott i samma (medelstora) stad i hela mitt liv, och har verkligen börjat lessna. Samma rutin varje dag. Känns som att man gjort och sett nästan allt som finns och varit i varenda vrå av staden. Samma folk överallt, på stan, på krogen, på bussen, ja överallt. Det känns som att alla känner alla och vet allt om varandra mer eller mindre.

Det är ingenting superviktigt som egentligen håller mig tillbaka. Jobbar som timanställd så det är inga krav på uppsägningstid eller nåt. Lägenheten hyr jag så den är jag ju av med på tre månader om jag vill. Det som jag är lite rädd för är om det helt enkelt "skiter sig" i den nya stan och man inser att man gjort ett enormt misstag (hittar inga nya polare, känner sig vilsen etc). Har ett gäng väldigt härliga och bra kompisar här hemma samt en del av familjen plus att jag trivs på jobbet. Å andra sidan får man ju aldrig veta om man aldrig provar. Jag tror att ett miljöombyte skulle göra bra för mig och kanske få mig att glömma en del jobbiga minnen. I den nya stan som jag tänkt flytta till känner jag två personer som kanske kan göra att jag får in en fot bland nya bekantskaper osv. Sen brukar det ju bara rulla på om man är öppen och trevlig.

Så i den här tråden undrar jag vad ni andra som har suttit i samma sits som mig en gång i tiden har för erfarenhet av att byta stad för tex. jobb eller skola? Bland polare som har flyttat är det blandad erfarenhet men mest positivt verkar det som. Blev ni lyckligare av det, eller mådde ni bara skit? Lockade tryggheten "hemma" tillbaks er eller såg ni aldrig tillbaka? Ja ni fattar...

/Hollenrik

Har erfarenhet av att byta stad. Jag säger att vill du testa byta stad så kan du ju söka skola och testa bo där under ett år och hyra ut i andrahand.

Då kan du ju flytta åter om du inte trivs.

Säger som föregående talare - prova! Om du nu vantrivs och tråkas ihjäl i din nuvarande stad så har du inte direkt något att förlora. Tror snarare du kommer ångra dig om du inte testar. Och om det nu skiter sig, så är det ju bara att flytta tillbaka/flytta någon annanstans. Inte mer med det testa dig fram till det känns rätt. Ett enkelt sätt att göra det är ju att t.ex söka kurser på universitet. Det gör det enkelt att komma in i ett sammanhang och träffa människor.
Jag satt själv i samma sits som du för ett halvår sedan. Tvekade jättemycket. Slutade med att jag tog steget och flyttade till en ny stad där jag inte kände en kotte. Dock i samband med studier, vilket gjorde det mycket enklare och jag trivdes superbra, det gäller bara att våga! Visst kan det va jobbigt i början men ju längre tiden går desto bättre känner man sig. Men du har ju också två kompisar där redan så det borde ju funka fint!

Ge det en chans! Om inte annat så har du iaf prövat tror dock det kommer bli toppen

Träffade tjej i Stockholm och flyttade för ett år sedan, kommer aldrig flytta tillbaka till hålan jag kommer ifrån så mitt tips är att bara köra på!

Det beror helt på hur pass villig du är att vilja komma till rätta i din nya stad. Jag flyttar omkring rätt så ofta genom mitt arbete så även om jag aldrig hinner slå mig ner riktigt så vet jag ändå hur det är. Nytt ställe, nya bekantskaper, nya gator, nytt uteställe, nytt fik osv. Men jag försöker alltid lära känna folk där jag bor för den stunden. Men jag är en väldigt öppen person och jag tar tag i saken och väntar inte på att någon ska hälsa mig välkommen utan jag söker själv upp nya vänner. Så det är ju helt upp till dig Men det funkar och du kan ju alltid flytta tillbaka om det skiter sig. Så vad har du att förlora?

Bra svar! Det som så att säga håller mig kvar är ju mest jobbet som jag verkligen trivs på. Sticker jag så tvivlar jag på att jag får börja där igen om jag skulle vilja flytta tillbaka. Och du vet ju hur jobbsituationen är idag. Sen lägenheten hyr jag redan i andrahand så jag kan inte ha kvar den genom att hyra ut till nån annan. Jag är ung och har ganska nyligen börjat med hela bo själv och försörja sig själv-grejen, och det är den jag är rädd att förlora. Skulle vara hemskt att sluta upp på föräldrarnas soffa.

Polarna och familjen finns ju kvar och kommer knappast att glömma mig. Om jag byter stad så kommer jag börja med att jobba men det är inte omöjligt att jag börjar plugga så småningom.

Härligt att du känner igen dig så att du kan relatera till hur jag känner. Tack till er andra med, de flesta hittills verkar ju vara nöjda med att ha bytt stad.

Flyttade från Norrbotten själv ner till Stockholm....16 år sen...Sitter Me en Stockholmspingla nu o son på snart 12 ..Så ja....Flytten var lyckad....Räcker med att besöka gamla hemstan på sommaren nu

Har försökt snacka med mina brorsor att röra på sig men dom e för hemkära

Jag säger dock att du bör skaffa sysselsättning innan flytt.
Blir så jobbigt att hanka sig fram annars.