Journalsystemet Take Care har slagits ut igen. Vilka problem har systemet ?

Av SVDartikeln framgår inte vilka som utvecklat systemet. Dålig journalistisk av okänd anledning.

Frågeställning: vem utvecklar/underhåller systemet ? Vilka problemen med systemet är kända hos utvecklarna ? Enligt artikeln var det fel i en server som orsakade haveriet förra gången. Är förklaringen så enkel som enbart hårdvarufel ?

Jag kollade upp det igår när det var snack om att NSA hackade system och råkade få dem att gå ner. Det var någon som berättade att Karolinska även hade hand om svenskarnas DNA-register.

Hur som helst, det är http://www.inera.se/ som har hand om vårt DNA.
http://www.inera.se/KONTAKT_KUNDSERVICE/Driftstatus/

Går man in på "Nationell patientöversikt" och sedan "Driftstatus Sjunet" så verkade mycket igår ligga nere, men nu ligger det uppe. De kallar det alltså "Sjunet".

Här är vad de har att säga om Sjunet:
http://www.inera.se/sjunet


Googlar man sedan på Sjunet så hittar man:
http://www.cehis.se

Och vi verkar då har hittat vår bov i dramat (tror jag)
http://www.cehis.se/cehis_uppdrag-1-1-1/


Jag får dock känslan av att cehis är "samma" som inera. Men jag orkar inte leta runt mer

Det är Compugroup Medical som utvecklar systemet. www.cgm.com
De fick det när de köpte upp det norska företaget Profdoc som jag tror har utvecklat det från början.
Det kan såklart vara hårdvara, men då borde de väl få upp det ganska snabbt.
Jag kan inte så mycket om det, men vet att det är rätt gammalt. Runt 20 år tror jag. En något annorlunda databas som är filbaserad. Varje patient består av en fil.

tack för era bidrag

Om uppgifterna stämmer, så är det överraskande. Att systemet inte har relationsdatabaser och att det är gammalt. Att ett så viktigt och nyintroducerat system bygger på databasdesign som relativt få idag behärskar.


ur din länk http://www.inera.se/sjunet
Om det var ett anslutningsproblem, så borde felkällan snabbt ha identifierats och vara känd vid tiden för artikeln.

Även om det är en filbaserad databas kan det ju vara en relationsdatabas. Jag har hört att den är riktigt snabb, men inget system som är så gammalt är ju anpassat för det det används till idag. Både till mängden data och antal användare.
Läste lite på www.idg.se idag. Det verkade som att de fick upp skräpet igår vid tretiden.
http://www.idg.se/2.1085/1.513175/jo...ren-frustrerad

Det finns ju fler nyheter på idg om detta då det tydligen är tredje gången på tre veckor som det dyker. Mest intressant är det att läsa kommentarerna till artiklarna.

som vild amatör....

Gissar jag på att systemet är utvecklat som så, av säkerhetsskäl före användarvänlighet att vid minsta tveksamheter / anomali skall det stängas ner.

Jag hittade detta pdf-dokument. beskrivning

Take Care journalsystem i SLL. En fördjupad granskning
PM-lägesrapport
Bilaga C3. LS årsrapport 2007
Max Eliason revisor, Anita Weber revisor
Landstingsrevisorerna. Stockholmsläns landsting
2008-03-13

Vilket torde ge viss insyn i systemet, sådant det befanns för 5-6 år sedan

EDIT:
Enl rapporten 2008 så utvecklades systemet till stor del på Huddinge sjukhus mellan 1996 och 2002.

Ja, jag hittade också en hel del dokument igår när jag letade runt.
Men även om det utveckades på Huddinge tror jag att det gjordes i stort samarbete med Profdoc AB som företaget hette då. På den tiden fanns det få journalsystem för slutenvård. Primärvården var mycket längre fram och det som användes i nästan hela Sverige på den tiden var Journal 2 och senare Journal 3. Båda utveckade och levererade av Profdoc.
Jag kan tänka mig några eldsjälar (läs läkare o dyl. som inte ville bota sjuka längre) på Huddinge som ville skapa det "bästa" journalsystemet för slutenvård. Profdoc hoppar naturligtvis på, här finns pengar att tjäna.
Det är ofta så det går till när nya system utvecklas. Jag känner ju bara till hälso&sjukvårdsbranschen, men där är det väldigt tydligt.
Någon på ett sjukhus vill lite mer och lobbar nästan ihjäl sig för att det "måste"till något nytt. Efter det är det bara att kontakta lämpligt företag med några progammerare. Efter några år ska skiten införas, och pengarna flödar in i det företag som nappade. Jag har varit med om det ett otal gånger. Vi pratar ju inte småpengar här. Landstinget står för utvecklingskostnader. Och när det är ett användbart system så köper samma landsting systemet för en större summa. Plus att man betalar en rejäl summa per år för att få använda systemet.

Enligt dok (från 2008) jag refererade i tidgare post var de årliga kostnaderna respektive sjukhus betalade till l Profdoc Care AB. (då ingår enbart service och support, förutom i fallet Norrtälje sjukhus som hade ett annat avtal med Profdoc Care AB)

• Karolinska Universitetssjukhuset, årlig kostnad: 8,7 milj kr
• S:t Eriks ögonsjukhus AB, årlig kostnad: 482 220 kr
• Södertälje sjukh, årlig kostnad: 1 583 012 kr
• Norrtälje sjukhus, årlig kostnad: 2 milj kr
  

Take Care har problem. Driftavbrotten senast berodde på serverns operativsystem. Vad som är skrämmande är att man inte diskuterar problem som finns. Karolinska ger frikostiga behörigheter till användare och det är inte alla kliniker som följer upp gamla behörigheter.
Vidare släpps förändringar/nyheter i systemet direkt ut till användarna utan att IT-avdelningen testat den nya versionen. Det sista året sägs man ha fått en acceptansmiljö att göra vissa tester i men allt är inte genomtestat då ny version släpps. Lösningen för backup av läkemedelslista är omodern och lätt att slå ut om man glömmer bort vilken dator den ligger på i alla fall hos de flesta vårdgivare.
Om en det är ett allvarligt fel i läkemedelsdelen av Take Care så är det inte säkert att varningar går ut till användare. Det brukar tystas ned med att man "inte skal oroa" användarna.

Låter lite som skojeri det du säger. Är det verkligen så att de inte har en testmijö? Det känns ju lite skrämmande i så fall. Hur insatt är du i Take Care? Framför allt i Stockholm då. Det låter helt orimmligt att patchar inte testas innan de läggs ut.
Där tror jag du har fel. Fast å andra sidan har jag ingen koll på sthlm...

Det är leverantören som gör testerna. Landstinget skall under förra året ha byggt en miljö för s.k. acceptanstester -men det är under all kritik vad jag har hört. Förändringar och rättningar görs snabbt i systemet. Jag har en stark misstanke att jag har rätt men jag är glad om jag överbevisas. Man skall inte tro utan istället veta. Forska gärna själv. Ställ frågor om hur många releaser av TakeCare som gjorts under innevarande år och tidigare år. Ställ sedan frågor om hur kunden har testat dem -särskilt förr om åren. Du hittar kontaktuppgifter här: http://www.samverkantc.se/index.php/...ntaktuppgifter