2013-05-16, 12:20
#1
Hej! Jag behöver tips på vad jag ska göra nu när jag bara har haft motgångar.
Jag blev arbetslös för ett år sedan och det har varit riktigt jobbigt, man orar sig över pengar och över sin framtid, det jag har nu tror jag kallas framtidsångest och detta tar över min vardag. Jag började jobba som timanställd på ett assistansbolag och har tyckt att det varit riktigt jobbigt att komma till olika personer med olika funktionsnedsättningar hela tiden, jag hinner aldrig lära känna någon av dem eller få en mer insikt om sjukdomen. Det är nytt nytt nytt hela tiden, vilket gör mig riktigt stressad. När jag vet att jag ska jobba tillexempel på onsdag, då känner jag redan att jag får ångest att gå dit på måndagen. Detta jobb har jag bara fått 40 % över sommaren, vilket man inte klarar sig på, sen efter sommaren får jag inte vara kvar, för det inte behövs. Jag har försökt komma in på olika utbildningar, men inte fått napp på någon av dem, vilket gör mig ännu mer deprimerad. Snart har jag inga pengar till att bo där jag bor om jag inte fixar mitt liv. Att fixa ens liv låter hur enkelt som helst, eller inte. Jag blir bara stressad, ledsen och deprimerad över att fixa livet. Toppen på i:et har jag knappt några vänner, så om jag vill få stöd och tips kanske jag kan få det här, vem vet? Innan har jag tyckt att livet var jobbigt, men jag har varit positiv till att i framtiden kommer det bli bättre, men så känner jag inte längre. Jag hatar mitt liv och känner att jag orkar inte mer, jag verkligen inte orkar, jag önskar jag kunde att någon annan kunde fixa mitt liv åt miv, fast jag vet, det är omöjligt. Men om man har tappat livslusten och inte kommer vidare på något sätt, vad gör man då? och föresten, samtidigt som allt detta i mitt liv händer har jag ont i tandköttet och min framtand, för den håller jag på att tappa, kan livet bli sämre än detta?
Jag blev arbetslös för ett år sedan och det har varit riktigt jobbigt, man orar sig över pengar och över sin framtid, det jag har nu tror jag kallas framtidsångest och detta tar över min vardag. Jag började jobba som timanställd på ett assistansbolag och har tyckt att det varit riktigt jobbigt att komma till olika personer med olika funktionsnedsättningar hela tiden, jag hinner aldrig lära känna någon av dem eller få en mer insikt om sjukdomen. Det är nytt nytt nytt hela tiden, vilket gör mig riktigt stressad. När jag vet att jag ska jobba tillexempel på onsdag, då känner jag redan att jag får ångest att gå dit på måndagen. Detta jobb har jag bara fått 40 % över sommaren, vilket man inte klarar sig på, sen efter sommaren får jag inte vara kvar, för det inte behövs. Jag har försökt komma in på olika utbildningar, men inte fått napp på någon av dem, vilket gör mig ännu mer deprimerad. Snart har jag inga pengar till att bo där jag bor om jag inte fixar mitt liv. Att fixa ens liv låter hur enkelt som helst, eller inte. Jag blir bara stressad, ledsen och deprimerad över att fixa livet. Toppen på i:et har jag knappt några vänner, så om jag vill få stöd och tips kanske jag kan få det här, vem vet? Innan har jag tyckt att livet var jobbigt, men jag har varit positiv till att i framtiden kommer det bli bättre, men så känner jag inte längre. Jag hatar mitt liv och känner att jag orkar inte mer, jag verkligen inte orkar, jag önskar jag kunde att någon annan kunde fixa mitt liv åt miv, fast jag vet, det är omöjligt. Men om man har tappat livslusten och inte kommer vidare på något sätt, vad gör man då? och föresten, samtidigt som allt detta i mitt liv händer har jag ont i tandköttet och min framtand, för den håller jag på att tappa, kan livet bli sämre än detta?