kvastfening eller lungfisk ursprung till landdjur

Njae, just nu levande arter av kvastfeningen är ju i det närmaste identisk med de mycket välbevarade fossil som man hittat av kanske 80 miljoner år gamla släktingar.

Man kan nog därför anta att arvsanlagen inte heller dom har förändrats speciellt mycket i sin grundform.

stebe2

Det skall ju också läggas till att amfibierna - de mest primitiva landdjuren - också har mycket stora genom, men enligt tidigare postade länkar så härstammar ju landdjuren inte ens från benfiskarna, så frågan är då vilken slags djur det var som koloniserade land. Någonslags hajar?

Fick en ide tidigare idag; landväxterna sägs ju ha koloniserat land från en insjö, och inte från havet. Kan samma sak gälla djuren? Det skulle kanske kunna förklara varför man inte hittat lämpliga fossil efter övergångsformer mellan vattendjur och landdjur.

Jag tror att det lika gärna kan bero på att detta evolutionssteg gick så fort att få eller inga fossil bevarats. När väl några djur tog steget hade de en oas av mat och inga fiender. Anledningen till att växter kan ha koloniserat från en insjö beror nog på att det är betydligt lättare för en växt (som nästan sitter stilla) att ta sig upp i en miljö där det inte finns kraftiga vågor och strömmar! Men iof ingen omöjlig tanke, en sjö som långsamt blir grundare och tvingar amfibier mot att bli landdjur.

En asspekt som talar för insjöarna - åtminstone för växter - är att steget från sötvatten till land bör vara kortare än från saltvatten till land. Jag tänker på att jonstyrkan i det vatten som finns på land mer liknar sötvatten än havsvatten.

Förutom insjö brukar man väl tala om enorma träskmarker? Jag vet inget om det, förutom vad jag minns från dokumentären Walking with Dinosaurs

Så vi hade dessa träskmarker, kanske med sötvatten, stora som kontinenter, där organisk materia odlades fram ungefär som i en regnskog, dvs en ekologi som överlever genom att bevara stor artrikedom och mycket material i stället för att låta det spolas ut i havet. Där fanns plats för alla slags amfibier att utvecklas.

Träsk? Ju mer jag tänker på saken, ju mer rimlig tycker jag det blir. Tänk er följande scenario.

I ett sötvattenträsk lever en ålliknande broskfisk. Eftersom den lever i små vattendrag, riskerar den att bli "fångad" i hoptorkande pölar, och om dessa torkar ut att "luftdrunkna". Därmed har den ett incitament att utveckla lungor på ett liknande sätt som dagens lungfiskar har gjort. Men broskålen tar det hela ett steg längre; den börjar åla sig över land för att röra sig mellan olika isolerade gölar i träsket. Efterhand blir den mer anpassad till detta och har antagit en form om än inte livsstil som liknar dagens maskgroddjur. Från dessa primitiva amfibier utvecklas groddjuren och från dessa så småningom reptiler och i sinom tid även däggdjur.

Vad tycks?

Du tror inte att ålarna blev lite stressade när de såg att vattnet i pölarna torkade undan och lungorna liksom aldrig tycktes utvecklas när man som bäst behövde dom?

stebe2

Fler gener i lungfiskarna, än i kvastfeningarna, liknar generna hos landdjuren. Varför vill Stebe2 då tro att den djurgrupp, kvastfeningarna, med färre gener som liknar landdjurens gener skulle vara en bättre kandidat som förfader till landdjuren?


Du blandar ihop storleken på genomet med innehållet i genomet. Du har redan fått ett bra svar på varför storleken kan variera i genomet:

Så de djurarter som har ett innehåll i genomet som liknar vårt, de är mer släkt med oss.
Storleken på genomet säger mindre om släktskapet.
Alltså är lungfiskarna bättre kandidater än kvastfeningar som förfäder till landdjuren.

Man jämförde alltså drygt 1% och så råder inga tvivel...

Vad tror du Karin Bojs menade med denna slutsats:
"Den nya genanalysen tyder på att vi landlevande fyrfotingar är något närmare släkt med lungfiskarna än med kvastfeningarna. Men med dagens teknik går lungfiskar inte att dna-analysera lika bra, eftersom de har så extremt stor arvsmassa. Den är över trettio gånger större än människans.
Kvastfeningens arvsmassa är i samma storleksklass som vår, och den duger fint för att nysta upp vad som hände vid det stora klivet i evolutionen."

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nya-ron-om-det-stora-steget-upp-pa-land


Det har väl varit känt ganska länge nu att det är inte likheten i generna som är det avgörande utan det är på vilket sätt generna avkodas genom alternativ splitsning som avgör hur lika olika arter blir.
Den avgörande informationen är alltså inte själva generna utan informationen som reglerar och styr hur infromationen i generna skall avkodas.

stebe2

Du har dock missuppfattat en hel del märker jag! Det är alltså inte så att regleringen är huvudorsaken till skillnaden mellan alla arter!! Det man tror är att regleringen är det som ändras först när det gäller att skilja en art i två led, när de blir utsatta för selektionstryck i olika miljöer. Det är helt logiskt då reglering har stor effekt och mutation har liten effekt och tar lång/längre tid att anpassa.

På vilket vis menar du att jag har missuppfattat en hel del.

Jag håller med om allt du just skrev.

Proteinkodande generna är det jämförelsevis enkla och tydliga. Den reglerande informationen är mycket komplex.

stebe2

För det första så är ålar benfiskar - jag tänker mig ett liknande djur som snarare är broskfisk. Sedan är det naturligtvis så att utvecklandet av en funktion som denna tar ytterst lång tid och sker stegvis. Ursprunget till lungorna i lungfiskar lär ju vara en omvandlad simblåsa. Kom att tänka på en annan sak; i små gölar med stor mängd organsikt material kan det lätt uppstå syrebrist. Det kan ha varit ett evolutionärt incitament för att utveckla andnig i luft, för att helt enkelt överleva syrebrist i ett först steg, som sedna leder till överlevnad at tillfälliga uttorkningar och ett tredje steg att de kan åla sig mellan gölar. tanken är inte orimlig, då nutidens ålar faktiskt kan förflytta sig över land korta sträckor.
http://illvet.se/fraga-oss/finns-det-fiskar-som-gar-pa-land