Har rekryterarna blivit galna!?

Rubriken är skriven halvt på skämt och halvt på allvar. Men jag upplever att många rekryteringsprocesser är väldigt udda nuförtiden. Ja, jag vet att det är arbetsgivarens marknad så den rundan behöver vi inte ta igen.

Förr satte man sig ner och snackade en stund över en kopp kaffe. Fanns det kemi och man hade den nödvändiga kompetensen så fick man jobbet. För de lite mer avancerade jobben gjorde jag en massa tester som ofta kändes rätt seriösa och relevanta.

Men jag fattar ingenting av de här nya rekryteringsidéerna så det vore kul att bolla med människor som är lite mer begåvade än mig. Det verkar vara samma idéer som går igen från arbetsgivare till arbetsgivare. Vad är det för kurs de gått på? Är det HR-utbildningar eller är det någon sorts yrkessjuka?

Här är några vanliga teman(finns säkert fler) som jag tycker är udda som jag skulle tycka det vore kul att få lite feedback på:

1. Man frågar överhuvudtaget inget om kompetens och ytterst lite om prestationer i yrkeslivet. Istället frågar man om 3 saker man skulle ta med sig till en öde ö. Vad fan handlar det om!?

2. Man sitter och kör en massa frågemodeller på intervjuer och sedan rättar man svaren som det vore ett facit. Jag var på en intervju där de skrev bokstäver på mina svar: M, C, D

3. Man godkänner inte referenser av en massa olika anledningar. Senast hade var det inte tillräckligt bra med en kille som har en professur i mitt ämne

4. Man kör någon sorts märkliga rollspel. Jag var på en intervju där en var "good cop", en satt bara och käftade emot, och den tredje satt och insinuerade en massa negativa saker om mig i 1 timme. Är de helt enkelt bara dårar eller är det något sorts test!?

5. Ibland sitter rekryterarna i stort sett helt tysta under hela intervjun. Vad handlar det om!?

6. Ibland sitter rekryterarna och häver ur sig en massa negativa påståenden om en. Jag har aldrig varit med om att de prickat rätt eller ens varit i närheten av mina svaga sidor. Vad handlar den grejen om? Efter intervjun vet de mindre om en än vad de visste innan.

7. En del verkar vara sjukt misstänksamma, nästintill paranoida, och är det någon som de uppfattar som minsta "oklart" så tar man för givet att den sökande förmodligen är en förrymd mentalpatient eller yxmördare. Har de hamnat i den låsningen spelar det ingen roll hur bra referenser eller meriter man har eftersom deras instinkt alltid övertrumfar allt annat. Istället för att be den sökande att reda ut saken så håller man käften med sina misstankar

8. Jag var på en intervju där rekryteraren upprepade i 1 timme att jag döljde något. Det var tydligen en rekryterare som hade skrämt bort många duktiga människor. Man sitter i något jäkla förhör och fattar ingenting om vad det är frågan om. Vad har jag gjort nu!? Vad handlar den prylen om?

9. Sjuka frågor. Min brorsa fick en intervju om han ofta tänker på döden när han sökte ett ekonomijobb. Han reste sig upp och gick

Det finns säkert fler märkliga prylar, men det var vad jag kom på nu. Som sagt det är ingen bitter-tråd i syfte att racka ner på rekryterare utan det är mest kul att diskutera kring folks erfarenheter av rekryteringssituationer...

Undrar lite vad for jobb det ar du soker?

1. Ett sorts test for att utrona vad for sorts person du har. Jag har fatt den har fragan : kan du beskriva en hartork? Det ska tydligen vara inspirerat av nagot som Apple agnar sig at (enligt vad de sa till mig).

2. Kan du ge exempel pa fragemodellerna jag vet inte vad du menar men det skulle kunna vara ett sorts myers-briggs-test.

3. En referens ar en referens liksom ingen kan saga till dig att din referens inte ar ok? Daremot kan det handa att din referens sager nagot som inte ar ok?

4. Varfor gick du inte? Vad for saker sa de om dig?

5. Aldrig varit med om - du menar att de inte ens sager "Beratta om dig sjalv?"

6. Igen varfor gick du inte? Vad sa de?

7. Later helt sjukt, exempel?

8. Menar du sahar: Kan du beratta om ditt senaste jobb inom blabla. Doljer du nagot nu?

9. Ytterligare ett test.

Har aldrig upplevt det du berättar om, men har hört att det förekommer.

Ja, man kan nog säga att vissa rektryterare är helt galna. Kan inte tänka mig att ger något bra resusltat, men det är väl bara att låta dem hållas.

HR-folk behöver göra sig själv behövda och hittar därför på massa dumheter för att verka viktiga för företaget och kan därmed ta mer betalt.

Du satte exakt strålkastaren på vad jag menar! Det kan ju inte ge några bra resultat för att utvärdera personen som man träffar.

Men man får köpa deras galna idéer eftersom det är arbetsgivarens marknad, men det gäller ju att lära sig att spela spelet rätt också.

Frågan är ju också om det bakom en dålig rekryteringsprocess oftast döljer sig en dålig arbetsgivare!?

Visst är det så, men jag upplever att när jag började jobba efter Universitetet var testerna och rekryteringarna överlag rätt seriösa. Det upplever jag inte nu. Det är en stor skillnad på ganska kort tid.

Många svar så jag svarar dig pö om pö.

1. På frågor som "3 saker som du skulle ta med dig till en öde ö" antar jag att det finns rätt eller fel svar då!? En person som jag känner hade svarat: "min kille som är händig, en båt och ett fiskespö" eller nåt sånt. Men det var tydligen helt fel

Vi har en på jobb. Hon är helt jävla störd. Påminner om TS beskrivning... Noll koll på verksamheten. Kan inte föra ett normalt samtal med henne då hon alltid svävar ut i det blå. Har aldrig tid med mindre sexiga rekryteringar, minst chefs nivå, annars kan det vara. Blir helt skogstokig om vi rekryterar själv ( för att hon inte har tid ). I mina ögon är hon en av dom minst nödvändiga personerna på min arbetsplats, men enligt henne själv ligger hon nog mer i paritet med VD.

Edit.
Tycker synd om alla arbetssökande människor som råkar ut för sådana här typer

Det låter som mina fördomar besannats: jag jobbar i en bransch där du tar en runda till olika företag om du söker jobb, blir välkomnad över på en prat direkt med VDn i ca 1/3-1/2 av fallen, ni möts och tar en kaffe, många arbetsrelaterade frågor ställs och ni pratar lite allmän skit i en kvart för att hen ska få en känsla av hurdan du är som person och antingen får du jobbet inom en vecka eller så hör du aldrig något från dom igen.

Hade någon försökt sig på något av det TS nämnde så hade jag skrattat åt dom och gått! Då hade jag hellre försörjt mig på inbrott!

3. Vill egentligen inte snacka så mycket om mig själv utan mer allmänt. Men det är bra att använda konkreta exempel från egna erfarenheter annars blir det för flummigt.

Jag har råkat ut för vid tre tillfällen att företaget inte accepterat mina referenser som för övrigt är tunga så det måste ha hänt en del andra också. Anledningarna har varit:

Företag 1: Mina referenser talar inte sanning

Företag 2: Man ville ha specifika referenser från en viss arbetsplats. Hade redan 2 därifrån.

Företag 3: Den här "universitetssnubben" har jag jobbat med, haft som mentor i 10 år, han känner till min yrkesbakgrund, karaktär etc. Det finns ingen som kan beskriva mig bättre än honom vilket jag sa till företaget. Men då tyckte de att referensen inte var tillräckligt färsk trots att vi har haft kontakt i 10 år.

Är det inte ett märkligt agerande från rekryteraren!? Senast sa jag bara "take it or leave it" på ett artigt sätt... Eller ska man fjäska med dem?

Detta är den enda sanningen för att förklara fenomenet.

För att höras och uppmärksammas måste man komma med något nytt, detta är inget annat än ett konkurrensmedel för rekryteringsfirmor. Tyvärr finns det fortfarande företag som på fullt allvar tror att detta "speciella" gör någon skillnad.

Det är bara att ni tittar till er egen situation, hur många personer har ni arbetat med där ni har tänkt "Hur fan fick han/hon det här jobbet?". Rekryteringsprocesser är 70% tur att rätt person söker jobbet och 30% förmågan från HR-personalen att faktisk inte sålla bort kompetenta personer pga deras intetsägande urvalsprocess.

Jag har själv många gånger befunnit mig i en rådgivande roll och förvånas aldrig över hur HR kan ha en sådan skev bild kring vem de anser lämplig.

Tror snarare att det ar menat som att man utvarderar en personlighet.

Tanken ar val att om person 1 sager schampoo, en bok och en limpa och person 2 sager sag, hammare och spik sa far man veta nagot om hur personen ifraga tanker. Tycker det ar lojliga fragor men mest tveksamt om svaret sager sa mycket om hur man ar.


Fick den personen som feedback att det var fel svar alltsa? Isafall har den rekryteraren nog missuppfattat sitt jobb.