Citat:
Ursprungligen postat av Gabrielswe
Jag har slutat tvärt nu, från 25mg till noll sedan ett par dagar och jag har inte märkt av några som helst utsättningssymptom. Reste bort och glömde ta med mig dom så det var inget som var planerat från min sida alls!
Detta bevisar åter en gång att vi är olika och reagerar annorlunda.
För min del tror jag att det var mycket psykiskt, "jag klarar mig inte utan dom och slutar jag får jag hemska utsättningssymptom!"
Jag har t om inte tagit några sleeping-pills sedan jag slutade...

Jag kanske inte är någon hypad superoptimist nu men problemen kan komma med fördröjning efter att man nollat. På några dagar går inte kemikalierna ur kroppen helt enkelt. Det är därför medicinen successivt ska trappas ut så att besvären när medlen går ur kroppen inte ska bli så svåra.
Själv har jag Saroten (äldre tricykliskt preparat) sedan en del år tillbaka. För ett par år sedan mådde jag så bra att jag på egen hand satte ut dem, successiv nedtrappning precis som det ska vara. Och det gick så bra, så bra... I början. Efter några veckor började så problemen smyga sig på; fick ångest, sömnlös, darrig och så deprimerad att jag efter några veckor ytterligare inte längre fungerade. Blev självmordsbenägen. Men jag ville inte ge upp, trodde att det skulle ge med sig. Det gjorde det inte... Efter 6 månader var jag lika dålig, levde i det absoluta helvetet. Så jag orkade inte längre utan började knapra dom igen. Sedan återvände krafterna.
De nya SSRI-preparaten sägs ju vara mildare än de gamla, men ju längre tiden går och ju fler som ätit dem ju mer växer rapporterna in till Läkemedelsverket.
Alla är vi olika, det finns ingen garanti för vare sig det ena eller andra. Jag vill dock ge rådet till alla som mår dåligt och funderar på medicin... Ta dig tid till att lösa dina problem på alla tänkbara sätt innan du börjar gå på piller. Det finns terapier och självhjälpsgrupper, det finns yoga och kristaller om det passar dig. Försök lösa dina problem först innan du går genvägen via det gula papperet. För genvägar är ofta senvägar.