Klagar män mer på kvinnor i framstående positioner och i så fall varför?

Det här är något som jag och några fellow FB'are diskuterat några gånger.

Vad tror ni?

(Frågan är alltså huruvida män klagar mer på kvinnor i framstående positioner än de klagar på män i framstående positioner.)

ja, det tror jag.
mannens domäner har alltid varit den "yttre sfären", när kvinnan nu gör intrång och kliver rakt in i smeten ses det som utmanande. (helt naturligt)

hon är ny på arenan och drar därför till sig extra kritiska blickar.
Ett problem som många kvinnliga chefer gör tror jag är att de tvingas bli ännu hårdare än männen för att klara av pressen och det är kanske inte så lyckat.

vi män är fortfarande relativt utestängda ifrån de tabubelagda kvinnoyrkena, men kvinnan kan tydligen spatsera fritt mellan båda läger (eller rättare sagt, hon kliver rakt upp i toppen, markjobbet är det fortfarande männen som ansvarar för), detta tror jag spär på känslan av att "hon ska minsann inte komma här och..."

det kan vara svårt för vissa män att lyda under en kvinna, men det måste det få vara, det är trots allt tusentals års maktpositioner vi ruckar och experimenterar med. det kommer inte gillas med en gång

Vilket sammmanfattar min syn på feminism. Jämstäldheten är påväg men det kommer ta tid och därför är det bra om man inte polariserar sig som feminister har en tendens att i stor grad göra.

just precis, man kan få allting på en gång. det är trots allt ett verkligt anmärkningsvärt stort experiment det vi pysslar med nu (med feministerna som fanbärare i täten) att kvinnan ska ta mer makt i den yttre sfären och därmed rubbas hennes tidigare självklarhet i den inre sfärer.
Jag har tidigare manat till besinning med tanke på att barnen glöms bort och att kvinnorna bränner ut sig mellan hemmet och karriären. men det är en annan sak.

Hmm. Det är mycket möjligt att gemene man (pun intended) hellre letar fel hos en kvinnlig överordnad än hos en manlig sådan. Jag kan dock faktiskt inte säga att jag själv gör det, de kvinnliga chefer jag har haft har alltid varit kompetenta utan armbågar och översittarattityd så jag har inte haft någon anledning att göra det. Men så är jag uppvuxen med två storasystrar också.

Absolut inte. Min erfarenhet är att de kvinnliga chefer som finns är mycket kompetenta och driver ett helt annat ledarskap än manliga. De manliga är oftast betydligt mer av typen "lick up-kick down" och managerar sin karriär hellre än de managerar verksamheten. En manlig chef är ju på en gång konkurrent samtidigt som han är tillsatt ledare. En kvinna är ju bara...mamma.

"Framstående positioner" är lite vagt. Man får nog skilja på politiker, forskare och chefer. Politiker är ju mer utsatta av pöbeln, men där är nog de manliga i samma situation som de kvinnliga.

I forskarvärlden däremot tror jag att det kan vara ganska drygt att vara kvinna, speciellt i riktigt mansdominerade institutioner.

Det är inte min erfarenhet att män klagar mer på kvinnor än andra män så att jag lägger märke till det. Däremot tycker jag att klagomålen inriktar sig på olika saker. Det är oftare jag hör klagomål som fokuseras på kvinnors utseende i helt irrelevanta sammanhang. Kommenteras en mans utseende så är det oftast för att förstärka en åsikt om personen som baseras på sakfrågor. När det gäller kvinnor på framstående positioner så tycks utseendet vara en sakfråga i sig.

Good one



*sätter på sig glasögonen*
Och påminde någon av dem om Margaret Thatcher?

******
Hej sås på slipsen, nu tycker jag att ditt namn har börjat se lite ekivokt ut.


******

Intressant att läsa era inlägg. Upplever ni att ni själva är snabbare att reagera kritiskt på kvinnor i framstående positioner än på män?

det jag tycker mej se är att om det blir en reaktion på kvinnan i den ledande postionen så blir det en helt annan känslomässig styrka i reaktionerna, men det gäller nog från både män och kvinnor,

det är som om man har ett helt annat, och till stor del känslobaserat, förhållande till mäktiga kvinnor, och det kan givetvis slå åt båda håll, "dyrkan" eller "hat"

******
Hej sås på slipsen, nu tycker jag att ditt namn har börjat se lite ekivokt ut.


******

Intressant att läsa era inlägg. Upplever ni att ni själva är snabbare att reagera kritiskt på kvinnor i framstående positioner än på män?[/quote]

Jag beklagar. Allt ligger ju i betraktarens öga. När jag hittade på det på ca 0,5 mikrosekunder fanns det inga medvetet ekivoka ställningstaganden med i bilden.

*******

Nej, det tycker jag inte. Eftersom jag är fantastiskt auktoritetskänslig reagear jag nog snabbare och elakare på en mans hårdare ledarstil - om jag ser till framstående positioner på arbetet.
I övrigt: Nej. Inkompetens är alltid irriterande oberoende av kön.

Flyttas till det sprillans nya feministforat. Från psykologi.

//Mod

Måste bara inflika här att jag har en kvinnlig chef sedan en tid tillbaka.

Jag har nog faktiskt aldrig haft nöjet att jobba för en så här handlingskraftig och energisk person förut. Hon är en av de få som lyckats med konststycket att verkligen behålla en mjuk förstående personlighet samtidigt som hon balanserar ett mycket stort ansvar och har örnkoll på en kaotisk global organisation. Många kudos till henne för det.

Jag ser många fördelar med kvinnliga chefer. Men om du skulle kvotera in en människa att bossa över mig så skulle jag säga upp mig på stubben.