Straffens reella påverkan

Straffens reella påverkan verkar skymmas utan bevisning.

Dock finns det bevis för att lindrigare frihetsberövande straff som tex fotboja minskar återfall.


Varför ska vi straffa någon utan vetenskapliga bevis för dess verkan ?

Tror du att brottsligheten försvinner om vi avskaffar rättsväsendet? Du verkar vara en rätt kass filosof.

Bland mycket annat för att folk förtjänar att bli straffade för sina brott.

Om till exempel någon misshandlar min syster vill jag ju inte att han skall få två veckors fotboja, oavsett vilka vetenskapare som påstår att det ger honom lägst risk för återfall. Hellre då sisådär två-tre års arbetsläger, även om Jerzy Sarnecki anser det statistiskt säkerställt att han då kommer att begå nya brott samma dag som han blir fri. (Inte för att ens han är dum nog att påstå det, förstås, detta var bara ett ordentligt tillspetsat hypotetiskt exempel.) För straff skall stå i proportion till brott, hela rättssystemets legitimitet vilar på att folket uppfattar den rådande ordningen som rättvis. Och det kommer folk aldrig att göra med den fjolliga straffskala som flumvänstern förespråkar.

Kriminalpolitik skall inte enbart handla om recidivism utan även om rättvisa, vilket dock tyvärr våra svenska lagstiftare och jurister sedan länge tycks ha glömt. Och resultatet av den saken ser vi en del av redan idag, men vi kommer att få se mycket mer av det i framtiden.

Jag har inte velat någon propaganda i denna topic, även om jag själv är övertygad om att folk som mår bra inte begår brott.


För din fråga, nej vi ska inte ta bort ett väsen för rätt att leva bra i ett samhlle som skyddas av medborgares lagar. Det jag inte tycker om är straffbiten. Jag gillar dock försvarsbiten,

Straff fungerar till en viss gräns.

Det är stor skillnad på antal rån om vi har 4 års fängelsestraff eller om vi inte har något alls.

Om vi däremot har 4 eller 5 år spelar ingen roll, är man väl så motiverad så man kan göra 4 år i fängelset så bryr man sig inte om det plötsligt rör sig om fem år. Om vi däremot höjer straffet till 20 år så kommer antalet rån minska ytterligare, men är det verkligen värt den höjningen för en marginal minskning av rån? Det innebär att vi frihetsberövar många med låg risk för återfall 16 år mer än nödvändigt.

Vart går gränsen där straffet är precis så långt så det avskräcker maximalt till minimalt frihetsberövande? Det behöver vi komma fram till för varje brott. Vad ska man sedan rehabilitera brottslingar med som fungerar bättre än fängelsestraff?

Du förespråkar en hämndmentalitet (som du missvisande kallar "rättvisa") genom att hävda att folkets hämndbegär (rop på "rättvisa") måste tillfredsställas. Men uppenbarligen är det möjligt för en människa att lägga bort hämndinstinkten och tänka på viktigare saker, som t.ex. konsekvenser för samhället på sikt - det finns ju människor som förespråkar fotboja och liknande. Varför skulle inte alla, eller åtminstone en majoritet av befolkningen, kunna anamma den konsekvensinriktade, konstruktiva, icke-hämnddrivna attityden? Din hämnd-orienterade attityd försvårar en sådan förändring, och är därför förkastlig.

Inget blir bättre av hämnd. Ju fler människor som inser det, desto bättre. Lagstiftning som kan få fler människor att inse det är bra.

Sedan skulle väl inte Sarnecki förespråka fotboja i två veckor för grova brott även om det skulle visa sig att återfallsfrekvensen minimeras med fotboja i två veckor. Han skulle även ta hänsyn till straffets avskräckande effekt på andra presumtiva gärningsmän, de som ännu inte begått brott och som ska avskräckas genom att samhället visar vad det följer för straff när man begår brott. Fotboja är inte särskilt avskräckande, så två veckor räcker självklart inte som straff för grova brott. Men ett tillräckligt långt fotbojstraff kan nog göra det. Tjugo års fotboja skulle förmodligen vara samhällsekonomiskt sett billigare än tio års fängelse, föreställer jag mig. Och dubbelt så individualpreventivt dessutom. Och förhoppningsvis minst lika avskräckande på andra presumtiva gärningsmän.

Så jag tycker man borde kunna med fördel byta ut de flesta fängelsestraff mot fotboja (med längre strafftid för att kompensera för den större friheten) redan idag.

Med det resonemanget skulle man lika gärna kunna hävda att det inte spelar någon roll om det är 5 eller 6 år, och att det av samma skäl inte spelar någon roll om det är 6 eller 7 år, och så vidare, hela vägen upp till t.ex. 20 år då det blir uppenbart att man resonerat fel någonstans på vägen. Alltså kan det självklart råka vara så att skillnaden mellan 4 och 5 år är avgörande, lika väl som att skillnaden mellan två andra lika nära varandra liggande antal år kan tänkas vara det.


Man kanske inte bör försöka rehabilitera alla brottslingar, det kanske inte är lönt i vissa fall. En del grova återfallsförbrytare är kanske så hopplösa fall att det rationella av samhället vore att bara avrätta dem. Kanske skulle det vara det mest humana, för alla parter inklusive deras anhöriga. En anhörig som mördat någon och som man på grund av hans livstidsstraff knappt får träffa under större delen av resten av ens liv kan väl knappast göra ens liv roligare netto i vilket fall, så vad ska man då med den personen till? Och han ska ju ändå dö någon gång, varför inte då få det överstökat innan han hunnit kosta samhället en massa fängelsekostnader och ändå bara lidit av det hela i vilket fall? Så som man har det nu, med livstids fängelse för att man är för "human" för att vilja avrätta någon, är nog ogenomtänkt, då det bara orsakar en massa onödigt lidande och utgifter för samhället. (Jag vet att avrättning i USA är dyrare än livstids fängelse, men det borde inte behöva vara det; det borde kunna göras mycket billigare.)

Jag ser inget principiellt problem med dödsstraff. Livstids fängelse är redan det delvis ett dödsstraff, då livstidsstraff ändå berövar en människa det mesta av det som gör livet värt att leva. Det är typiskt svenskt att bara gå halvvägs, låtsas som om om gradskillnaden mellan att ta hälften av någons liv och att ta hela livet skulle vara en artskillnad när det bara är en gradskillnad, och vägra löpa linan ut och införa dödsstraff, med hänvisning till att dödsstraff vore något helt annat än livstids fängelse, när det i själva verket bara vore mer av det man redan gör, d.v.s. att beröva människor år av liv och livskvalitet, d.v.s. mer eller mindre beröva dem livet. Att dödsstraff är oåterkalleligt är visserligen ett bra argument, men även livstids fängelse är oåterkalleligt när väl alla överklaganden, resningsansökningar och ansökningar om nåd avslagits och livstidsstraffet avtjänats eller avslutas med att den livstidsdömde dör i fängelset - vilket för en del livstidsdömda ju blir fallet. Så jag ser fortfarande ingen nödvändigtvis avgörande skillnad mellan dödsstraff och livstids fängelse.

Undersökningen bör rimligtvis göras empiriskt, genom att undersöka hur långt straff man är villig att ta för ett rån. Det beror förstås på till viss del i vilket behov man är av pengarna, osv.

Att rationalisera och försöka lösa det rent matematiskt vore imbecillt.

Anta att man ersatte alla långa fängelsestraff med tortyr, för att spara pengar. Tortyrstraffen kan och ska i gengäld ha mycket kortare varaktighet, så att om x antal dagar av tortyr av plågsamhetsgraden y visar sig avskräcka från brott lika mycket som det nu rekommenderade straffet z års fängelse, varken mer eller mindre, är x förmodligen mycket mindre än z. Även fängelse är plågsamt, så vi pratar bara gradskillnader i fråga om åsamkat lidande per tidsenhet. Ju starkare lidande per tidsenhet, desto färre tidsenheter behöver lidandet vara för att innebära motsvarande "straffstyrka". Jag vet inte vilka värden x, y och z borde ha för att den brottsavskräckande effekten ska bli densamma med tortyr som med fängelse, men det får väl forskare och kriminologer komma fram till. Det skulle naturligtvis på kort sikt kosta en hel del tid och pengar att med empirisk forskning komma fram till, men det kanske vore värt det på lång sikt? Mångåriga fängelsestraff för grova brott kostar samhället en massa pengar år efter år, och kommer att fortsätta göra det så länge man inte ersätter dem med något. Att ersätta dem med mycket kortvarigare tortyrstraff skulle spara pengar på sikt.

Om då någon invänder att tortyr är inhumant, undrar jag: om man genom noggrann forskning kommer fram till att människor tydligen ungefär lika gärna (och lika ogärna) blir torterade med intensitet y i x dagar som hållna i fängelse i z år, varför då inte betrakta dessa båda straff som lika "inhumana"?

Om någon invänder att tortyr ger permanenta men, säger jag att det gör mångåriga fängelsestraff också, nämligen i form av att åratal av en persons liv permanent slösas bort i form av att tillbringas i mer eller mindre konstant låg sinnesstämning eller rentav svårt lidande, förlorade år som aldrig kommer tillbaka, och lidande som den dömde i de flesta fall aldrig kommer att kompenseras för (eftersom han kan anses "förtjäna" det lidandet på grund av det grova brott han satts i fängelse för). Nog måste det väl finnas en mängd (varaktighet) av ett givet slags tortyr som för den dömde ger nätt och jämnt sammantaget lika negativa effekter (varken mer eller mindre) som ett z-årigt fängelsestraff ger? Varför då inte gå över till den tortyren? Den straffade förlorar inte på det, det följer "per definition" av den mängd tortyr vi här pratar om, eftersom den är anpassad till att i hemskhet bara precis motsvara det fängelsestraff som vore alternativet. Samhället skulle vinna på att gå över till tortyralternativet. Sammantaget talar det här alltså för att ersätta mångåriga fängelsestraff med relativt kortvariga tortyrstraff vars plågsamhet och varaktighet är avpassade för att få tortyren att avskräcka från brott lika mycket som fängelsestraffet skulle ha gjort.

Någon som fortfarande ställer sig skeptisk till idén? I så fall undrar jag:
Anta att du fick välja mellan livstids fängelse och att bli torterad med el under fötterna i fem sekunder, el som i dessa fem sekunder får dig att känna en smärta som i intensitet är ungefär som när man råkar slå sig själv måttligt hårt på tummen med hammaren när man snickrar. Efter de fem sekundernas eltortyr går smärtan över helt redan på tio sekunder. Därefter är du en fri man. Vilket skulle du välja - det eller livstids fängelse?

Om du skulle välja eltortyren, skulle du ändå vilja att den förbjöds, att alternativet inte fanns? Om du skulle vilja att den förbjöds, vore det för att tortyr är så hemskt mot den som utsätts för det? Nej, tvärtom för att fem sekunders tortyr inte är i närheten av lika hemskt att bli utsatt för som livstids fängelse, eller hur? Tortyr kan alltså, om den är tillräckligt kortvarig, vara mer human än vissa fängelsestraff. Varför då kategoriskt vara emot att ersätta fängelse med tortyr? Fem sekunders tortyr är visserligen för lite för att avskräcka från grova brott, men vad det än är för tidslängd (av tortyr) som krävs för att avskräcka från de brott man vill avskräcka från, går det inte att avfärda det förslaget enbart med hänvisning till att tortyr (oavsett varaktighet) skulle vara ofrånkomligen mer inhumant än fängelse. För så är det ju inte, visade jag ju nyss.

Jag kan visserligen tänka mig att tortyr i den logiskt sett tillräckligt avskräckande mängden (som ersättning för långa fängelsestraff) inte avskräcker så mycket som den logiskt sett borde (medan fängelsestraff i högre grad gör det), och att ett ersättande av fängelsestraff med tortyrstraff därför skulle leda till ökad brottslighet, men att brottslingarna ändå skulle lida lika mycket som nu, eftersom de till en början skulle underskatta hur hemska de visserligen kortvariga tortyrstraffen är. Men redan efter en första vända i tortyrkammaren torde detta underskattande korrigeras av sig självt. Bränt barn skyr elden, som det heter.

Återigen: jag tänker mig alltså hela tiden sådan avpassad mängd tortyr att tortyren för varje givet brott inte sammantaget utgör ett värre straff än, utan bara ett lika hårt straff som, det fängelsestraff det ska ersätta. Med "hårt" menar jag i alla bemärkelser, inklusive dem som kallas "inhumant". Att vara kategoriskt emot tortyr för att det är "inhumant", och samtidigt vara för långa fängelsestraff trots att dessa genom sin mycket längre varaktighet är precis lika inhumana, är hyckleri.

Mycket bra tanke !
Tänker alla så under alla tillfällen i livet?
Vad anser den som blir straffad för sin förtjänst att bli straffad?

Vad blir den verkliga effekten om folk anser tvärtom mot det som förtjänas att bli straffat ?

Vad händer om verkligheten skiter i straff och rätt?


Jag tror mig se en stigmatiserande effekt här.

våldet bekräftar sig via rätt

Jag tror den enda rätt som existerar är vår föreställning i rätt.
Vi anpassar oss till andras rätt om magen tillåter det.

Fast dom som har mage, vill ju att vi svälter..
Bara en hungrig mage ger andra rätt...

Sen finns det biologiska naturliga förklaringar i varför folk blir egoister.
Dom ville andra väl, men fastnade någonstans på vägen.

Jag tror att mord, pedofili och grova torteringar eller terrorism etc är en effekt av våra liv av rätt.

Jag drar pedofili vid gränsen där ett barn existerar, tortyr där en man lider helvete och mord som symbohandling för barn som vuxen. Terror skiter jag egentligen i, jag förstår varför folk är i det.


terror idag handlar om fattig vs rik.


oavsett vad jag gillar av förekommet det som orsak främst för att du ska ha en ipod. jaja fatta mig rätt.
Det handlar om att folk skitar i din RÄTT
fuck it! fuck you! ser världen ut som ska skyddas. Lycka till världen, ni har smällt en ekonomisk atombomb...