2013-03-27, 05:12
#1
Den som har följt media den senaste tiden har inte kunnat undgå den massiva och till synes samordnade attacken, där landet bokstavligen utmålas som en kombination av Tredje Riket och Sydafrika under Apartheid av våra kära vänner journalisterna.
Dessutom verkar landet vara sprängfyllt av diverse Anne Franks som dock lämnat dagboksskrivandet till förmån för Twittrande och Bloggande.
Intensiteten i denna kampanj verkar ligga på samma nivå som järnrörskampanjen med ”dagliga” avslöjanden och ledarartiklar som hela tiden flyttar på gränsen för vad man trodde vara lågvattenmärket i det extrema landet Sverige.
Vad jag skulle önska är två saker.
#1. Att vi i denna tråd samlar länkar till de olika ”rasistchock”-artiklarna och ledarartiklarna.
#2. En diskussion om den pågående kampanjen.
När det gäller diskussionen om den pågående kampanjen tror jag att den beror på strategibyte bland journalisterna.
Tidigare har journalisterna försökt att förinta Sverigedemokraterna genom direkta attacker. Deras hat mot SD är otroligt starkt och detta blev så uppenbart under ”järnrörskampanjen” att det istället slog tillbaka.
Det ohejdade hatet mot Sverigedemokraterna blev så tydligt att det istället bidrog till uppvaknanden bland det sovande folket och nästan en fördubbling av SDs väljarsympatier.
Jag tror att journalisterna med anledning av detta bakslag har valt att byta strategi. Istället för att försätta SD i en underdog-position igen med risk för att öka deras väljarsympatier ytterligare har man istället ställt in siktet på Moder Svea.
Avsikten är att leda i bevis att Sverige är det nya Sydafrika under Apartheid och att den finns en osynlig, strukturell vardagsrasism som gör livet till ett levande helvete för alla icke-etniska svenskar.
Huruvida denna strategi är framgångsrik återstår att se. Dock kan man konstatera att SD:s uppgång har planat av och att SD ligger väsentligen lägre än motsvarande partier i grannländerna, trots att problemen i Sverige är större.
Dessutom verkar landet vara sprängfyllt av diverse Anne Franks som dock lämnat dagboksskrivandet till förmån för Twittrande och Bloggande.
Intensiteten i denna kampanj verkar ligga på samma nivå som järnrörskampanjen med ”dagliga” avslöjanden och ledarartiklar som hela tiden flyttar på gränsen för vad man trodde vara lågvattenmärket i det extrema landet Sverige.
Vad jag skulle önska är två saker.
#1. Att vi i denna tråd samlar länkar till de olika ”rasistchock”-artiklarna och ledarartiklarna.
#2. En diskussion om den pågående kampanjen.
När det gäller diskussionen om den pågående kampanjen tror jag att den beror på strategibyte bland journalisterna.
Tidigare har journalisterna försökt att förinta Sverigedemokraterna genom direkta attacker. Deras hat mot SD är otroligt starkt och detta blev så uppenbart under ”järnrörskampanjen” att det istället slog tillbaka.
Det ohejdade hatet mot Sverigedemokraterna blev så tydligt att det istället bidrog till uppvaknanden bland det sovande folket och nästan en fördubbling av SDs väljarsympatier.
Jag tror att journalisterna med anledning av detta bakslag har valt att byta strategi. Istället för att försätta SD i en underdog-position igen med risk för att öka deras väljarsympatier ytterligare har man istället ställt in siktet på Moder Svea.
Avsikten är att leda i bevis att Sverige är det nya Sydafrika under Apartheid och att den finns en osynlig, strukturell vardagsrasism som gör livet till ett levande helvete för alla icke-etniska svenskar.
Huruvida denna strategi är framgångsrik återstår att se. Dock kan man konstatera att SD:s uppgång har planat av och att SD ligger väsentligen lägre än motsvarande partier i grannländerna, trots att problemen i Sverige är större.