Citat:
Dags att väcka liv i denna tråd efter drygt tolv år utan aktivitet.
De frågor som dryftades under trådens första liv gäller fortfarande, i än högre grad. Storstadsbor anser sig inte ha råd med bokhyllor i hemmet. Tre Billy från Ikea kostar som en krogkväll, men golvytan att ställa dem på kostar en halv årslön. Läsplattor och mobiltelefoner blir allt vanligare för att visa skriven text. Samtidigt trängs det skrivna ordet undan av så kallade ljudböcker (idiotiskt ord; böcker är materiella, inspelade ljud är inte böcker), poddprogram och tv-serier. En betydande del av ungdomarna kan inte läsa och vill inte lära sig. Dyslexidiagnoser bärs som chica accessoarer: Vem är så mossig att hen läser?
Sveriges nya kulturkanon måste väl ses som en reaktion på detta? Rädda det som räddas kan.
Själv kommer jag nog aldrig att göra mig av med mina bokhyllor. Få saker ger sådan sinnesfrid som att titta upp mot raderna av bokryggar. Där finns böcker som jag läst och sådana som jag kommer att läsa. Där finns minnen av vad som intresserade mig som tonåring, liksom av studietiden. Där finns påminnelser om nutiden, historisk tid och fiktiva verkligheter. Bokhyllan är bästa tillgängliga karta över min tankevärld, mina intressen och mina värderingar. Att göra sig av med den skulle vara som att amputera en del av själen.
Ni som skrev i tråden 2013, vad tycker ni i dag?
De frågor som dryftades under trådens första liv gäller fortfarande, i än högre grad. Storstadsbor anser sig inte ha råd med bokhyllor i hemmet. Tre Billy från Ikea kostar som en krogkväll, men golvytan att ställa dem på kostar en halv årslön. Läsplattor och mobiltelefoner blir allt vanligare för att visa skriven text. Samtidigt trängs det skrivna ordet undan av så kallade ljudböcker (idiotiskt ord; böcker är materiella, inspelade ljud är inte böcker), poddprogram och tv-serier. En betydande del av ungdomarna kan inte läsa och vill inte lära sig. Dyslexidiagnoser bärs som chica accessoarer: Vem är så mossig att hen läser?
Sveriges nya kulturkanon måste väl ses som en reaktion på detta? Rädda det som räddas kan.
Själv kommer jag nog aldrig att göra mig av med mina bokhyllor. Få saker ger sådan sinnesfrid som att titta upp mot raderna av bokryggar. Där finns böcker som jag läst och sådana som jag kommer att läsa. Där finns minnen av vad som intresserade mig som tonåring, liksom av studietiden. Där finns påminnelser om nutiden, historisk tid och fiktiva verkligheter. Bokhyllan är bästa tillgängliga karta över min tankevärld, mina intressen och mina värderingar. Att göra sig av med den skulle vara som att amputera en del av själen.
Ni som skrev i tråden 2013, vad tycker ni i dag?
Väl skrivet, kul att se vi är fler som tänker såhär
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
