Medvetandet.. finns det?

Du och klonen kan ju omöjligt känna samma jagkänsla eftersom ni ser olika saker, om ni befinner er på olika platser. Du och klonen blir mer och mer olika olika för varje dag ni är separerade. Eller hur tänkte du: att medvetandet är statiskt?

Sekunden klonen ''föds'' allt som fanns i originalets hjärna är på pricken likt klonens. Minnen, erfarenheter, tankar osv.. Båda borde ha samma jag känsla.. Eller så finns det själar.
Eller vad är jag känslan egentligen? tankar skulle jag säga.


Men det går ju inte alls för mig. Kan du göra det?

felfelfel

Att folk som inte tror på något ickefysiskt(själ) kan ha denna diskussionen utan att komma fram till det är häpnadsväckande, men du verkar vara på god väg




Haha visst är det svårt? Kan kännas riktigt störigt att inte kunna sluta tänka när man känner för det. Jag kan göra det ibland. Testa att sätta dig i ett mörkt rum med tystnad, eller någon lugn musik och iaktta dina tankar.

Googla meditation

Jag tror inte på själar, men det finns inga alternativ. Om vi lyckas skapa en dator med medvetande skulle vi döda datorn om vi drog ut elen? Eller är det något som sitter kvar i datorn? (själen) om vi inte pratar om själar är medvetandet bara egentligen inte samarbetet mellan alla delar?

Räknas det som att inte tänka när man fastnar med blicken på något (som när man bara sitter och stirrar) ? Det brukar vara en ganska skön känsla.

Kroppen ( hjärnan ) är det varförutan man inte kan tänka ( Platon, Sokrates ). Eftersom allt har en form gäller det att även kroppen har en ideal form, om det finns den minsta skevhet av vilket slag det än ma vara paverkas helheten, d v s själen och kroppen. Men det här är svara saker vars implikationer är sa pass "samhällsfientliga" at man inte ens kan börja reda ut det, man maste nog uppleva det själv tror jag.

Lite svävande inlägg, maste ta en paus nu.

Medvetandet är bara en synergi av celler, sluta tro att människan är någonting större än vad det är. Allt vi är är miljarder år gammalt kol och vi kommer förbli det när vi dör. Det finns ingen "mening med livet" även om vi så gärna vill. Ingen själ, ingen mening med livet.

Konstigt nog är du ändå här just nu. Se dig omkring; du existerar, du är medveten. Här sitter du - en temporär sammansättning syre, kol och väte - och försöker förstå hur det kunde bli så. En liten del av universum som plötsligt blivit medveten och därefter kommit fram till att den är meningslös.

Det är som att säga att frihets gudinnan inte är något mer än miljarder år gammalt koppar. Varför föredrar folk att gå och se på frihets gudinnan när de lika gärna kan gå och se på en soptipp? Visst är vi kol men vi är en samlad klump kol som bildar något, likadant som frihets gudinnan är en samlad bit av koppar. Dör vi eller gudinnan så blir vi utspridda och värdelösa ''miljarder år gammalt koppar/kol'' igen.

Varför är människan inte stor? Visst vi håller på att förstöra våran planet men vi har gjort det jävligt bättre än andra djur.

Fint

Du tar fel eftersom du är bunden till kroppen: den förvillar dig, du blir ett offer för majas slöja. De facto är det tvärtom. Det där kolet du pladdrar om existerar enbart i din inbillning, begreppet är tomt och saknar referens. För bara nagra hundra ar sedan skulle man ansett - och med riktighet - att du var galen. Däremot har man alltid vetat att själen finns, ja att allt är besjälat.

Sluta med droger ( kaffe, te, TV, dator, bil, lägenhet, jobb, etc etc i all oändlighet ) och bli till pa riktigt och du blir människa - da förstar du. Innan dess är det hopplöst...men vad fan...det är din själ...själv hoppas man bara att man inte blir aterfödd till ett utav dina försöksdjur för det nya kosmetikamärket.

Hahaha...fast det är nog iiingggen risk längre

ja annars hade inte minnet funnits... det som gör att du minns saker tex
till ett prov gör att du finns!