Citat:
Ursprungligen postat av
kaktusplastik
Fast själva grejen med palatalisering är väl att j:et ska antydas efter en konsonant. Uttalar man det Jisela har man skippar uttalet av G:et?
Tyckte jag förstod bättre av förklaringen
längst ner på denna sida. Men i och med att alla förklarar olika är det ju svårt att veta vem som har rätt. Sandras förklaring att man ersätter en konsonant med J verkar dock inte speciellt många hålla med om.
Här är en Caroline i kommentarsfältet:
Nej, hennes förklaring verkar inte stämma på bloggen men i låttexten verkar hon ha fått det till majoriteten rätt:
”Palataliserat ljudades den förut som
Aliaska, Ajaska, Aljaska”.
Där den första och sista verkar stämma med palatalisering om jag förstått begreppet rätt. (Att ett I eller J ska höras tillsammans med konsonanten.)
Men… inser nu att exet inte hette Alaska utan Gisela, ja. Att ersätta G med J verkar inte vara palatalisering alls då nä? Men Sandra har säkert dubbelkollat med en logoped eller fonetiker eller dylikt.
Tycker också det är ett häftigt projekt men tror att hennes idéer kanske passar bättre att bygga ut till noveller än låttexter. Varken som låttexter eller som musik är det särskilt hänryckande. Tycker dock personligen om storiesarna bakom, vaga ”Pälsen”-associationer (Söderbergs fantastiska men sorgliga novell).
Testa själva att bara ställa er och sjunga om något kärleksbekymmer (till den melodi som bara kommer för er, alltså inte någon ni känner till, utan uppstår när ni tvingas sjunga det ni vill säga) och resultatet blir snarlikt…