Jag ogillar mig själv skarpt.

Just nu känner jag mig lite nere... Då jag tänker på allt som varit, och på vad som komma skall i livet. Min skolgång började i specialklass, vilket jag skäms över. Jag har inte en endaste vän och knappt inga släktingar. Jag har utbildning, men jobbar ändå bara som diskare.

Socialt funkar jag dåligt. Man har svårt ha få kontakt med mig. Jag är väl antagligen osäker. Blir man vän med mig, så behandlar jag dom som ett jävla svin. Jag är alltså riktigt elak och jobbig då, varför? Jag vet inte. Kan inte behärska mig själv ibland. Jag har inte haft vänner på flera år nu.

Jag är inte särskilt skärpt, får jag en viss uppgift kan det ibland ta hur länge som helst för mig att lösa det. Folk tar inte mig på allvar heller, blir hela tiden behandlad som en B-människa.


Hur ska jag göra för att bli positivare och bättre människa?

kort sagt, uppsöka en psykolog/doktor.

Du ska börja med att sluta ljuga för dig själv. "Jag är ett jävla svin" är en värdering som betyder att du SJÄLV anser ditt beteende dåligt och är medveten om det. Den enda som kan förändra det är du, som ensam håller ansvaret för ditt "svineri".
Man kan inte gå runt o säga att man är ett jävla svin och skylla sitt beteende på det

Försök att ta en sak i taget. Börja med att behandla din mor/far/syskon på ett bra sätt. Och kom ihåg att behandla andra som du själv vill bli behandlad. Försök att se glädjen i det. Fråga dig själv vad det är som gör att du beter dig som du gör - irritation? avundsjuka?

Hoppas att det löser sig

Jag säger. Acceptera dig själv som du är och stå för det. Det ger mig starkt självförtroende.
Jag har jäääävligt många brister. Men det verkar inte göra någonting =) skönt

Min mor är den bästa mor man kan ha. Något överbeskyddande, vilket jag stör mig på lite ibland. Men det är ju så dem brukar vara många av dem.

Mellan mig och min far har det varit en osämja i flera år. Vi har ingen kontakt alls. Min bror har jag sporadisk kontakt med, men han står på min fars sida, så vi kan inte prata så mycket utan att det uppstår tjäbbel. Orsaken till att jag ogillar min far är att han behandlat oss dåligt.

du ska fortsätta med att ogilla dig själv det ger en inre styrka och energi. Jag jobbar också som diskare och låt mig säga folk ser en som efterbliven när man jobbar som diskare. Livet går inte att förändra det är lika bra att vålla sig själv i självömkan tills man hamnar på ett ålderdomshem och kollar på svt hela dagarna

Försök att se det possitiva i dig själv, kan tänka mig att du har flera bra sidor än dåliga. Alla har vi brister, i ditt fall ser du det negativa i dig och grubblar över det. Ta tag i problemen istället och stå på dig. Mvh

Viktigaste målet för mig skulle vara att hitta vänner, för det skulle jag verkligen behöva. Men det har jag alltid haft svårt för. Folk tenderar ofta att utnyttja eller driva med mig.

Ålder?

23.

FÖR ATT DU INTE STÅR UPP FÖR DIG SJÄLV! FÖR HELVETE!