Ställ era random astronomifrågor

En sak som jag alldrig lyckats hitta ett bra svar på är att det sägs att alla galaxer runt omkring oss rör sig ifrån oss. ifall det är så, åt vilket håll rör vi oss i denna 3d-rum? Sen så säger man oxå att samma sker i varje galax, alltså att det ser ut som den galxen man för tillfället befinner sig på är i centrum. Alla galaxer kan ju inte göra samma sak, samtidigt beronende på ifall vi kollar eller inte. Kan det bara vara en illusion eller liknande?

Flera planeter runt stjärnan HR8799 har obseverats direkt med flera olika teleskop. Det krävs dock adaptiv optik samt avancerad bild- och databehandling, så att "titta" på dem direkt låter sig inte göras i nuläget. Om ens någonsin. Det är det starka ljuset från värdstjärnan som ställer till det, bland annat.

Det är en illusion att vi är stationära och allting expanderar ifrån oss.
Här är en bild som är enkel att förstå: http://www.astro.virginia.edu/class/whittle/astr553/Topic16/t16_expansion_dots.gif A är utgångspunktenerna, B har alla punkter expanderat lika mycket ifrån varandra, i C och D så har man valt två olika punkter som referensram, och ser man på, det ser ut som allt expanderar från dem, de dubbelt så långt bort har expanderat till synes dubbelt så mycket.

Precis, men åt vilket håll förflyttar vi oss eller står vi still på samma ställe? vad är orsaken till illusionen?

Det skapas utrymme mellan oss och galaxerna, så vi står tekniskt sett still, dvs. vi rör oss inte genom rummet. (Vår galax har en en rumslig hastighet, men den är försvinnande liten i jämförelse med den metriska expansionen)

Misstänkte att det fanns nåt mer begränsning än bara teleskopet. Ingen idé att börja spara till ett månbaserat teleskop med 400 meters diameter med andra ord..

Det är rätt lätt att räkna ut själv om du använder en närbelägen stjärna och "flyttar den".


http://en.wikipedia.org/wiki/Distance_modulus

det är detta jag inte begriper, att allt försvinner men att vi står still och detta gäller var enda galax man för tillfället befinner säg i. alla kan ju inte stå still och röra sig samtidigt, bara för vår skull?

I det här fallet fungerar ballongliknelsen bra. Tänk dig ytan på en ballong, på den finns små läderbitar. Blåser du upp ballongen avlägsnar sig alla bitar, utan att röra sig över ytan.

Edit. Mer om det här: https://www.flashback.org/sp44198223

Nu skummade jag bara länken, men den beskriver en planet/stjärna i vår galax (infångad för en herrans massa år sedan). Planeten är väl antagligen inte heller observerad direkt, eller?

Angående mikolinsningen i Andromeda så är det precis just så att man inte ser planeten själv. Man ser en ökning i den kombinerade ljusstyrkan och kan indirekt påvisa att det finns en planet där.

Att man kan se enskilda stjärnor i Andromeda är det ingen tvekan om, men det handlade inte den där artikeln om.

Precis, det är storleken som är det viktiga. Desto större teleskop du har ju bättre blir din upplösningsförmåga.

Man kan redan i dag se exoplaneter och med de nya teleskopen som håller på att planeras/byggas kommer man kunna se ännu fler!

Avståndsökningen över stora avstånd beror ju på universums expansion, och den "rörelsen" benämns Hubble-flöde. Om vi antar att galaxerna saknar egenrörelser genom rummet (inte helt korrekt antagande, men dessa egenrörelser har försumbar påverkan på rödförskjutningen för avlägsna objekt) och endast följer med i Hubble-flödet, så kan man hävda att de egentligen är stillastående.

Vi får alltså skilja på objekt som rör sig genom rummet, och sådana som rör sig med rummet.