Ställ era random astronomifrågor

Det beror på var man är. I en stjärnas kärna är järn det tyngsta som kan uppstå. Men när det sker så utlöser det en supernovaexplosion. När en tung stjärna bara har järn kvar så kan fusionen inte generera mer energi vilket gör att kärnan kollapsar. Energin från kollapsen är det som får stjärnan att explodera. Och i explosionen är temperaturerna så höga att ämnen tyngre än järn kan bildas ända upp till Uran.

En neutronstjärna består mycket riktigt av s.k degenererad materia där gravitationen fått protoner och elektroner att kollapsa och bilda en enda stort neutronklump. Men om två neutronstjärnor skulle kollidera så skulle det utlösa en explosion så våldsam att materia slungas ut och bildar grundämnen igen. Man tror att guld kan bildas vid en sån explosion.

Så Uran är det tyngsta grundämnet som kan bildas vid fusion naturligt. Men vi får inte glömma bort oss människor. Vi har ju faktiskt lyckats tillverka grundämnen betydligt tyngre än Uran (som har atomnummer 92). Oganesson är det tyngsta med atomnummer 118. Det tillverkades genom fusion av kalcium och Californium.

Efter vad jag lärt mig i kurser om stjärnors utveckling och kärnfysik så är det inte fusion som bildar tyngre grundämnen än järn utan uppfångning av protoner och neutroner vilket sker vid supernova explosioner. Så järn är det tyngsta grundämnet som kan bildas vid fusion naturligt.

Jag skulle kalla det fusion det med, speciellt protoninfångning (proton = vätekärna), men det är nog en definitionsfråga. Neutroner är ju inte atomkärnor.

För det första måste vi här skilja lite mellan teori och hur verkligheten faktiskt är beskaffad. Big Bang-teorin är allmänt accepterad bland fysiker och kosmologer som den bästa teorin vi har för tillfället, men hur universum faktiskt ser ut på VÄLDIGT stora avstånd och hur det faktiskt började, vet vi ju faktiskt inte riktigt än. Och kanske kommer vi aldrig veta det heller.

Vad är Big Bang-teorin? Det är en teori som bygger på den allmänna relativitetsteorin, samt antagandet att universum är homogent och isotropt på sina största skalor. Dvs om vi jämför volymer som innhåller många miljoner galaxer, så är alla väsentligen likadana, ungefär på samma sätt som att en gas ser likadan ut överallt om man jämför volymer som innehåller flera miljoner molekyler. Denna beskrivning och de teoretiska förutsägelser man kan göra från teorin, stämmer än så länge väldigt väldigt bra med vad vi kan observera.

Viktigt här är också att BB-teorin är en teori som baseras på vad vi kan observera HÄR och NU. När vi räknar på vad som måste ha hänt för väldigt länge sen när universum var väldigt mycket mindre än idag, så rör vi oss allt längre bort in i okänt territorium där vi inte ens kan vara säkra på hur fysiken fungerar egentligen, t ex pga att det är så otroligt hett att t ex atomer inte kan existera. Och kanske inte ens kvarkar och elektroner. Möjligen var det i det tidiga skedet av Big Bang som många av själva naturlagarna bestämdes!

Så hur är det då egentligen med den ev tiden innan Big Bang? Om man utgår från att materia och energi har i stort sett de sortens egenskaper vi är vana vid från labben, så säger teorin entydigt att Big Bang startade i en singularitet. Detta betyder just bl a att ALLT startade där, inklusive tid. Att då fråga om vad som hände innan är som att fråga om hur lång tid det tar för en sten som kastas av en människa att nå månen. Svaret är ju att det helt enkelt inte finns någon sådan tid.

MEN som sagt, materia och energi var ju INTE på samma sätt vi är vana vid i början på Big Bang. Och då är det faktiskt möjligt att det finns en förhistoria, t ex som i teorin om evig inflation, där vårt universum med dess Big Bang närmast kan beskrivas som en kondenserad bubbla.

Och även om inte det är sant, så vet vi även av andra skäl att klassisk fysik bryter ihop ju närmare vi kommer relativitetsteorins singulariteter i Big Bang och i svarta hål. En fullständig förståelse kräver att vi vet mer om kvantgravitation. Någon bra sådan teori finns inte än, men t ex strängteori är ett försök i just den riktningen.

Så vad fanns innan Big Bang? Det mest korrekta svaret just nu är nog faktiskt: Det vi inte!

Mycket riktigt är Big Bang-teorin endast en beskrivning vi har gjort oss av hur universum kan tänkas ha utvecklats; hypotetisk, sannolikt högst bristfällig och möjligen helt inkorrekt: Alltså inget att förväxla med verkligheten i sig. Kartan är inte terrängen, menyn är inte måltiden. Förstås.

Dock, diskuterar man vad som eventuellt kan ha föregått Big Bang utgår man ju från Big Bang-teorin, vilken stipulerar att det inte finns nån tid före. Därav min invändning.

Givet hur naturlagarna löses upp och bryter samman när man närmar sig en singularitet så undrar jag om det ens är rimligt att försöka bestämma universums ålder, på ett meningfullt vis? Jag menar om tiden saktar ned för att slutligen stå helt stilla...

Is there life on Mars?

Är jorden en planet?

http://tech.firstpost.com/news-analysis/the-earth-is-not-a-planet-for-the-same-reasons-that-pluto-is-no-longer-considered-as-one-369811.html

Inte än.

Kommer precisionslandande rymdkapslar som SpaceX Dragon V2 att bli framtidens privatjet, med vilka högt uppsatta, eller förmögna, personer via jordens omloppsbana transporterar sig till andra sidan jordklotet på en halvtimme istället för det tiotal timmar som konventionella flygplan tar i anspråk?

Du glömmer bort att vi faktist kan SE big bang idag, i form av den kosmiska bakgrundsstrålningen. Det är i princip en bild av själva big bang, det är ganska svårt att förneka nu.

Man kan spekulera huruvida det var något som startade bigbang, eller om det fanns någonting "innan", men att big bang skedde finns det alldeles för mycket bevis för idag för att tro något annat.

Det vi ser i CMBR är hur universum såg ut när avståndsskalan var drygt 1000 gånger mindre än idag och temperaturen var samma faktor gånger större. Innan denna tidpunkt var universum fyllt med plasma, dvs en sorts gas av joner och elektroner. Optiskt är en sådan som en tjock dimma, så därför kan vi inte se något ljus sedan tidigare tidpunkter än så. Så NEJ, själva Big Bang kan vi faktiskt INTE se. Men så långt som vi kan se stämmer observationer perfekt med teorin om att universum är homogent och isotropt på sina största skalor. Men hur universum ser ut på skalor som är större än vi kan observera (därför att ingen signal från har haft tillräckligt med tid än för att nå oss) kan vi ju förstås inte verkligen veta.

Det är väl och ta i lite väl mycket tycker du inte det?

Laniakea Supercluster en formation som spänner över 500 miljoner ljusår sätter ju myror i huvudet på kosmologerna. Som jämförelse kan ju sättas vårt eget superkluster som endast kommer upp i tio miljoner ljusår en 1/50 del alltså. Dess dragningskraft är så stor att vintergatan dras mot den med flera hundra kilometer per sekund...

https://en.wikipedia.org/wiki/Supercluster

Det vill till en riktig lingvistisk virtuos till att få in den i ett hävdat homogent och isotropt univerum.


Mer rätt är nog att hävda att universum är hyfsat homogent och isotropt imho.