Ställ era random astronomifrågor

Vad består en brun dvärg av?

Precis samma som en vanlig gasjätte eller en stjärna, väte och helium.

Vilka är det mest spektakulära sakerna i rymden som vi har hittat. De finns säkert en del, men ni kanske kan nämna några.

Här är några intressanta

http://www.cracked.com/article_19479_the-6-most-mind-blowing-things-ever-discovered-in-space.html

Med alla andra grundämnen som lite "sprinkel"...

Vad är det för skillnad på en neutronstjärna och ett svart hål?

Massan. I en neutronstjärna är massan så pass stor att den är komprimerad till atomkärndensitet. Neutronstjärnan är resten av en massiv stjärnas kärna som exploderade i en supernova. Om kärnans massa är mindre än 1.4 gånger solens massa så kan så kallade degenererade elektroner hindra kärnan från att kollapsa. densiteten är enorm men du har bara en vit dvärg. Är massan större än 1.4 gånger solens så klarar inte de degenererade elektronerna att hålla emot och kärnan kollapsar ännu mer. Men inte totalt. det finns fortfarande lite mothugg i materian. Men är massan större än 8 gånger solens så kollapsar kärnan totalt. densiteten går mot det oändliga och du har ett svart hål.

Ja självklart.

Är det inte 3 sol-massor som krävs för ett svart hål?

Snurrar alltid Månen runt Jordens ekvator, så att den alltid hänger "ovanför" (inget bra ord i rymden) ungefär norra Sydamerika, centrala Afrika, norra Indiska Oceanen, Borneo, central Stilla havet?

Överlag så är det svårt att dra gränserna för vad som händer för exakt vilken massa. Det beror på förhållandet mellan den förlorade massan och kärnan. Men även rotationen har ett finger med i spelet.

1.44 solmassor är den undre totala gränsen för vad en vit dvärg kan ha innan den kollapsar till antingen ett svart hål, eller neutronstjärna.

Den undre gränsen 3 solmassor gäller för kärnan efter kollaps, detta för ett icke-roterande svart hål. Generellt säger man om en stjärnas totala massa är över 20 solmassor kommer ett svart hål att bildas, eftersom kärnans massa då är stor.

Nej, den som de flesta andra himlakroppar i solsystemet kretsar i samma plan, ekliptikaplanet, medan jordens rotation sker i ekvatorsplanet. Månen, solen och alla planeterna syns nära ekliptikan. När solen syns i ekvatorsplanet är det vår- eller höstdagjämning.

Det är ungefär 23,5° lutning mellan ekliptikan och ekvatorsplanet.

Alright tack
Läste denna rad nu tagen ur lite allmän rymdinfo.
"And by the way, the light from this thing took roughly 12 billion years to reach our retinas."

Så rent teoretiskt sätt, så kan det helt plötsligt visa sig en ljusfläck eller liknande på himlen för oss? Att ljuset från nån stjärna som bildats för en massa miljoner år sen har färdats tillräckligt långt för oss att kunna se.
Hajjar nån frågan ?