Barnfattigdom i Sverige: fattigskolan.se

Jag har sett en reklam på tv där man får en adress, fattigskolan.se. På den sidan finns ett tiotal filmer där barnen agerar lärare.

Jag är en ensamstående förälder, jag ligger på en medelbruttolön med tanke på min utbildning men känner igen mycket av det barnen säger på filmerna, som helt vanlig vardag hemma hos oss.

-Undvik kalas -är det normalt att köpa presenter till 20 ungar om året a 150kr?
-Begagnade cyklar från Blocket på födelsedagen eller begagnade möbler till rummet.
-reapriser på mat. Är det ovanligt? Jag åker runt till olika affärer beroende på vad jag ska köpa. Är det konstigt?
-Nu var det sportlov. Vi var hemma och åkte bob i de lokala backarna och badade i äventyrsbad inte långt härifrån.

-Är mina barn fattiga barn eftersom jag enligt mig själv är kostnadsmedveten?

Barn nu förtiden ska bara ha o ha tycker inte alls att man är "fattig" som förälder om man köper begagnade prylar som cyklar till sitt barn.
Man ser allt för många barn 6-12 års åldern springa runt med sina märkes kläder o iphones, inte barnens fel utan föräldrarnas enligt mig som skämmer bort sina barn allt för mkt.

Enligt Rädda barnens definition så är du det. Men rent samhällsmässigt så ser jag inget problem med det. Herregud, alla kan inte springa på kalas, köpa cyklar, köpa oxfilé och åka till Sälen stup i kvarten.

Du är normal tycker jag.

När jag först kom tillbaka till Sverige var jag utan heltidsarbete i säkert 8 år innan jag fick fast anställning. Jobbade hit och dit. En timme här och var. En vecka heltid och en vecka halvtid. Sen en vecka utan något jobb överhuvudtaget. Mina barns pappa fick halva barnbidraget men använde de pengarna till sig själv. Han köpte aldrig kläder, skor, leksaker, cyklar, skidor etc till barnen. Det är ganska vanligt att det är så! För mina barn var det tufft! De kunde ibland inte gå på kalas eller åka på skid utflykt med skolan till skidbackar. Hade inte råd med nya kläder och skor oftast om vi inte hade tur med att ha lite pengar kvar när det var någon rea men det var inte ofta. De frös ibland för secondhand kläder är utslitna och inte lika varma. Skor och stövlar ibland hål i! Den sista veckan eller ibland även de sista två veckorna innan lön/bidrag så var det makaroner och korv som gällde. I dag äter de varken makaroner, korv eller köttbullar! Eller nudlar! Jag röker eller dricker inte så har inte använt mina penningar till det. Vi hade knapert med pengar och jag vet många andra som haft detsamma! Som inte haft föräldrar eller syskon som de kunnat låna av när det blivit knapert! Alla lov var ett helvete att få det att gå runt! Kunde ibland inte ens köpa glass på en varm dag och det ska man väl kunna göra på sommarlovet tycker man! I dag har jag ett heltids jobb och tjänar bra med pengar men blir jäkligt förbannad när jag hör från folk att det inte finns fattiga barn!

Jag är ganska välbärgad efter några lyckade lägenhets- och husaffärer men under mitt arbetsliv har jag alltid rört mig i låglöneträsket.

Jag köper begagnade kläder till min son och hans säng hittade vi på blocket. Ser ingen anledning att slösa med mina pengar då det är hårt för mig att tjäna in dem.

Âr mycket kostnadsmedveten och brukar mindre pengar än normen för försörningstöd.

Min sambo är rätt slösig och ibland gör det ont att se på. Vi har inte delad ekonomi.

Gillar inte dagens prylhets och ser oss inte som fattiga fast jag har låg inkomst och numera studerar.

Rädda Barnens definition på barnfattigdom säger att vi ska slösa slösa slösa och det är en allmän rättighet att kunna göra det. Jag vet inte om det är så. Pengar kommer inte lätt, speciellt inte idag med hög arbetslöshet. Barn ska inte få allt de pekar på. Jag tycker inte det.

Jag har inte varit på utlandssemester med familjen sedan barnen föddes. Det är förstås lite tråkigt då jag arbetar, betalar skatt och gör det man ska göra här i Sverige. Å andra sidan är jag osäker på att det är var familjs rättighet att åka till Grekland varje år. Eller till Sälen.

Och hög skatt... Inte ens ett försvar får man för pengarna. Samtidigt pådyvlar konsensuspolitiker och journalistsymbionterna/-parasiterna på oss en gigantisk skuldfälla à la multikulti.