Flashback bygger pepparkakshus!
2013-02-12, 19:53
  #1
Medlem
holygriffins avatar
Min Morsa har länge varit sjuk, haft psykiska besvär efter en hel del upplevelser i sitt tidigare liv. Haft en pappa som varit narkoman och dog relativt ung, och en mamma som sket fullständigt i henne.
Hon tog beslutet i tidigare tonåren att rymma från mormor och starta upp ett eget liv, träffade nya människor samt pojkvän hon spenderade en längre tid med.
Hon har berättat många gånger hur hon älskade den här killen, sin första kärlek. Hur hon aldrig trodde att han ville henne något ont. De flyttade ihop och levde ett harmoniskt liv i ett år när sedan även denna kille började behandla Morsan som en skit dvs slog henne, spottade på henne, hatade henne.

Han förvandlades till Djävulen och gav Morsan ännu ett liv i helvetet. Än mer psykiskt omtumlad lyckades Hon ännu en gång få sig på fötter. Lämna aset och starta ett nytt liv, på ny ort.
Hon träffade sedan min pappa, en storföretagare med både stålarna och sinnena i välbehåll. De levde fint under en tid, fick mig som enda son. Han stack iväg kort efter jag föddes så Morsan fick uppfostra mig på egen hand.

Idag går Morsan på väldigt mycket mediciner, haft ett hårt förflutet och tampas ständigt med sina psykiska dysfunktioner. Gråter ständigt, blir ibland elak och kallar mig saker, gör kroppsliga rörelser mot mig vilket indikierar till att hon vill slå mig. Eller så sitter hon bara någonstans och glor i flera timmar.

Hon örsvinner ofta iväg och kommer tillbaka sliten, har kommit tillbaka blodig. Säger ingenting om vad som hänt, bara viftar till mig och hävdar att jag ska gå.
Vi pratar inte så mycket, hon är inte så ofta på humör för det längre. Hon känns nästan hatisk och frånvarande från mig. Vi bor fortfarande tillsammans i en tråkig och ovårdad 3:a, dock jag är ofta borta hos flickvännen hela dagarna.

På nätterna hör jag ofta hur det rasslas i morsans rum med någonting, hon sover typ aldrig. Glider bara omkring i lägenheten i tystnad och gör saker hon inte vill visa.
Har legat sömnlös många nätter då hennes nattvaka även förstör min sömn. Har hört hur hon öppnat upp min dörr på glänt och bara stått där och tittat på mig, länge. Har hört hur hon viskar saker till sig själv i sitt rum om nätterna. Har hört hur hon plockar med saker på sitt rum i hemlighet.
Saker blir värre och tydligare, jag frågar varför hon sitter uppe om nätterna men hon förnekar bara. Skakar på huvudet och påstår att jag är dum.

Låg vaken för några nätter sedan och hörde henne smyga omkring i sitt rum, pratandes med sig själv i högre ton än vanligt. Sedan tog det bara stopp och det blev helt knäpptyst. Vände mig om i sängen efter att ha analyserat hennes beteende i rummet fundersam om vad i funtan som försiggår. Hon skrek till, cirka 10sekunder inpå tystnaden, började klappa med händerna och hoppa jämfota. Sedan blev det tyst igen.
Reste mig från sängen, öppnade dörren till hennes rum där hon satt på golvet. Hade en stol framför sig med kuddar staplade på varandra. Jag frågade vad i helvete hon höll på med. Hon satt kvar i nästan katatoniskt tillstånd, knäpptyst och helt stilla.
Hon vände sig om mot mig i nästan slow-motion, ställde sig upp och gick mot mig. Gå ut härifrån sade hon. Vad gör du, frågade jag. Hon svarade inte, utan satt sig tillbaka på golvet med ryggen mot mig stirrandes in i väggen.
Jag gick in och lade mig igen och försökte sova. Efter en timme kommer hon in till mig, öppnar upp dörren sakta så den står på glänt. Hon tittar på mig, jag får en kall kår längs hela ryggraden. Jag vänder mig om och tittar rakt i ögonen på henne. Hon stod bara kvar och vi tittade på varandra, hon stängde sedan dörren och gick därifrån. Jag blev fan livrädd. Kunde inte sova på hela natten.

Hon fortsätter göra såhär och när jag konfronterar henne så svarar hon inte, jag tror att Morsan börjar bli psyk-sjuk och vill göra mig illa.

Jag slaggar oftare hos flickvännen numera men är fortfarande oroad för Morsan, vad i helvete ska jag göra?
Citera
2013-02-12, 19:57
  #2
Medlem
JohnLocke2s avatar
Du har en skyldighet att gå till en läkare och berätta detta. Hon är i behov av vård så snabbt som möjligt.
Lycka till.
Citera
2013-02-12, 19:58
  #3
Medlem
epiks avatar
Hon är ju uppenbarligen psykiskt sjuk, rekommenderar dig stark att söka psykisk hjälp åt henne, hon kommer med all förmodlighet bli inlagd på psyk. Att du inte har tänkt på detta så länge får mig att tro att du är troll, eller så använder du bara inte din hjärna
Citera
2013-02-12, 19:58
  #4
Medlem
MystEquals avatar
Helvete vad läskigt det låter, förlåt men jag hade inte klarat av det. Du borde verkligen försöka hjälpa henne på något sätt, men hur vet jag inte. Det låter ju som att hon är väldigt inåt och socialt understimulerad typ. Kanske kan hon få bo på något boende där hon får umgås med andra och göra saker tillsammans med andra.

Jag förstår att sätta sin mor på ett hem kan kännas hemskt, men frågan är om det inte är bättre än att hon ska hålla på sådär?
Citera
2013-02-12, 19:59
  #5
Medlem
fy faaan så läskit!!

har du försökt att prata med hennes anhöriga och vänner om hur hon beter sig så att hon kanske kunde övertalas av alla att uppsöka hjälp?
en film på hennes beteende om nätterna skulle onekligen bli en nät succé!
Citera
2013-02-12, 20:14
  #6
Medlem
Snuttegrisarnas avatar
Jag har levt med en man som hållit på ungefär så, han var schizofren.

Problemet är att man inte bara sådär kan skriva in någon för tvångsvård.

Vården måste alltid vara frivillig och det är den nog inte i erat fall.

Det du däremot kan göra är att ringa socialen och berätta att hon försöker slå dej och att hon aldrig sover.
Det där med att hon skriker, hoppar och klappar händerna ska du nog också nämna.
Säg att du är rädd.

Om hon verkligen slår dej, eller hotar dej eller gör något som kan riskera hennes egen hälsa, då ringer du direkt till polisen.
Sen kontaktar de socialen eller psyk ( förhoppningsvis )
Citera
2013-02-12, 20:17
  #7
Medlem
Hon äter alltså receptbelagd medicin- se om det står på burkarna vem som skrivit ut dem.
Då har du en behandlande läkare du kan vända dig till och höra vad du ska göra.
Tycker det låter som din mor är/ är på väg in i (eller är redan i) en psykos.
För din egen skull borde du kanske vända dig till soc för att få hjälp med eget boende för det där är inte bra för dig att leva i !

Och tänk i första hand på dig själv-psykisk sjukdom har en tendens att knäcka anhöriga, glöm inte det!
Citera
2013-02-12, 20:21
  #8
Medlem
ivemesss avatar
Hon gasljusar dig.

http://www.youtube.com/watch?v=HQCdUa_3rLo
Citera
2013-02-12, 20:35
  #9
Medlem
Cinnabars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av holygriffin
Min Morsa har länge varit sjuk, haft psykiska besvär efter en hel del upplevelser i sitt tidigare liv. Haft en pappa som varit narkoman och dog relativt ung, och en mamma som sket fullständigt i henne.
Hon tog beslutet i tidigare tonåren att rymma från mormor och starta upp ett eget liv, träffade nya människor samt pojkvän hon spenderade en längre tid med.
Hon har berättat många gånger hur hon älskade den här killen, sin första kärlek. Hur hon aldrig trodde att han ville henne något ont. De flyttade ihop och levde ett harmoniskt liv i ett år när sedan även denna kille började behandla Morsan som en skit dvs slog henne, spottade på henne, hatade henne.

Han förvandlades till Djävulen och gav Morsan ännu ett liv i helvetet. Än mer psykiskt omtumlad lyckades Hon ännu en gång få sig på fötter. Lämna aset och starta ett nytt liv, på ny ort.
Hon träffade sedan min pappa, en storföretagare med både stålarna och sinnena i välbehåll. De levde fint under en tid, fick mig som enda son. Han stack iväg kort efter jag föddes så Morsan fick uppfostra mig på egen hand.

Idag går Morsan på väldigt mycket mediciner, haft ett hårt förflutet och tampas ständigt med sina psykiska dysfunktioner. Gråter ständigt, blir ibland elak och kallar mig saker, gör kroppsliga rörelser mot mig vilket indikierar till att hon vill slå mig. Eller så sitter hon bara någonstans och glor i flera timmar.

Hon örsvinner ofta iväg och kommer tillbaka sliten, har kommit tillbaka blodig. Säger ingenting om vad som hänt, bara viftar till mig och hävdar att jag ska gå.
Vi pratar inte så mycket, hon är inte så ofta på humör för det längre. Hon känns nästan hatisk och frånvarande från mig. Vi bor fortfarande tillsammans i en tråkig och ovårdad 3:a, dock jag är ofta borta hos flickvännen hela dagarna.

På nätterna hör jag ofta hur det rasslas i morsans rum med någonting, hon sover typ aldrig. Glider bara omkring i lägenheten i tystnad och gör saker hon inte vill visa.
Har legat sömnlös många nätter då hennes nattvaka även förstör min sömn. Har hört hur hon öppnat upp min dörr på glänt och bara stått där och tittat på mig, länge. Har hört hur hon viskar saker till sig själv i sitt rum om nätterna. Har hört hur hon plockar med saker på sitt rum i hemlighet.
Saker blir värre och tydligare, jag frågar varför hon sitter uppe om nätterna men hon förnekar bara. Skakar på huvudet och påstår att jag är dum.

Låg vaken för några nätter sedan och hörde henne smyga omkring i sitt rum, pratandes med sig själv i högre ton än vanligt. Sedan tog det bara stopp och det blev helt knäpptyst. Vände mig om i sängen efter att ha analyserat hennes beteende i rummet fundersam om vad i funtan som försiggår. Hon skrek till, cirka 10sekunder inpå tystnaden, började klappa med händerna och hoppa jämfota. Sedan blev det tyst igen.
Reste mig från sängen, öppnade dörren till hennes rum där hon satt på golvet. Hade en stol framför sig med kuddar staplade på varandra. Jag frågade vad i helvete hon höll på med. Hon satt kvar i nästan katatoniskt tillstånd, knäpptyst och helt stilla.
Hon vände sig om mot mig i nästan slow-motion, ställde sig upp och gick mot mig. Gå ut härifrån sade hon. Vad gör du, frågade jag. Hon svarade inte, utan satt sig tillbaka på golvet med ryggen mot mig stirrandes in i väggen.
Jag gick in och lade mig igen och försökte sova. Efter en timme kommer hon in till mig, öppnar upp dörren sakta så den står på glänt. Hon tittar på mig, jag får en kall kår längs hela ryggraden. Jag vänder mig om och tittar rakt i ögonen på henne. Hon stod bara kvar och vi tittade på varandra, hon stängde sedan dörren och gick därifrån. Jag blev fan livrädd. Kunde inte sova på hela natten.

Hon fortsätter göra såhär och när jag konfronterar henne så svarar hon inte, jag tror att Morsan börjar bli psyk-sjuk och vill göra mig illa.

Jag slaggar oftare hos flickvännen numera men är fortfarande oroad för Morsan, vad i helvete ska jag göra?

Ja, hon går nog i sömnen. Flytta om du börjar bli rädd, det kan vara du som inte mår bra, också.
__________________
Senast redigerad av Cinnabar 2013-02-12 kl. 20:37.
Citera
2013-02-12, 20:35
  #10
Medlem
Låter nästan lite som att hon går i sömnen. Att hon inte minns (om hon talar sanning), att hon stirrar på dig och den lustiga stolsritualen verkar typiskt för sömngående. Jag är ingen expert så jag tycker verkligen du bör kontakta någon för att försöka göra något åt detta.
Citera
2013-02-12, 20:57
  #11
Medlem
Ockletts avatar
Hon vill titta på dig när du sover för att hon älskar dig. Nejmen, det självklara är att kontakta polis/sjukhus/soc eller bara ringa 1177 och fråga dom vad du bör göra och krydda gärna till historien lite grann så att hon får den hjälp hon faktiskt är behov av oavsett om hon vill det eller inte.
Citera
2013-02-12, 21:16
  #12
Medlem
Impulskontrolls avatar
Det du beskriver låter smått obehagligt du!

Ville bara dela en spontan fundering, är det så att din mor nyttjar någon form av insomningstablett alt. sömntabletter? Om så är fallet kan oerhört märkligt beteende uppvisas om hon tar dem och håller sig vaken i stället för att gå och lägga sig.

Ett ex till gjorde och sa en hel del lindrigt sagt märkliga saker i ett sådant tillstånd vanligtvis utan något direkt minne av det hela dagen efter. En annan vän möblerade om hela sin lägenhet med motiveringen att denne behövde en ateljè att måla i.

Olustigt och skumt men förmodligen inget att oroa sig för så länge inte alkohol blandas in i smeten. Lite som att gå i sömnen som andra redan sagt.

Nåt konkret råd sådär vet jag annars inte om jag kan ge.
__________________
Senast redigerad av Impulskontroll 2013-02-12 kl. 21:26. Anledning: ångrade mig
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in