Hjälp om råd vid Sub-avtändning.

Ska berätta min historia men försöka att hålla den kort.
För 5 år sedan ungeför så började jag missbruka tradolan, gillade ruset och mådde bra. Hade träffat en ny pojkvän som fick mig in på den banan.
Rätt så snabbt gick de över till ett Subutexberoende och jag har nu tagit det varje dag i drygt 5 år.
Förutom Subutex har jag också tagit heroin, xanor, iktrovil, lyrica, ja de som funnits att få tag på men min huvudsakliga drog har varit Subutex + nån form av benzo.
För cirka ett år sen så slutade jag med Subutex, tog tradolan då jag mådde som sämst och då jag skulle gå till jobbet men eftersom jag har en pojkvän som kommer hem med drogerna så ramlade jag givetvis dit igen.
Nu är det 17 dagar sedan jag tog Subutex senast, jag är less på skiten och blir äcklad då jag tänker på det. Under tiden har jag jobbat hela tiden, återigen med hjälp av tradolan.
Den värsta frossan har försvunnit men den kommer och går, som de flesta vet så kan avtändningen kännas som fan ena dagen och inte alls dagen efter.
För att kunna sova har jag tagit Iktrovil men har slutat med det också nu.
Problemen jag har är kramperna i benen som jag får varje kväll, sömnlöshet (passar inte bra ihop med tanke på att jag har ett arbete där jag ofta kör 14 timmar varje dag), ont i magen, kraftlöshet, ångest och oro i kroppen.
Har också tappat allt vad som gäller hygien, städ, tvätt, matlagning osv. Tvingar mig själv att äta en macka eller ett paket nudlar om dagen bara för att få i mig något.
Eftersom jag är inne på min 17e dag så hoppas jag att det snart går över, sist tog det bara 1,5 vecka innan jag kände mig normal.
Varför jag skriver är för att jag vill ha kontakt med människor som varit/är med i samma situation som mig. Min pojkvän kan jag inte prata med då han tar subutex i smyg vilket han inte tror att jag märker men det märks såklart om man jämnför min avtändning med honoms.
Finns det någon som har tips på vad jag kan göra för att lindra smärtan/kramperna i vaderna? Det gör ont inuti benet, i köttet om ni förstår och det är största anledningen till att jag inte kan sova.
Snälla hjälp mig, stöd mig, ge mig råd. Jag vill INGET hellre än att bli drogfri och leva ett normalt liv igen.
Tilläggas ska väl också att jag ALDRIG tagit med spruta utan jag har "bara" rökt och snortat då jag naivt sett det som nåt man kan sluta med närsomhelst så länge man inte sätter sprutan i armen.

Fan vad jag tillägger saker, skulle bara berätta att min familj bor ungefär 100 mil bort. Därför träffar jag dom ungefär 1 gång per år och har därför kunnat dölja mitt missbruk för dem men detta gör också att jag har INGEN att vända mig till i den stad jag bor i förutom min pojkvän + hans familj och några enstaka vänner som inte vet att jag är så djupt nere i skiten.

Svåraste biten är ju att din pojkvän slänger sig med drogerna fortfarande, blir inte lätt för dig om han ska hålla på samtidigt! Men jag antar att du behöver din pojkvän speciellt eftersom andra nära o kära är så pass långt bort!

Men jag skulle ge det tips som jag ger alla, Imodium hjälper rejält mot den fysiska avtändningen! Imodiumet i sin tur måste du fasa ut, fast det är inte alls svårt.

Börja ta det första imodiumet när du har bajsat ut ditt sista hårda opiat/opiod-bajs, alltså ta det innan du blir lös i magen! Detta hjälper något så ofantligt, jag har avslutat rejäla tramadol race med att göra såhär, och jag har kommit HEEELT smärtfritt ur dom racen och till och med mått bra under tiden avtändningen skulle vara! Men det är ju lite personligt!

Du får tänka på att du känner dig hängig och sjuk inte bara för att du har saknad av latjo substanser i hjärnan! Tänk på att din mage har gått på låg varv under tiden du gått på subben! Och i magen finns det mesta av ditt immunförsvar, och därför känner du dig hängig o sjuk!

Mot dina ben, som jag antar känns som någon extrem variant av RLS(restless leg syndrome). Så borde det funka med rejäla mängder av magnesium. Magnesium hjälper till exempel vid tjack och ecstasy-käke så du ska kunna slappna av lite i den och inte se ut som värst yxmördaren i fejset! *yxmördar fejset gäller bara tjackisar

Och om du har tatt massa tramadol kan det också vara bra att få i sig 5-htp, Och då kan du köpa dig 2 klasar bananer för att hjälpa dig få energi och massvis med andra nyttigheter, som kalium(ska skydda lite mot kramp-anfall t ex)

Lite av hängigheten borde du kunna hjälpa av med lite järn också!

Så på din köplist bör du alltså ha detta nu
-Imodium
-Magnesium
-Bananer
-Järn

Dessa 4 har hjälpt mig rejält mot avtändningar av alla dess slag!

Och sen den svåraste biten är ju att inte lyssna på sina inre demoner som säger till dig att ta en liten bump sub bara för att det är fredag och du varit duktig i en vecka nu! Lär dig identifera dessa absurda tankar som egot tar för att få mer droger.

Och när du mår tillräckligt bra för att ta hand om dig själv! GÖR DET, Ta hand om dig och skapa rutiner! När du gör mat, va i köket och gör maten ORDENTLIGT, spring inte omkring i lägenheten och gör annat samtidigt! Så ta dig tid till att göra dina rutiner! Om någon tanke blir för stark att du känner att du måste bara ta lite nu, Ge dig ut på en promenad genast, eller onanera eller meditera!

Och jag vet att saker känns riktigt smutsigt och lågt just nu! Men du ska veta att det vänder, se till att krama o kela mycket med din pojkvän också(trots att han är påverkad) Och visa hur vackert livet ändå är. trots droger!

Tack för dina tips, ska helt klart ta och köpa hem det där för att se om det hjälper.
Tankarna om att jag ska "unna" min och att jag "skiter i" finns inte längre, de har tagit sub framför mig, kommit hem med det och frågar hur stor bit jag vill ha och jag har bett han dra åt helvete.
Det värsta är skammen tror jag, jag jobbar som sjuksköterska och i mitt jobb så räddar jag livet på människor som tar överdoser och sen står jag där själv med min hemlighet att jag drog i mig en lina de sista jag gjorde innan jag gick till jobbet och det första jag gjorde då jag kom hem igen.
Jag vet att magnesium är bra mot RSL och har tänkt inhandla det, i natt var jag så galet trött men kunde inte somna för direkt jag la mig ner så började benen göra ont.
Testade att linda dom med elastiskt bandage, kyla ner dem med iskallt vatten, träna vaderna men ingenting hjälpte.
Önskar det fanns ett antal dagar som man vet en sub-avtändning varar men det är ju så olika från person till person.
Jag fryser hela tiden, kan inte äta, röka, duscha, städa, nåt. Min pojkvän svettas bara som en jävla gris så ligga och kramas med han känns inte så lockande. Hans svett luktar dessutom så jävla starkt och konstigt, varför vet jag inte.
Jag luktar som vanligt förutom om jag inte orkat duscha lika ofta som jag gjorde då jag var påtänd hela tiden.
Men tack för ditt svar, bara genom att prata med en som gått genom samma saker och inte sitta och stirra i väggen gör att avtändningen är lättare.
Är ensam mesta delen av tiden också, är jag inte på jobbet så är jag hemma och min pojkvän som är ofta med sina vänner på svart klubbar eller går hem till sin familj umgås och äter medan jag ligger ensam hemma och mår som en påse skit.

Då får du se det såhär! Du har ju tagit dig förbi en av det svåraste hindrena, just att säga nej när det finns droger, det är ett så jävla AWESOME kliv ska du veta! Förstår att det suger att känna den där dubbel moralen, men helt ärligt, du tycks ju inte ha något djupt missbruk eller så och verkar inte vara den som plöjer i sig droger för att bli så hög som möjligt(något jag faktiskt verkligen ser ner på) Droger är as nice i rätt mängder, socialt fungerande mängder är inget du behöver känna dubbelmoral för!

Men för att vara riktigt ärlig så tror jag att ditt liv skulle bli flerfaldigt bättre av att lämna din kille, han tycks inte vara bra och hjälpsam alls, rätt jävla oförstående också! Men hur som det är inte mitt område att ge dig relationstips! Stå på dig så ska du se att du kommer tillbaka till "normal" igen!

Subben ska ju ha en av det längsta avtändningar så ha lite tålamod!

Ja, när jag var inne på min fjärde dag på avtändningen så låg det sub i vardagsrummet på talllriken med snortrör och kort och jag mådde skit men jag gav fan i det. Det är jag riktigt stolt över. De senaste åren har jag inte tagit droger för att bli hög, bara för att bli normal. Men när drogerna börjar kosta 8-9000 i månaden och skulder börjar stiga så gäller det att tänka om.
Ingen jävla drog ska få ha makt över mig och göra så att jag blir normal när jag kan vara så helt utan den.

Angående min kille så har jag länge tänkt lämna honom, men stannat kvar just av de faktum att jag själv inte kan ordna drogerna själv och jag visste att jag inte skulle klara av att sluta en dag utan hjälpmedel. Nu då jag blir ren och det visar sig att han fortsätter i samma takt så kommer det bli slutet av oss och det är han också medveten om.
Han har dock slutat ta hit drogerna, jag sa själv till honom. Vilken narkoman som ligger med avtändning skulle kunna stå emot drogerna om de finns tillgängligt i rummet bredvid, ingen. Men jag gör det och sen dess så har han inte tagit framför mig eller tagit in det i lägenheten.

Jag vet att subben är seeeeeg, men jag blir så frustrerad då jag inte blir bättre. Jag vill bli frisk, det har ändå gått 17 dagar och periodvis så vill jag skjuta mig själv för att jag mår så dåligt. Sen jag tog min sista lina så har jag inte sovit mer än 3 timmar på raken och sömnbristen gör ju att man blir psyk i huvudet.
Huvudorsaken till varför jag vill bli ren är att jag är 26 år gammal, var just fyllda 21 då jag började med skiten. Jag vill ha ett liv, jag vill ha barn, jag vill kunna åka till min familj utan att alltid bli "sjuk". Helt enkelt jag vill ha ett normalt liv och jag vill lägga av innan polis och annat blir indraget.

Gått på sub ungefär lika länge som du.
Jag har varit där du är ett antal gånger, senast för lite mer än en månad sen. Jag klarade tyvärr inte mer än 16 dagar den gången innan jag hoppade på subbet igen.

Jag hade dock inte helt samma vilja att sluta som du verkar ha.
Det är den helt klart mest avgörande faktorn om ifall du kommer lyckas eller inte. Viljan.
Jag tror absolut att du kan ta dig igenom det med den viljan du visar i den här tråden.

Precis som ovan så måste jag faktiskt säga att jag tror att din kille är ditt största hinder.
Jag förespråkar inte att du har någon som helst rätt att tvinga honom att sluta, men gör han inte det med dig så kan det vara bra med åtminstone en paus från varandra, tills du mår bättre.
Sen kan jag förstå att man inte vill leva med någon som missbrukar något man själv varit torsk på.
Ingen här kan säga åt dig hur du ska sköta den situationen, det är helt upp till dig.

Som du redan fått tipsat om så ska Loperamid (Imodium) fungera skitbra mot den fysiska abstinensen.
Jag har själv aldrig provat gå igenom en abstinens med det, men jag har läst mycket om det.
Jag var för sjuk för att ens kunna gå och införskaffa det, sist.

Benen vet jag inte alls, hade litat på han som tipsade om magnesium faktiskt.

Mitt största problem när jag lägger av är den enormt grava ångesten jag får, samt det fruktansvärda suget. Den fysiska abstinensen kan jag stå ut med, men inte den psykiska.

Jag önskar dig ett väldigt lycka till. Du ska veta att många är, eller har varit, där du är.
Du är inte ensam, och det är långt ifrån omöjligt.

Tack, skönt att se att min vilja lyser genom för den är stark. Finns inget hellre jag vill än att sluta med sub, utan viljan hade jag fallit tillbaka för flera dagar sedan. Jag har haft återfall också, varit utan i 8-9 dagar sen skitit i det och dragit en lina för att sen sluta igen. Men nu har jag gett mig fan på att lyckas och jag är en envis jävel.
Min kille ska egentligen sluta med mig, vi skulle sluta tillsammans men eftersom jag är lite väl svår att leva med under avtändningen, samma med honom så valde jag att sluta före sedan att stödja han i det. Han vill också men jag tror inte att han har samma envishet som jag har.
Han säger som sagt att han har slutat med sub men jag är inte dum i huvudet, jag ser på han direkt då han tagit sub och han tar en liten lina kanske var tredje dag.
Från och med idag så har han lovat mig att han inte ska ljuga om det, och jag hoppas att han håller fast vid det och erkänner om han tagit eller inte.
Jag vet att många klarat det, jag har själv klarat det en gång så det här SKA jag fixa, att ta en lina finns inte i min värld. Tack för stödet, kommer uppdatera här hur det går och önskar fler tips och råd som kan underlätta. Avtändningen kan jag ta när jag är hemma, men inte på jobbet där jag faktiskt jobbar med att ta hand om människor.

Föresten, nån som har något tips på vad man kan göra med näsan? Nyser konstant och det känns som att hela hjärnan ska komma ut från och till.

Och lycka till, till dig också, du kan sluta. Kan jag så kan fasen alla göra det. Jag är ensam, har inget stöd och min pojkvän + hans vänner som är grova subtorskar. Om jag kan sluta när jag ligger i en avtändning och de sitter och tar linor i rummet bredvid och erbjuder mig en som jag tackar nej till. Då kan ALLA! Som du säger, det är bara viljan det handlar om!

Vissa har mer vilja än andra. Vissa har mer psykisk styrka än andra.
Så är det ju, faktiskt.

Försök att inte skälla på honom eller bli arg på honom för att han tar sig en lina.
Vill han sluta men har svårare än du har så är det väldigt viktigt att du ger honom stöd och finns där oavsett om han slinker åt sig en liten lina vid något tillfälle, eller till och med faller tillbaka helt igen. Finns du där trots detta, utan att bli arg, så är det betydligt lättare för honom att sluta nästa gång.
För varje gång man försöker blir det lättare. Man lär sig knep att hantera sin egen abstinens.
Alla är olika.

Om du visar dig finnas för honom även om han suger i sig en lina trots att han lovat dig att sluta så kommer han sluta ljuga för dig om det. Tro mig, been there (på hans sida av det).

Jag förstår dig, jag arbetar som olika varianter av säljare, vilket kräver att jag är i toppskick varje dag då jag arbetar. Det var detta som gjorde att jag hoppade på subbet igen, var tvungen att börja jobba igen.

Håll gärna tråden uppdaterad så vi ser hur det går för dig. Det om något kan hjälpa andra i samma situation.

Benso är för övrigt ett väldigt behändigt hjälpmedel vid denna typer av abstinenser, men det vet du ju om redan.
Största risken med det är väl att man kan hamna i ett bensoberoende istället, vilket då innebär att man måste gå igenom en benso-abstinens när den första abstinensen är över.
Alla grejar inte det.
Det är dock det jag använder mig av när jag faktiskt effektivt lyckas sluta.
Tyvärr har det satans subbet ett sådant grepp om mig att jag alltid faller tillbaka efter olika långa tidsperioder. Mitt längsta uppehåll var lite mer än ett halvår.

Haha, jag har faktiskt inte hittat något som funkat för min näsa. Tyvärr.

Jadå, jag kan nog sluta om jag bestämmer mig för att jag vill, men...
Jag vill inte. Inte nu, åtminstone.

Jag vet, han säger hela tiden åt mig att det känns tryggt att vara med en kvinna som är så pass stark som jag är, han säger att det inte finns något jag inte klarar.
Arg blir jag inte på honom då han har tagit lina, jag vill bara veta för jag vill inte att han ska ljuga för mig. Arg blir jag när jag mår dåligt och då kan det vara pga vad som helst, han är likadan. Tålamodet finns inte kvar liksom, därför jag kan få utbrott på honom men absolut inte då det gäller suben, jag är ju i hans situation. Jag vet hur jobbigt det är.
Benzo har vi men jag vill inte ta för många av dom eftersom 1, jag vill inte bli beroende av det 2, min pojkvän får epileptiska anfall då han inte tar dom.
Subben är förjävlig, då man väl blir ren så glömmer man bort hur jävligt man mått och börjar unna sig lina efter lina. Men det misstaget ska jag inte göra denna gång.
Nu tar jag bara en 50 mg tradolan de dagar jag jobbar för att ta bort abstinensen och tagit Benzo för att sova men de har ändå inte hjälpt så tänker inte ta fler av dom, det är ändå bara i onödan.

Jag ska definitivt uppdatera här, inte kanske varje dag men så fort jag kan. Vill gärna inte att min pojkvän ska vara hemma då jag skriver om "oss".

Fyfan vilket rävgift sub verkar vara! Har testat det mesta (morfin enda opiat) men inte sub.

Har inga tips mer än att, som ovanstående skrev, viljan är VIKTIG!
Själv har jag hjälpt vänner att tända av på heroin men just sub har jag aldrig kommit i kontakt med, det var dock c:a 15 år sen jag slutade med tunga grejer. Nu endast brass någon gång per månad och en näsa kola någon gång per år.

Hur som helst, starkt jobbat och håll i!!

// från en fb-kvinna till en annan


Edit,
Du har ingen tidsfördrivande hobby?

Kommer f:ö prenumerera på tråden för att läsa om dina framsteg.