Vad är "det största" du kan uppleva?

"det största" du kan uppleva?

Sanningens lek mot lögnen

Sanning och lek är större än än än.

Vad är "det största" du kan uppleva?

Eftersom de bästa brösten jag sett fanns i en dröm
så var det det största jag upplevt i form av bröst

i form av krig, så är det när jag var prickskytt som jägare.

i tanken kan man döda en fiende,
men inte i verklighet,,


Det största jag upplevt är en viss förmåga att leva mig in i verklighet
om du påstår att du upplevt mer av verklighet, så skicka ett pm. lol
Du ska få se filmer som är filmade av kamera.

Om verklighet är att bränna och lemlästa en människa till evigt lidande
och andra ser det som aftonbladsrubrik, ja då är det en stor upplevelse i att se,
inempati

Sanning är att jag antagligen råkar runka samtidigt som någon misshandlar ett barn och skär sönder dennes ansikte.

En riktigt lyckad fylla. Det är väl typ det bästa.

Fast en upplevelse kan ju knappast ses som oäkta, eftersom den alltid är subjektivt förankrad i en själv. Om tråden hade gällt det största man kan åstadkomma, eller det största man kan uppleva i den fysiska verkligheten, hade nog svaren sett annorlunda ut.

Bland det roligaste iaf. När alla är smittade av fylleeuforin och allting känns underbart och skojigt.

Men är "rolighet" så stort? Efter en riktigt lyckad fylla kan man gå och flina åt hur skoj det var ett tag efteråt, men minnet räknas aldrig som en "stor händelse". Det var ju bara en fest, och den kommer man glömma efter några år.

Förvisso är mitt förslag (att dö) inte heller är något man minns särskilt länge.

Jag tror att om man lär sig se saker på ett visst sätt så kan den minsta grejen kännas som den största. Det är ju lite häftigt att börja repa på en låt med bandet ena veckan, för att nästa vecka spela den igen och den låter bättre liksom. Det är ingen stor grej alls, men det är nånting som verkligen känns, om man väljer att känna det.

Upplevelsen av att bara skapa något, tillsammans eller ensam, är rätt häftig den med.

Men jag tror störst för mig hittills var faktiskt att inse att det bara finns ett jag och allt annat, och därtill mitt jag och alla andras jag om vi snackar om oss homo sapiens.
Just den distinktionen mellan mig och er, vilken må vara logisk och rätt självklar men fuck it, den tycker jag är rätt ball ändå.