– Vi kommer att hamna i euron vi också. Om det handlar om att som Schweiz knyta låsa valutan mot euron eller något annat vet jag inte. Vi såg för bara två månader sedan vilken nervositet vi hade i svensk exportindustri när kronan började klättra. Det är inte mycket vi tål. Det kan vara år av investeringar i marknader och nya produkter som slås ut på några veckors kronkursförändring till följd av spekulation. Vi kommer inte att leva med detta. Om det sedan händer om ett, fem eller 15 år, det vet jag inte.
The EU’s task in monetary policy was and is to introduce a single currency in the EU and to control monetary issues centrally. Some success has already been achieved in this area. On 1 January 1999, the euro was introduced as the single European currency in the Member States which had already met the convergence criteria established for that purpose. These were Belgium, Germany, Ireland, Spain, France, Italy, Luxembourg, the Netherlands, Austria, Portugal and Finland. On 1 January 2002 the national currencies of these States were replaced with euro bank notes and coins. Since then, their day-to-day payments and financial transactions have been made in only one currency — the euro. Greece and Sweden had, initially, failed to meet the convergence criteria. Greece was included on 1 January 2001. Sweden, which could not meet the criteria principally due to the fact that it did not participate in the exchange rate mechanism of the European Monetary System (the ‘waiting room’ for the euro), is subject to a derogation in that the Commission and the European Central Bank must present convergence reports for Sweden at least every two years, in which they can recommend Sweden’s participation to the Council. If such a recommendation is made and approved by the Council, Sweden will not be able to refuse to participate. However, there is currently little support amongst the Swedish population for joining the euro area. In a 2003 referendum, 55.9 % were against the introduction of the euro. In a survey in December 2005, 49 % were still against the euro, while 36 % were in favour. The situation is different with regard to Denmark and the United Kingdom. These Member States secured an opt-out, which allows them to decide if and when the procedure for verifying compliance with the criteria for joining the single currency is initiated. The new Member States are also obliged to adopt the euro as their national currency as soon as they meet the convergence criteria. None of the new Member States has an opt-out clause, and most of the new Member States wish to introduce the euro as soon as possible. Slovenia (1 January 2007), Cyprus (1 January 2008), Malta (1 January 2008) and Slovakia (1 January 2009) have already achieved this, extending the ‘euro area’ — countries which have the euro as their currency — to a current total of 16 Member States.
The EU’s task in monetary policy was and is to introduce a single currency in the EU and to control monetary issues centrally. Some success has already been achieved in this area. On 1 January 1999, the euro was introduced as the single European currency in the Member States which had already met the convergence criteria established for that purpose. These were Belgium, Germany, Ireland, Spain, France, Italy, Luxembourg, the Netherlands, Austria, Portugal and Finland. On 1 January 2002 the national currencies of these States were replaced with euro bank notes and coins. Since then, their day-to-day payments and financial transactions have been made in only one currency — the euro. Greece and Sweden had, initially, failed to meet the convergence criteria. Greece was included on 1 January 2001. Sweden, which could not meet the criteria principally due to the fact that it did not participate in the exchange rate mechanism of the European Monetary System (the ‘waiting room’ for the euro), is subject to a derogation in that the Commission and the European Central Bank must present convergence reports for Sweden at least every two years, in which they can recommend Sweden’s participation to the Council. If such a recommendation is made and approved by the Council, Sweden will not be able to refuse to participate. However, there is currently little support amongst the Swedish population for joining the euro area. In a 2003 referendum, 55.9 % were against the introduction of the euro. In a survey in December 2005, 49 % were still against the euro, while 36 % were in favour. The situation is different with regard to Denmark and the United Kingdom. These Member States secured an opt-out, which allows them to decide if and when the procedure for verifying compliance with the criteria for joining the single currency is initiated. The new Member States are also obliged to adopt the euro as their national currency as soon as they meet the convergence criteria. None of the new Member States has an opt-out clause, and most of the new Member States wish to introduce the euro as soon as possible. Slovenia (1 January 2007), Cyprus (1 January 2008), Malta (1 January 2008) and Slovakia (1 January 2009) have already achieved this, extending the ‘euro area’ — countries which have the euro as their currency — to a current total of 16 Member States.
Fräsch 12-år gammal info. Motståndet idag ligger på en helt annan nivå ( 90%?).
"If such a recommendation is made and approved by the Council, Sweden will not be able to refuse to participate."
Total bullshit!
Han har helt rätt i problemet med den starka valutan, jag är rädd att han har rätt i det han säger. Men det borde finnas betydligt bättre sätt att sänka värdet på valutan än att gå med i en så katastrofal valuta som euron är.
Om inte annat så faller värdet tillslut automatiskt, jag undrar vad som är minst dåligt, det eller Eu?
Sverige har haft kronan sedan 1873. Under den tiden har den gått igenom första världskriget, andra världskriget, kalla kriget, socialism, en global ekonomisk depression, övergång mellan monarki till parlamentarism, upplösning av en union med Norge (som hade samma valuta), inträde i Europeiska unionen, en inrikes bankkris på 90-talet och den har stått stark under pågående globala finanskris.
Marknaden älskar trygghet. En valuta som man vet står pall genom förändringar och kriser är en bra valuta.
Med nuvarande politik och omständigheter så frågar jag mig.
Vad tjänar Sverige på att gå från en monetär självständighet och stark valuta till att bli ett underskottsland gentemot starkare länder såsom Tyskland och Frankrike inom euro-zonen?
Persson talar nog inte för Sverige utan tar ställning för EU.
Sedan har Persson fått oförtjänt mycket utrymme i media den senaste tiden. Hans sk oro för hushållens skulder är helt befängd med tanke på att det var hans budgetbalanspolitik som kom att utgöra grunden för det monetaristiska system med låga utlåningsräntor som präglat svensk ekonomi i snart tjugo års tid.
__________________
Senast redigerad av RyttarVM1990 2012-12-17 kl. 06:59.
GP (Han som bestämmer HSB) är en före detting slut som politiker.
Det enda han har möjlighet att göra är att sprida EU ord och önskningar. För en summa som låter honom leva sitt lyxliv, ett tag till.
Doktorns förutsägelse bygger på att EMU finns kvar enligt nuvarande modell. Den sannolika utvecklingen är att EMU organiseras om, så att de olika ländernas ekonomiska situationer kan hanteras på andra sätt, inte minst penningpolitiskt. Hur en sådan lösning skulle se ut, och om den vore något för Sverige, är en öppen fråga. Det GP gör är emellertid att sätta fingret på en viktig fråga - hur hanterar ett ekonomiskt välskött land tillströmningen av oroliga valutaflyktningar som genom att köpa svenska pengar vill skydda sig mot valutaproblem i andra delar av världen?
Vi och alla som är medlemmar i EU har genom avtalet förbundit oss att gå med i EMU, utom Storbrittanien och Danmark som förhandlade in "opt-out", d.v.s. undantag från anslutningsavtalet gällande detta.
Men jag ser inte att någon kommer att "tvinga" in Sverige i EMU. De svenska riksdagspartierna skapade en egen opt-out, genom att enas om att vi inte skulle införa valutan i ERMII programmet, innan svenska folket gett ett positivt bifall i en folkomröstning, såsom skedde 2003 där folket svarade med ett tydligt nej. Övriga EU har accepterat detta utan invändningar.
Jag anser själv att ett EMU-medlemskap är i praktiken politiskt omöjligt de närmaste 7-8 åren, och dröjer sannolikt till ännu senare.
En ny folkomröstning kommer bara att ske om det visar sig att opinionen ändrar sig såpass att det finns en relativ sannolik att det blir ett annat utfall än 2003. Det läget fanns 2008 då stödet för euron i vissa mätningar stod på nästan 60 % med bra utgångspunkt inför valkampanjen till riksdagsvalet 2010. Det fanns dock ingen politisk vilja till detta och sedan slog krisen till, där stödet rasat till närmare 30 %, d.v.s. en halvering.
Av detta kan vi nog anta att det sannolikt kommer att ta länge innan det kan bli aktuellt med en ny kampanj för EMU-medlemskap.
Rent praktiskt måste opinionen först bedömas vara positiv till ett medlemskap, vilket beror på hur EMU lotsas ur krisen och återställer förtroendet från svenska medborgare till nivån innan krisen. När krisen i Europa är över kan ingen förutse, och man kan nog räkna med ekonomiska bekymmer i Europa efter riksdagsvalet 2014, inte minst genom att krisen först nu nått Sverige. Det måste gå bra för Europa för att kunna påverka den svenska folkopinionen.
Om man utgår från att opinionen skulle vara positiv 2015-2016 inför valet 2018, skulle det praktiskt vara möjligt med en kampanj som valfråga, och en fölkomröstning kunde göra i samband med valet eller året efter såsom med omröstningen 2003, efter valet 2002. Efter ett positivt utfall, skulle därmed sverige kunna införa ERMII, vilket skulle vara i två år med låst kurs. Därefter skulle vi formellt gå med, och det skulle tidigast i så fall kunna ske ca 2021.
Opinionen kan dock förändras ganska fort såsom när krisen drabbade Europa. Om Europa och EMU går stärkt ur krisen relativt snart där ekonomi och tillväxt skjuter fart, samt att den begynnande krisen som nu syns i Sverige slår till hårt, kan det bli en dramatisk hävstångseffekt som ändrar inställningen till såväl euro som krona.
Avtalsmässigt skulle vi kunna ha euro 2015-2016. Utan dramatiska förändringar i Sverige så är min personliga bedömning är att ett medlemskap kan ske om 8-9 som tidigast, säkerligen senare.
Samtidigt så misstänker jag att teknikförändrigen som omdanar vår vardag där kontanthanteringen sakta men säkert håller på att försvinna, kommer att förändra vår inställning till valutan som sådan. Kontant valuta är ju en ganska stor nationell symbol, på många sätt likvärdigt med en flagga och en hymn. Jag tror att en valuta som enbart existerar som digitala värden, utan någon Jenny Lind eller kungliga valspråk, saknar samma förankring som något man håller i handen, och skillnaden mest är om det står SEK eller EUR efter värdesiffran. Detta spelar nog också roll inför en eventuell opinion, kampanj och medlemsskap.
__________________
Senast redigerad av oratio 2012-12-17 kl. 15:16.
Ända chansen vore om politikerna gick in bakvägen mot folkets vilja. Sen så har Persson fel för det är en enorm skillnad på Schweiz och Sverige. Dom har en annan produktion samt export, en annan kultur, lägre skatter och demokrati
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!