Citat:
Ursprungligen postat av Skidaddle
Men varför skiljer sig pressetiken när det gäller olyckor kontra självmord? Där gör man en etisk skillnad som inte har någon grund i etiska ställningstaganden. Vad har Pelle i Malmö för nytta av att veta att en familj uppe i Norrland har gått under när deras bil hamnade framför en buss i rusningstrafiken? Sådant censureras inte. Däremot finns det inte ett ord skrivet om två tjejer som försökte begå självmord genom att hoppa från ett hustak i centrala Stockholm för några dagar sen. Tragiska och horribla dödsolyckor är okej, men självmord är inte okej? Jag ser ingen skillnad när man jämför, det som gäller i det ena fallet borde gälla i det andra.
Etiken ska inte skilja sig åt.
Olycksrapportering är snabb och enkel. Den kan tidningarna i Malmö hämta från polisens hemsida. TT kablar ut lokalnyheten över hela landet. Formatet på olycksrapportering passar text-TV. Därför får Pelle i Malmö möjlighet att läsa även om han inte bryr sig.
Det är nog mer en fråga om nyhetsvärdering och resurser än en fråga om etik. De anhöriga mår förmodligen mest illa av hur det skrivs och vilka bilder som publiceras i deras lokaltidning. Inte av att Pelle i Malmö kan läsa en fullständigt avidentifierad notis.
Ju färre reportrar i lokalpressen desto mer kommer tidningarna att fyllas av det snabba enkla från andra orter.
Det finns en återhållsamhet att skriva om självmord. Både ur pressetisk synvinkel och med någon sorts hänvisning till smittoeffekten. Läkare som arbetar med suicidprevention brukar höra av sig efter självmordsrapportering och vädja om återhållsamhet.
http://ki.se/content/1/c6/14/26/60/N...gsjalvmord.pdf