Aerosmith - officiella tråden

Enligt wikipedia är det Get A Grip. Dock så är den skivan långt ifrån deras bästa...

Tycker faktiskt att Done With Mirrors växer för varje gång jag lyssnar på den. Det jag verkligen inte förstår är varför den inte fick någon vidare framgång.
Brads lilla "Shela" är skön ju? Sedan har vi ju She's On Fire och Darkness som båda är riktigt sköna låtar.

Älskar riffet i Shela. Spontant tycker jag att Aerosmith (debuten), Done With Mirrors och Honkin' On Bobo är albumen som står ut mest i bandets katalog. Resten har andra album som är relativt lika varandra.

Underrkattat!

Jag tycker att de låtar Brad Whitford varit med och skrivit hör till gruppens starkaste. Han borde fått fler chanser att komplettera radarparet Tyler/Perry. Min absoluta favoritlåt är Nobody's Fault.

http://en.wikipedia.org/wiki/Brad_Whitford#Aerosmith_Songs_Written

Det håller jag absolut med om. Även basisten Tom Hamilton har varit delaktig/huvudaktör till många av bandets starkare spår.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tom_Hamilton_(musician)

Sweet Emotion är svårslagen, men "Sick As A Dog" är också en favorit.

Efter Pump eller Get A Grip borde bandet tagit steg ifrån alla "co-writers" och återgått till bara bandet. Om inte Tyler/Perry hade något att komma med.. Fråga de andra!

Get Your Wings måste väl ändå vara deras starkaste album sett till kvalité överlag. Seasons of Wither är också en grovt underskattad låt.

Deras debutalbum och Get Your Wings är mina favorit album från deras första storhetstid.

Get Your Wings var mitt första klassiska Aerosmith-album. Ett av de viktigaste albumen för mig att inse hur mycket musik det finns och hur bra det kan vara. Jag gillade alltid Aerosmiths kommersiella era innan, men det är det klassiska materialet som gjort de till ett favoritband.

Jag brukar benämna "Rocks" som bästa skivan ifrån klassiska eran, men de samtliga fyra första är riktigt starka. Albumen efteråt är tyvärr inte lika starka, men uppskattas ändå här hemma. Det verkar som att Draw the Line, Night in the Ruts och Rock in a Hard Place är album som i princip ingen lyssnar på, det är synd. Finns väsentligt sämre album!

Brukar ofta glömma bort hur bra Aerosmith egentligen är när det enda man hör överallt är deras mer kommersiella 80- och 90-tal. Visst, den eran är bra den med, men de blir lätt ett dussinband när man bara lyssnar på den kommersiella perioden. De första fem albumen de gjorde är riktigt bra 70-talsrock som säkert skulle uppskattas av fler om de fick lite mer utrymme när man snackar om Aerosmith!

Det var verkligen en härlig upplevelse att se dem live när de var i Stockholm. Tyvärr blev jag besviken på att knappt hälften av alla sittplatser användes, men nere på ståplatserna verkade det vara hyfsat många i alla fall.

Aerosmith är helt klart ett av mina favoritband. Tyvärr så tror många andra rock & metalfans att de enbart gör popballader, vilket gör att de har en mindre yta fans än vad de egentligen förtjänar. Såg att Black Sabbath la upp en bild nånstans med Tony Iommi och Joe Perry, och gissa hur många hatkommentarer den bilden fick...

Även jag såg bilden på Joe Perry och Tony Iommi. Du har rätt. Blev mycket skit kastat emot Aerosmith, men det är som du säger. Det är mycket okunskap. Väldigt många rock/hårdrocksband vände sig emot ett mer "pop"-sound på 80-talet. Många halvt floppade. Aerosmith återkom och blev mer kommersiellt framgångsrika än någonsin. Något som höll igenom hela 90-talet dessutom även genom "grungen" då i princip alla äldre band var stendöda.

Sanningen är ju dock att Aerosmith inte haft en skaplig hit sedan "Jaded" i starten av 00-talet eller egentligen Pink / I Don't Want To Miss A Thing i slutet av 90-talet. Det är mer än 15 år sedan idag. Steven Tylers medverkan i American Idol har nog hjälpt intresset i USA efter bandet igen, men hur stor påverkan det haft på länder utanför känns inte lika säkert.

Att de sedan lagt en konsert emellan "Stockholm Fields" och "Sweden Rock Festival" dödade nog bort en hel drös med besökare. Enligt vad jag hört sålde de ut cirka 13.000 platser. Det är knappast fullsatt, men knappast kattpiss heller för ett band som varit aktivt i över 40 år.

Vad tyckte du om konserten Adelaide? Något du gillade extra mycket?

Ljudet på arenan var under all kritik som vanligt på stora arenor idag. Detta märkes, av någon anledning, speciellt under deras äldre låtar. Draw the Line, Last Child och Toys in the Attic som samtliga är favoriter hos mig i vanliga fall lät inte riktigt som de skulle. Även publiken var helst lost på det gamla materialet med undantag för speciellt Dream On och Walk This Way.

Växlingen mellan gamla och "nya" Aerosmith fungerade överlag så där. Det är tydligt att det är "nya" som går hem bättre hos publiken och är det som rent musikaliskt ligger bandet närmare idag. Första halvan av konserten kändes "helt okej" för mig. Det var senare halvan med start någonstans runt "I Don't Want To Miss A Thing" där det började hända grejer. Publiken gjorde mer ljud ifrån sig och bandet var mer på G. Jag fick faktiskt glädjetårar tom. vid ett tillfälle. Andra halvan var riktigt, riktigt bra.

Dream On trodde jag faktiskt inte Steven Tyler skulle klara av 100 %, men det blev konsertens kanske bästa ögonblick. Jag hörde dock tidigare att de tog bort slutklämmen på "Love In An Elevator"... Antagligen för att rösterna inte klarar av det längre. Tycker dock det är snyggare att göra om konserter till något som fungerar än att konstant försöka uppnå något som sällan fungerar.

Hade gärna rundat av kvällen med The Train Kept A Rollin', men annars finns det inte mycket att klaga på egentligen. En helt okej start som blev riktigt jävla bra. Gillade även bandets flört med Stockholm då de mixat in olika inslag de fångat dagen innan och samma dag för att ge publiken lite show.

13.000? Låter alldeles för lite i mina öron, men det är säkert sant med tanke på att sittplatserna var helt tomma, och efter att Rival Sons spelat klart så drog det en liten del vill jag minnas; det var antagligen där bara för förbandet.

Alltså hade Hovet räckt som arena istället för Tele 2.

Sedan är det som du säger att det var dålig timing för Aerosmith med tanke på Stockholm Fields och Sweden Rock Festival. Jag tror de hade lyckats få många fler besökare om konserten hade ägt rum lite senare i år.


De hade ett riktigt snyggt intro, men inte den introlåt jag hoppades på (Back In The Saddle). Joe Perry var verkligen energifull, och jag uppskattade verkligen att även han fick spela sin egen låt, Freedom Fighter (som för övrigt är en riktigt bra låt). Och precis som du sa så verkade publiken inte särskilt energifulla medan de körde igång deras klassiska 70-tals låtar, med undantag från Dream On och Walk This Way då. Men till min förvåning så spelade de den grymt sköna Dude Looks Like A Lady, som dom sällan spelar live längre. Förväntade mig inte direkt att de skulle drämma till med den, då de enbart hade spelat den i Ryssland tidigare det här året, och blev ju positivt överraskad.

Fick också glädjetårar under låten Dream On. Det var något med Stevens sång under refrängen som lät så sjukt bra och glädjefullt. Tror nog att han älskar att spela den låten live pga att det var den allra första Aerosmith låt som skrevs, och den skrevs ju även av just honom när han var 17 år.
Sen att Joe ställde sig uppe på pianot och lirade gjorde stämningen något bättre.

Det tråkiga var väl som redan nämnts den riktigt tråkiga publiken. Men en annan sak jag tyckte var tråkig var att Brad i princip aldrig får lika mycket uppmärksamhet som de andra medlemmarna; han brukar ju jämt ställa sig nånstans i bakgrunden långt ifrån de andra. Sedan är han väl den mest underskattade Aerosmith-medlemmen.
För övrigt så tyckte jag att kameramännen som gick runt på scenen hela tiden pajade stämningen en aning.

Men en riktigt bra konsert var det. Helt klart ett av de bättre jag varit på.

Adelaide: Själv var jag aningen orolig innan konserten att bandet hade åldrats väl mycket, men skulle lätt rekommendera folk att gå på en show än idag!

Så du gillade Freedom Fighter? Ja, den är inte helt fel. Vilka fler spår ifrån "Music From Another Dimension!" gillar du?