Hej, jag har en del grejer som jag vill dela med mig av och om det finns någon som har upplevt samma grejer. Jag är relativt på läst om klardrömmar osv, som jag dessutom klarat av flera gånger.
Men detta är något annat, något kraftigare. Lucida drömmar känns inte så speciellt längre. Men detta som händer har hänt en del gånger, att när jag håller på att somnar så skapas det ett jätte speciellt "tryck" i mina öron, ett väldigt högt ljud som är svårt att förklara. Om jag sätter mig upp försvinner det men om jag lägger mig ner igen så kommer det tillbaka efter bara en minut.
Det som är konstigt är att jag känt trycket förut. Jag ska skapa ljudet själv när jag är vaken, genom att det finns ett "klick" som uppstår i öronen när jag till exempel gäspar. Men jag kan "klicka" när jag vill istället, och om jag håller kvar i klicket så skapas detta ljudet och trycket precis som jag beskrev innan. Men betydligt mycket svagare.
Men om jag ligger kvar och fokuserar på ljudet, så känns det som om hela mitt huvudet fylls av detta ljud och tryck, som tillslut blir rätt obehagligt. Men jag ligger ändå och härdar, för det blir nästan spirituellt för att det känns så overkligt men ändå verkligt. Efter ett tag så kommer det väldigt kraftiga vibrationer i hela kroppen, mest i händerna och i pannan. Det skapas också ett tryck som är väldigt behagligt, det känns som om jag blir fylld av energi på något sett, väldigt surrealistiskt. Speciellt i pannan, jag kan känna exakt vart punkten är, det är mellan ögonen fast lite högre upp, också väldigt behagligt. Det känns dessutom som om jag sjunker längre och längre ner i sängen och om jag koncentrerar så kan jag se olika färger väldigt starkt. Jag kan dessutom bestämma själv vilken färg, men det tar ett tag att justera. Jag kan dessutom styra lite granna hur jag ska "flyta" i sängen också. Och om jag koncentrerar på det vita "flimmer" som uppstår när man blundar så kan jag se personer och/eller former framför mig, jag kan inte tyda hur dom ser ut men jag kan tyda deras uttryck. Om jag snabbt tittar åt ett annat håll så det nästan sticker till i ögat så uppstår ett kraftigt ljus i en 1/10 sekund. Antingen är det helt vitt men också grönt och lila har jag sett flera gånger. Sen tillbaka till en ny person/form om jag nu vill göra det. Ibland orkar jag inte länge, blir trött i ögonmuskeln.
Tillslut så somnar jag eller så försvinner allt på en sekund och jag somnar snabbt efter det. Men jag kommer alltid ihåg allting. Är detta första stadiet på en omedveten astral projektion eller vad kan det vara?
Jag har två andra fenomen som blir väldigt svåra att förklara, detta har pågått sen jag var liten, men det blev uppehåll i sen tonår tills för något år sedan. Det första är att när jag ligger och försöker sova, så känns det som om i huvudet så skapas det ett djup på något sätt. Att mina tankar får ett objektivt djup, att jag kan "se" och "känna" tanken ungefär. Inte att jag ser en boll om jag tänker på en boll utan att tanken blir till ett abstrakt djup. Fan vad svårt det blev att förklara, har aldrig försökt göra det förut. Men vi kan säga att jag ser min tanke som en abstrakt gegga nästan, och jag kan känna djupet och avståndet på "geggan" och jag kan få en speciell känsla av att tänka på detta. Hela min kropp känns annorlunda och mina tankebanor är inte som i vanligt. Jag ser eller tänker inget objektivt men jag känner något som inte går att förklara. När jag var liten så fanns det där några nätter i veckan, men jag tänkte inte så mycket på det. Tyckte bara det kändes lustigt.
Jag vet inte vad som hände, men dessa saker försvann och jag glömde av att det ens funnits där. Men när det kom tillbaka för några år sen så kom jag ihåg ALLA sådana saker som hände i min kropp och hjärna när jag var mindre och jag började tänka på vad fan kan det har varit. Jag kan dessutom få denna känsla när jag vill nu. Eftersom det knappt går att förklara så har jag aldrig försökt förklara det för någon tidigare.
Den andra saken jag ska förklara kom desamma som ovan, jag hade det när jag var mindre, det försvann, men kom tillbaka samtidigt som det ovan. Det är som att jag får en våg av dålig energi över hela min kropp, den är så påtaglig och verklig att jag ibland trott jag blivit galen. Men jag får samma känsla som när man blir utskälld eller som att någon skriker åt än. Jag hör inte rösterna, men känslan i kroppen är där. Om jag har musik på så är det som om den som sjunger i låten skriker på mig, eller att beatsen från trumman är förbannad. Det enda som hjälper mig att komma ur detta är att jag antingen pratar med någon eller att jag sätter på tv/film.
Ja, nu blev det jävligt flummigt, klockan är mycket och jag snöar lätt iväg när jag väl börjat skriva något. Jag kanske kommer på saker jag kan lägga till under natten nu. Men om ni har lite tankar om det jag skrivit om så får ni gärna dela med er av dom. Vi ses i rymden!
Men detta är något annat, något kraftigare. Lucida drömmar känns inte så speciellt längre. Men detta som händer har hänt en del gånger, att när jag håller på att somnar så skapas det ett jätte speciellt "tryck" i mina öron, ett väldigt högt ljud som är svårt att förklara. Om jag sätter mig upp försvinner det men om jag lägger mig ner igen så kommer det tillbaka efter bara en minut.
Det som är konstigt är att jag känt trycket förut. Jag ska skapa ljudet själv när jag är vaken, genom att det finns ett "klick" som uppstår i öronen när jag till exempel gäspar. Men jag kan "klicka" när jag vill istället, och om jag håller kvar i klicket så skapas detta ljudet och trycket precis som jag beskrev innan. Men betydligt mycket svagare.
Men om jag ligger kvar och fokuserar på ljudet, så känns det som om hela mitt huvudet fylls av detta ljud och tryck, som tillslut blir rätt obehagligt. Men jag ligger ändå och härdar, för det blir nästan spirituellt för att det känns så overkligt men ändå verkligt. Efter ett tag så kommer det väldigt kraftiga vibrationer i hela kroppen, mest i händerna och i pannan. Det skapas också ett tryck som är väldigt behagligt, det känns som om jag blir fylld av energi på något sett, väldigt surrealistiskt. Speciellt i pannan, jag kan känna exakt vart punkten är, det är mellan ögonen fast lite högre upp, också väldigt behagligt. Det känns dessutom som om jag sjunker längre och längre ner i sängen och om jag koncentrerar så kan jag se olika färger väldigt starkt. Jag kan dessutom bestämma själv vilken färg, men det tar ett tag att justera. Jag kan dessutom styra lite granna hur jag ska "flyta" i sängen också. Och om jag koncentrerar på det vita "flimmer" som uppstår när man blundar så kan jag se personer och/eller former framför mig, jag kan inte tyda hur dom ser ut men jag kan tyda deras uttryck. Om jag snabbt tittar åt ett annat håll så det nästan sticker till i ögat så uppstår ett kraftigt ljus i en 1/10 sekund. Antingen är det helt vitt men också grönt och lila har jag sett flera gånger. Sen tillbaka till en ny person/form om jag nu vill göra det. Ibland orkar jag inte länge, blir trött i ögonmuskeln.
Tillslut så somnar jag eller så försvinner allt på en sekund och jag somnar snabbt efter det. Men jag kommer alltid ihåg allting. Är detta första stadiet på en omedveten astral projektion eller vad kan det vara?
Jag har två andra fenomen som blir väldigt svåra att förklara, detta har pågått sen jag var liten, men det blev uppehåll i sen tonår tills för något år sedan. Det första är att när jag ligger och försöker sova, så känns det som om i huvudet så skapas det ett djup på något sätt. Att mina tankar får ett objektivt djup, att jag kan "se" och "känna" tanken ungefär. Inte att jag ser en boll om jag tänker på en boll utan att tanken blir till ett abstrakt djup. Fan vad svårt det blev att förklara, har aldrig försökt göra det förut. Men vi kan säga att jag ser min tanke som en abstrakt gegga nästan, och jag kan känna djupet och avståndet på "geggan" och jag kan få en speciell känsla av att tänka på detta. Hela min kropp känns annorlunda och mina tankebanor är inte som i vanligt. Jag ser eller tänker inget objektivt men jag känner något som inte går att förklara. När jag var liten så fanns det där några nätter i veckan, men jag tänkte inte så mycket på det. Tyckte bara det kändes lustigt.
Jag vet inte vad som hände, men dessa saker försvann och jag glömde av att det ens funnits där. Men när det kom tillbaka för några år sen så kom jag ihåg ALLA sådana saker som hände i min kropp och hjärna när jag var mindre och jag började tänka på vad fan kan det har varit. Jag kan dessutom få denna känsla när jag vill nu. Eftersom det knappt går att förklara så har jag aldrig försökt förklara det för någon tidigare.
Den andra saken jag ska förklara kom desamma som ovan, jag hade det när jag var mindre, det försvann, men kom tillbaka samtidigt som det ovan. Det är som att jag får en våg av dålig energi över hela min kropp, den är så påtaglig och verklig att jag ibland trott jag blivit galen. Men jag får samma känsla som när man blir utskälld eller som att någon skriker åt än. Jag hör inte rösterna, men känslan i kroppen är där. Om jag har musik på så är det som om den som sjunger i låten skriker på mig, eller att beatsen från trumman är förbannad. Det enda som hjälper mig att komma ur detta är att jag antingen pratar med någon eller att jag sätter på tv/film.
Ja, nu blev det jävligt flummigt, klockan är mycket och jag snöar lätt iväg när jag väl börjat skriva något. Jag kanske kommer på saker jag kan lägga till under natten nu. Men om ni har lite tankar om det jag skrivit om så får ni gärna dela med er av dom. Vi ses i rymden!
