Hej!
Har gått på Subutex dagligen sen 2008, fram tills ungefär Oktober förra året, då "bytade jag upp mig" till Oxycontin.
Innan mitt Oxy-missbruk så låg jag på 2 till 3 stycken Subutex om dagen, utan minsta förnimmelse till rus, välbehag eller något annat. Jag kände mig knappt frisk på dom. Började ta 40-80mg Oxycontin om dagen, och cirka en månad senare tog kunde jag inte ens hålla mig frisk på 120mg i ett svep. Tillslut tog jag minst 7-8 stycken 40mg:are om dagen bara för att hålla mig frisk, helst 10-12 stycken om jag kunde givetvis.
Som ni nog förstår hade jag ingen dålig tillgång på Oxycontin där ett tag, men även denna källa tog slut helt plötsligt en dag. Så där låg jag, kraftigt opiat/opioid-beroende sen flera år tillbaks, och världens jävla avtändning. Blev lite chockad över att Oxycontin avtändningen var markant mycket värre än Subutex avtändningen som jag ju var van vid.
Lyckades efter 24-48 timmar att fixa några Subutex, drog i mig två stycken men det hände inte mycket. Mådde lite bättre fysiskt men otroligt långt ifrån frisk. Fortsatte ta Subutex varje dag. Tog väl en-två veckor innan jag ens rörde mig utanför dörren, trots Subutex varje dag. Och det var väl just under denna tiden det verkligen gick upp för mig att jag måste sluta på något sätt. Vilket jag tänkt många gånger, men aldrig på detta sättet. Började trappa ner på Subutexen så fort jag blev kvitt min Oxy-AT. Hade ingen färdig plan men man måste börja nånstans tänkte jag. Plågade mig en hel del under nedtrappningen, men till sist var min "frisk-dos" på 3-4mg om dagen.
Under denna tiden så fick jag av en ren slump ett par flaskor Coccillana, så jag skippade Subben och började experimentera mig fram till en dos av detta som gjorde mig halvfrisk. Hittade den, och gick på samma mängd under 2-3 veckor, mådde ganska dåligt givetvis men det blev bättre snabbt. När all Coccillana var slut så hade jag förberett mig med Lyrica som skulle räcka i två veckor, 600mg om dagen. Efter detta hade jag tänkt klippa, men fyfan vad dåligt jag mådde.. Höll ut i 3 dagar sen var jag på Apoteket och köpte Dimor. Ville ju hålla mig ren egentligen så jag tog bara ett paket, dvs 16 stycken. Tänkte att jag kunde ta fler om det ej känns bättre om 3 timmar. Chockad blev jag när jag märkte smärtan försvinna, av bara ett paket! Har käkat Dimor förut på mina kortare avtändningar men då har jag behövt smälla i mig iaf 3 paket om dagen.
Jag tog samma mängd 2-3 dagar efter, alltså ett paket Dimor om dagen. Började känna hur jag ville ta mer, för skojs skull.. Fan heller tänkte jag, ska fan inte sabba detta då jag kommit längre än någonsin tidigare. Började ta bort en tablett om dagen, och har nu idag, Torsdag den 6 Juni, endast tagit 5 stycken Dimor. Och jag mår faktiskt riktigt skapligt. Klart jag har avtändning, men såpass lite det faktiskt är just nu är helt fantastiskt. Så om 4 dagar har jag alltså tagit min sista Dimor! Är sjukt inställd på att lyckas, och vet att jag kommer att klara det denna gången till 100%! Jag vet inte om jag inbillar mig men känns som att alla normala känslor sakta men säkert börjar att komma tillbaka, vilket gör allt så mycket lättare! Glädje på riktigt, helt enkelt. Motivation till och med.
Där har ni min historia fram tills dagens datum, är som jag skriver här ovan inte färdig än, men ni som läst hela ser att allting avslutas med Loperamiden.. Det kanske ser ut att vara en futtig bit av min process, men jag skulle vilja påstå att det är den absolut viktigaste. Iaf för min egen del. Jag tänkte först klippa direkt efter Lyrican som sagt, men jag mådde fortfarande såpass dåligt att det ej gick till hundra procent. Vill mest poängtera hur jävla viktig Loperamiden har varit för mig, speciellt då den är så jävla lätt att trappa ner med, då man tar så många tabletter.
Den stora frågan jag sitter och funderar på nu är givetvis hur det kommer att kännas dagen efter jag tagit den sista Loperamiden? Jag vet att det är en enda 2 milligrams tablett det rör sig om, och att det inte bör va någon skillnad kanske, men oavsett mängd så går min kropp från att ha opiater i sig till att inte ha det över min sista natt. Kommer jag få en lite värre AT igen ett litet tag, eller kommer den lilla avtändningen jag har kvar nu bara fortsätta att fasas ut?
Sorry för wall of text, hoppas att någon orkar läsa allt.
Helst av allt hoppas jag på att det kan inspirera fler att försöka sluta.
vh137
Har gått på Subutex dagligen sen 2008, fram tills ungefär Oktober förra året, då "bytade jag upp mig" till Oxycontin.
Innan mitt Oxy-missbruk så låg jag på 2 till 3 stycken Subutex om dagen, utan minsta förnimmelse till rus, välbehag eller något annat. Jag kände mig knappt frisk på dom. Började ta 40-80mg Oxycontin om dagen, och cirka en månad senare tog kunde jag inte ens hålla mig frisk på 120mg i ett svep. Tillslut tog jag minst 7-8 stycken 40mg:are om dagen bara för att hålla mig frisk, helst 10-12 stycken om jag kunde givetvis.
Som ni nog förstår hade jag ingen dålig tillgång på Oxycontin där ett tag, men även denna källa tog slut helt plötsligt en dag. Så där låg jag, kraftigt opiat/opioid-beroende sen flera år tillbaks, och världens jävla avtändning. Blev lite chockad över att Oxycontin avtändningen var markant mycket värre än Subutex avtändningen som jag ju var van vid.
Lyckades efter 24-48 timmar att fixa några Subutex, drog i mig två stycken men det hände inte mycket. Mådde lite bättre fysiskt men otroligt långt ifrån frisk. Fortsatte ta Subutex varje dag. Tog väl en-två veckor innan jag ens rörde mig utanför dörren, trots Subutex varje dag. Och det var väl just under denna tiden det verkligen gick upp för mig att jag måste sluta på något sätt. Vilket jag tänkt många gånger, men aldrig på detta sättet. Började trappa ner på Subutexen så fort jag blev kvitt min Oxy-AT. Hade ingen färdig plan men man måste börja nånstans tänkte jag. Plågade mig en hel del under nedtrappningen, men till sist var min "frisk-dos" på 3-4mg om dagen.
Under denna tiden så fick jag av en ren slump ett par flaskor Coccillana, så jag skippade Subben och började experimentera mig fram till en dos av detta som gjorde mig halvfrisk. Hittade den, och gick på samma mängd under 2-3 veckor, mådde ganska dåligt givetvis men det blev bättre snabbt. När all Coccillana var slut så hade jag förberett mig med Lyrica som skulle räcka i två veckor, 600mg om dagen. Efter detta hade jag tänkt klippa, men fyfan vad dåligt jag mådde.. Höll ut i 3 dagar sen var jag på Apoteket och köpte Dimor. Ville ju hålla mig ren egentligen så jag tog bara ett paket, dvs 16 stycken. Tänkte att jag kunde ta fler om det ej känns bättre om 3 timmar. Chockad blev jag när jag märkte smärtan försvinna, av bara ett paket! Har käkat Dimor förut på mina kortare avtändningar men då har jag behövt smälla i mig iaf 3 paket om dagen.
Jag tog samma mängd 2-3 dagar efter, alltså ett paket Dimor om dagen. Började känna hur jag ville ta mer, för skojs skull.. Fan heller tänkte jag, ska fan inte sabba detta då jag kommit längre än någonsin tidigare. Började ta bort en tablett om dagen, och har nu idag, Torsdag den 6 Juni, endast tagit 5 stycken Dimor. Och jag mår faktiskt riktigt skapligt. Klart jag har avtändning, men såpass lite det faktiskt är just nu är helt fantastiskt. Så om 4 dagar har jag alltså tagit min sista Dimor! Är sjukt inställd på att lyckas, och vet att jag kommer att klara det denna gången till 100%! Jag vet inte om jag inbillar mig men känns som att alla normala känslor sakta men säkert börjar att komma tillbaka, vilket gör allt så mycket lättare! Glädje på riktigt, helt enkelt. Motivation till och med.
Där har ni min historia fram tills dagens datum, är som jag skriver här ovan inte färdig än, men ni som läst hela ser att allting avslutas med Loperamiden.. Det kanske ser ut att vara en futtig bit av min process, men jag skulle vilja påstå att det är den absolut viktigaste. Iaf för min egen del. Jag tänkte först klippa direkt efter Lyrican som sagt, men jag mådde fortfarande såpass dåligt att det ej gick till hundra procent. Vill mest poängtera hur jävla viktig Loperamiden har varit för mig, speciellt då den är så jävla lätt att trappa ner med, då man tar så många tabletter.
Den stora frågan jag sitter och funderar på nu är givetvis hur det kommer att kännas dagen efter jag tagit den sista Loperamiden? Jag vet att det är en enda 2 milligrams tablett det rör sig om, och att det inte bör va någon skillnad kanske, men oavsett mängd så går min kropp från att ha opiater i sig till att inte ha det över min sista natt. Kommer jag få en lite värre AT igen ett litet tag, eller kommer den lilla avtändningen jag har kvar nu bara fortsätta att fasas ut?
Sorry för wall of text, hoppas att någon orkar läsa allt.
Helst av allt hoppas jag på att det kan inspirera fler att försöka sluta.
vh137