Ingen "väljer" prostitution?

jag blir så trött på de mestadels fruntimmer som hävdar att ingen på allvar väljer prostitution även om de prostituerade själva påstår det. De försöker ha någon djupare filosofisk aspekt på det fria valet och hävdar med sin normala dos av översitteri att de minsann vet bättre än den prostituerade själv.
Nåväl, vem fan "väljer" sitt eget jobb i den meningen? Väljer jag att gå upp på morgonen och släpa mig till ett trist jävla jobb ? Mitt val är minst lika ofrivilligt som den prostituerades - innebär det att jag är en slav då eller? Klart som fan att både jag och horan hellre hade levt jetset-liv på en yacht i st tropez istället för att utföra tjänster mot betalning vilket vi båda gör för att få mat på bordet. Mina tjänster är dock av en mindre sexuell natur, men ändock.

Jag håller med att vänstern tenderar att sätta alla kvinnor (i detta fall de prostituerade) i samma båt, peka på dem och säga att de är offer. Likaså återkommer samma retorik i att de ofta tror sig veta bättre än människor: barnomsorg, prostitution, att män numera ska urinera stående:
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14957561.ab)

Däremot! så är riskerna stora att många tvingas in i "branschen". Att det sedan är farligt ur ett hälsoperspektiv, då risken för könssjukdomar och våld är överhängande gör inte saken bättre.

Hållningen är väldigt märklig, särskilt i beaktande av det faktum att feministisk teori i största allmänhet predikar vikten av att låta "de utsatta" definiera sina egna problem (och därmed motverka problemet med att privilegierade tar sig tolkningsföreträde i andras liv).

Den lyckliga horan må nödvändigtvis inte vara vanlig, men visst finns hon.

De som säljer sex för pengar är relativt få om man jämför med dem som köpslår med sex under mer subtila former. Antagligen är det här kopplat till vad samhället anser om prostitution och hur det hänger ihop med skuld och skam. Eftersom det (generellt talat) är skamligt att sälja sex så ser många människor det inte som ett val, ingen kan ju välja skam liksom.

Jag tror att om gemene man hade haft en mer öppen och sund inställning till prostitution och om vi inte hade haft en lag som pressar hela verksamheten under jord så hade det heller inte varit lika skamfullt att sälja sex (eller köpa heller för den delen).

Angående de som under fria former väljer att sälja sex, fastän det är så förknippat med skam i Sverige, så är ju förklaringen att vi alla är produkter av vår livshistoria. För vem säljer egentligen sex? Vem medverkar i porrfilmer?

En annan frågeställning: Vem är mest prostituerad, hemmafrun i Bromma-villan med Rut som sköter alla sysslor, eller studentskan som drygar ut inkomsten med ett par kunder i veckan?

Är du extrem-feminist - gammelkommunist?

För det där är egentligen en retorik som bör föras av dem som predikar utrotandet av just hemmafrun. I den rena prostitutionsdebatten hör det inte hemma. Eftersom alla i en förlängning då köps, man som kvinna, på alla arenor.

Men så är det ju, om man är lite krass. En man vars ekonomiska situation förändras till det sämre kan nästan räkna med skilsmässa tex. Kravlös kärlek finns bara i sagorna.

Det finns inget belägg för det du påstår. Vid arbetslöshet ökar skilsmässorna - det kan ju bero på att många män definierar sig genom sitt arbete och inte alls blir särskilt trevliga att leva med efter en längre tids arbetslöshet helt enkelt.
Kvinnor har lättare att anpassa sig till situationen och gå in hemmarollen medan de söker nytt arbete, män blir deprimerade och passiva istället. Du kanske skall läsa de där utredningarna lite på djupet.

Edit:
Dessutom säger studier att det ofta är männen som väljer att lämna i den situationen - inte kvinnorna:

http://www.idg.se/2.1085/1.393346/arbetsloshet-okar-risken-for-skilsmassa


http://www.metrojobb.se/artikel/6153/m%C3%A4n-drabbas-v%C3%A4rre-%C3%A4n-kvinnor-av-att-sparkas


http://www.metrojobb.se/artikel/6148/arbetsl%C3%B6shet-%C3%A4ndrar-inte-p%C3%A5-k%C3%B6nsrollerna

varför måste man vara lycklig? jag är inte lycklig heller, innebär det att jag är en slav och ett offer?

en hora är en hora för att hon valt den vägen till fördel till de andra alternativ som fanns för henne. Precis samma som för mig och alla andra. En hora, hade i sverige kunnat gå på socialbidrag istället... om hon inte är helt jävla dum i huvet hade hon säkerligen kunnat få ett jobb i en klädbutik, eller liknande. Folk i mer utsatt situation har givetvis färre valmöjligheter, men det skiljer inte en hora från någon annan. Jag tror väldigt få horor ofrivilligt är horor i den meningen att någon har en pistol mot deras huvud om de inte horar. Självklart finns sådana också inom t.ex. trafficking etc... och detta är givetvis det verkliga problemet. Men alla andra horor som inte är horor för att någon annan människa har tvingat dem med fysiskt vålt är inte mer offer än någon annan här i världen. En hora som väljer att hora för att finansiera sitt drogberoende har gjort det till förmån för att istället gå in på en annan kriminell bana eller att avsluta sitt beroende. Hon är inte ofri, men hennes valmöjligheter inte heller så stora... men hon är inte mer offer än någon annan som är drogberoende.

Frågar du mig, ja, mycket möjligt. Men då är jag mer svart än blå i dessa frågor. Nu har dock prostitution, rent samhälleligt, en annan ställning än andra yrkesarbeten (vilket vi kan tycka vad vi vill om, men den diskussionen står utanför frågeställningen som jag ser det). Kvar att diskutera är huruvida det finns horor som "frivilligt" väljer detta yrke. Relaterat till denna fråga är prostituerades rätt att definiera sin egen situation (och därmed sina egna problem). Feminister förvägrar, överlag, prostituerade denna möjlighet - vilket som tidigare nämnt är paradoxalt mot bakgrund av att just denna fråga är central inom feministisk teori.

Vad gäller tvångsbegreppet är det givetvis lurigt när det kommer till indirekta former av tvång; enklare, som du påpekar, om vi har en pistol synlig. En enkel, och funktionell, uppdelning vore att utgå från den prostituerades problemsituation (ytterligare en anledning till att låta horan* själv definiera sina problem): horande med grund i ett givet (icke-allmänt) problem är problematiskt (i.e., "ofrivilligt"), horande utan sådan grund (alltså, med grund i allmänna problem) är icke-problematiskt (i.e., frivilligt). Allmänna problem avser här det vi alla har att lösa: vi har som människor basala behov som på endera sätt måste säkras om vi ska överleva (alltså, varför du - enligt resonemanget -inte är "ofrivillig" trots att du är "olycklig").

Men, som du själv är inne på innebär det i förlängningen att det huvudsakliga problemet inte är prostitutionen (symptom) utan det-som-föranleder-prostitutionen (rotproblemet). Prostitutionen som sådan kan givetvis också vara problematisk (i bemärkelse av att skapa eller förvärra redan existerade problem), men samhällets fokus borde givetvis ligga på rotproblematiken istället för symptombehandling. Det senare är inte bara ineffektivt, det är - i min mening - dessutom en jävla björntjänst.






* jag lägger ingen annorlunda värdering i hora än prostituerad, att skriva prostituerad blir helt enkelt för jobbigt i längden.

Men det finns ju ingen problematik din j-a ärthjärna. Den enda problematiken är nervösa, svåra själar likt dig som vill problematisera en fungerande verklighet. Inte bara vill, ni gör karriär och tjänar pengar på det. "Kom och parkera era läckra små stjärtar i pappas knä, era neurotiska stycken."-Pappa Lillskrot

Nu är detta OT, men det ter sig ju rätt logiskt. Då hushållet ligger nära kvinnans traditionella roll har hon enkelt att glida in i denna när så behövs (i sak lämnar hon väl egentligen aldrig). Kvinnan behåller alltså i stor utsträckning sin identitet. Mannens identitet, å andra sidan, är starkt kopplad till "försörjaren". När han inte längre kan vara försörjaren, och hemmet inte erbjuder identitet, är det kanske inte konstigt om han börjar må dåligt. För oavsett vad vi tycker om våra specifika könsroller så fyller ju könsroller en klar funktion - det är ju därför vi lever i enlighet med dem.