Ni som utger er för att vara fattiga studenter

Tjena!

Är student i åldern 20-24 och har i dagsläget pluggat i 1,5-2,5 år här i Stockholm och har länge förundrats över ett fenomen, om man nu kan kalla det för fenomen. Jag är övertygad om att alla hört att studenterna är fattiga, och många här inne ser sig säkert som urfattiga studenter som aldrig har några pengar.

Nu är det här inlägget ingen debatt över just begreppet "fattig". Mer över livsstilen som student och sätter man ser på sin ekonomi.

Många av mina kursare och kursares kamrater klagar ofta över hur lite pengar de har och att det är synd om dem. Men ofta kan jag bli lite förbannad på dem av följande anledning:

De tar ut:
Bidrag: ca 2700 SEK
Lån: ca 6000 SEK (är lite osäker på summan då jag själv inte lånar pengar)
Ströjobb: ca 1000-3000 /månad (varierar säkert enormt)
Total: ca: 10 000 / månad

Detta är ingen jätteinkomst och jag menar inte att man på något sätt skulle vara rik och lånet är självklart lånade pengar, inget som jag argumenterar om, MEN!
Många av dessa är:
- Ute ca 2-5 gånger i veckan lägger MINST 200 kr vid varje tillfälle.
- Köper kaffe och fikabröd i skolan i stort sätt varje dag
- äter ute i stort sätt varje dag, alltså tar inte med sig matlådor etc
- köper kläder, ipads, iphones, datorer etc fanimej hela tiden
- reser
- går på konserter och annat skit

Är det någon annan som tänkt på detta och retat sig över detta? Som avslut vill jag bara säga att jag kämpar som ett djur för att inte köpa något kaffe eller annat piss i skolan och har ALLTID med mig mat för att slippa ta lån, och de jag reser/köper har jag sparat ihop genom hård disciplinerad budget.

Någon annan som tänkt liknande?

Det går ut 2-5 gånger i veckan? Hade det varit månaden hade jag fortfarande tyckt det var mycket. Alla prioriterar olika, men visst så tar man det med en nypa salt när folk säger att det är fattiga studenter. Inte så att jag tycker synd om dem då jag själv levt som student. Vissa lär sig att reglera sin ekonomi andra inte. jag jobbade ingenting extra men hade pengar över till nöjen och annat ifall jag ville göra någonting.

Ja alltså, det är ingen svår matematik att när man börjar plugga kan man inte ha samma utgifter som när man jobbar. En annan infallsvinkel tror jag är att för många så är studerandet första tiden hemmifrån och då blir det att man vill göra precis som man vill och skiter i att man har en låg inkomst och lyxfällan light inträffar.

Sen så kan jag också störa mig på att man klagar på att man är fattig, ja men sälj din jävla ipad då din bortskämda mupp. Din utbildning står inte och faller på om du har en statuspryl för 6000:- Jag klarar mig utmärkt med papper och penna förstärkt med en gammal laptop hemma.... Gahh

Man tycker nastan att studenter borde ha mer pengar nar de pluggar pa universitetet an nar de gick i gymnasiet, inkomsten maste ju okat mer an utgifterna kanns det som.

Enligt mina erfarenheter ar det dock ganska fa som arbetar vid sidan av studierna. Elektronik och klader skall det inte vara nagra problem med alls om man studerar. Det som ar mest onodigt ar all alkohol, studenter borde vara mer ekonomiska nar det galler utganger (dricka mer hemma, inte betala 150 kr intrade osv.) samt dra ner pa allt fikande. Manga backar sma.

Studenter som klagar pa sin ekonomi ar i regel dumma i huvudet och tror att allt ska vara gratis. Om man vill slosa pengar far man skaffa sig ett jobb eller se till att leva billigt i ovrigt.

Håller helt med!
Folk som inte kan sköta sin ekonomi kommer fortsätta vara "fattiga" vare sig dom tjänar 35 000 eller 8000 i månaden. Problemet ligger i att dom tidigare levt på föräldrarnas höga lön kombinerat med lite bortskämdhet och vänjt sig vid det.

Under den (korta) tiden jag var student fick jag planera min ekonomi krona för krona. Besökte mitt bankkonto kanske 1-2 gånger om dagen. La upp en budget för mat, resor och övriga kostnader. Räknade vad varje måltid i snitt kostade, blev runt 27-35kr för mig, trots det åt jag kött varje dag. Club Sandwich blev en favorit studentmåltid för mig.

Det är ju inte "rocket science" direkt.

även jag har förundrats över detta fenomen:P jag har snart studerat mitt första halvår och har då hittills lyckats spara undan 7000 från mitt lån/bidrag

Jag kan ju göra en kontring här, pluggar på heltid och har träff live en helg i månaden.
Jag är 30+ och hr jobbat 10+ år innan jag börja vidareutbilda mig.
Jag har fru, lägenhet och bil som måste betalas, min fru jobbar ej utan studerar just nu svenska, utan att få en krona i bidrag vilket är helt ok.

Jag har lån, studiebidrag samt ca 3500:- extra varje månad från mitt förra jobb. Totalt runt 12.000:-

Mitt lån, bil, hyra räkningar ligger på drygt 9.000, resa till skola med vandrarhem, mat.. absolut billigaste man kan hitta = ca 3000:- Sedan skall det köpas böcker då det jag pluggar inte finns böcker att låna, detta ca 1500:- till varje månad. Bara här ligger jag på ca 13.500 sedan skall det köpas mat och annat med.

Nu visste jag ju att situationen skulle bli såhär så jag såg såklart till att spara ihop pengar innan jag började att plugga men en person som inte har gjort det ligger ju ganska så kasst till, oavsett så är det inte så fett!

Jag har också tänkt på det många gånger!! När jag studerade för herrans massa år sen då var det studenter som klagade som fan. Men de hade de sina fester hit o dit. Handlar om priotering. De får sluta gnälla.

Extrajobb och snälla föräldrar?

Nu går jag på gymnasium.. men.

3550kr i månaden tillsammans med flickvännens pengar. Betalar varken hyra eller el men sitter ändå på 2kr i slutet av varje månad. Har aldrig råd att gå ut eller göra något för min flickvän då jag aldrig(!) har pengar över. Kan inte få ett deltidsjobb då jag oftast går skola rätt så sent.

Håller med. Får också höra om människor runt omkring mig som "inte har några pengar buhu" medan de går ut varje helg och käkar ute flera gånger i veckan. Idioti.

Jag tar med låda varje dag, spenderar inte så mycket när jag går ut och får pengar över. Känns bra

Bor du hemma eller?