"Som sig bör"

Jag tycker ofta att uttrycket "som sig bör" används på konstiga sätt. Exempel:

Rätt:

• "Våra första bidrag kommer som sig bör från Gillets f d ordförande"
• "Mitt svar var, som sig bör, ett vänligt men bestämt nej"
• "Pilgrimsvägen Blekinge invigs som sig bör genom att människor vandrar på den"

Fel/konstigt för språkkänslan:

• "Vad som sig bör och inte" (rubrik)
• "Inte lika imponerande som sig bör"
• "Jag hoppas att jag som sig bör får tillfälle att diskutera den vidare utvecklingen på området tillsammans med parlamentet"

Dock hittar jag ingen ordentlig konsekvens i detta. Har jag ett överkänsligt språköra eller finns det tydliga regler för när detta uttryck passar?

Här är ett lackmustest på korrekt användning: Om Kung CxviG säger »tjelvklart« så säger gemene man »som sig bör«. Bakom ligger antingen en luddigt definieras auktoritet eller en grumligt motiverad värdering av det önskvärda och förväntade.

• Pilgrimsvägen [i] Blekinge invigs tjelvklart genom att Drottningen och Man Tjelv vandrar på den.

De där exemplen som skaver i ditt språköra kan skrivas såhär:

• "Vad som förväntas och inte" (rubrik)
• "Inte lika imponerande som väntat"
• "Jag hoppas att jag enligt praxis får tillfälle att diskutera den vidare utvecklingen på området tillsammans med parlamentet"

Som sig bör innebär att det finns ett förväntat, normalt sätt att agera eller en tradition att följa.

Ditt rättexempel "Pilgrimsleden i Bleking invigdes som sig bör med att folk vandrar på den" är därför inte helt klockrent eftersom det är första och sista gången den invigs och ingen tradition finns. Om det i folks medvetande anses normalt att vandringsleder invigs med vandringar och inte med bandklippning eller liknade kan man dock komma undan med det.

Bättre hade kanske varit att Pilmgrimsleden invigdes passande nog med en vandring.


Ditt felexempel om parlamentet låter däremot helt ok om det finns en tradition att ha en diskussion efter man t.ex. lämnat in ett förslag.

I övriga fyra exempel delar jag ditt språköra och tycker inte det är överkänsligt.

En av bristerna i svenska språket är att »dela« kan betyda både »tudela« och »ha gemensamt«. Av sammanhanget inser vi att Brasar har en språklig värdering gemensamt med Garmvorvkubbe.

Ändå är det hög tid att vi skaffar oss inhemska motsvarigheter till engelskans “share” respektive “take/cut apart” etc. En ödets ironi är ju att försvenskningen »share:a« som man ibland hör, den kan misstolkas som just skära isär. Ett språköra låter sig inte så lätt »share:as«.