2012-11-03, 22:38
#1
Jag har arbetat i Norge under 2003, 2007, 2008, 2009 samt 2012. Jag har alltid trott på norsken att den är snäll, ärlig, välmenande och allmänt god. Jag var väldigt positivt inställd fram tills 2012, då jag nu stött på sådana fruktansvärt stora idioter att jag knappt tror det är sant. Fel belönas på flera norska arbetsplatser medan rätt bestraffas. I Norge kan man vara den största pajasen som går i ett par skor - ha den sämsta och mest lågbegåvade humorn som går att utöva samt en så låg personlig utveckling att skitnödig är en grov men korrekt definition - och så länge man är norsk så accepteras du av ALLA. Jag är van vid att i Stockholm på arbetsplatser blir dessa pajasar ej accepterade. Norge är så efterblivet att jag tror inte det är sant. Du kan gå omkring i hockeyspelarluktande overall (norskar och hygien är inga själsfränder; jämför SATS gym i Oslo samt Stockholm så är det stinktarzans varenda gång på ett norskt SATS medan snudd på ALDRIG i Stockholm) och köra dåliga skämt och ingen skakar på huvudet och undrar vilken planet du är född på.
Jag har en pajas på min arbetsplats nu som springer och talar om varenda detalj till chefen om vad jag gör. Han är fräck i käften mot vissa som ett sätt att höja sig själv. Nu har jag äntligen satt honom på plats och då gör han sig själv till ett offer, som en pojke. Han är ett vuxet barn, precis som flera andra jag träffat på norska arbeten.
Jag ser också på norskar när man pratar att de inte hänger med. På en arbetsplats försökte jag nämna nåt lite politiskt för en kille och han förstod inte ens vad jag syftade på; det var som att prata till en mellanstadieelev. Han förstod verkligen ingenting, och ändå var han 22 år. Jag har hittills aldrig haft en intressant intellektuell diskussion på någon arbetsplats i Norge hittills i mitt liv. Vädret kan diskuteras, mer än så är det inte. På mitt nuvarande jobb sitter två av "männen", varav den ene är ägare, och läser norska Se & Hör. Ni läste rätt: Män som läser skvallertidningar för kärringar.
Trafiken är katastrof. Norskar kör som efterblivna dårar, helt respektlöst. Vägen där vi bor som är lite ödslig en sträcka och lite ut mot landet utanför Oslo är en oöverträffad riskutsättning; en gång kom en bil som hade förlorat kontrollen och var över i vårat körfält och nödstoppade. Flera andra gånger har jag tutat aggressivt då mötande bilar har varit över i vårat körfält. Nu onsdag den här veckan blev jag påkörd bakifrån av en lastbil så min bil är kvaddad. Jag har kört i många fler år i Sverige och aldrig blivit påkörd. Norsken är för dum för att förstå trafikalt omdöme, ändå har de rigorösa trafiksäkerhetskurser för de som tar körkort - betydligt strängare än de i Sverige.
Sist men inte minst: Norskar är ignoranta - precis som dumma är. Norskar lyssnar nämligen inte!
Någon mer som har liknande graverande upplevelser som bekräftar att det att "norsken är dum" inte är en myt utan en sanning?
Jag har en pajas på min arbetsplats nu som springer och talar om varenda detalj till chefen om vad jag gör. Han är fräck i käften mot vissa som ett sätt att höja sig själv. Nu har jag äntligen satt honom på plats och då gör han sig själv till ett offer, som en pojke. Han är ett vuxet barn, precis som flera andra jag träffat på norska arbeten.
Jag ser också på norskar när man pratar att de inte hänger med. På en arbetsplats försökte jag nämna nåt lite politiskt för en kille och han förstod inte ens vad jag syftade på; det var som att prata till en mellanstadieelev. Han förstod verkligen ingenting, och ändå var han 22 år. Jag har hittills aldrig haft en intressant intellektuell diskussion på någon arbetsplats i Norge hittills i mitt liv. Vädret kan diskuteras, mer än så är det inte. På mitt nuvarande jobb sitter två av "männen", varav den ene är ägare, och läser norska Se & Hör. Ni läste rätt: Män som läser skvallertidningar för kärringar.
Trafiken är katastrof. Norskar kör som efterblivna dårar, helt respektlöst. Vägen där vi bor som är lite ödslig en sträcka och lite ut mot landet utanför Oslo är en oöverträffad riskutsättning; en gång kom en bil som hade förlorat kontrollen och var över i vårat körfält och nödstoppade. Flera andra gånger har jag tutat aggressivt då mötande bilar har varit över i vårat körfält. Nu onsdag den här veckan blev jag påkörd bakifrån av en lastbil så min bil är kvaddad. Jag har kört i många fler år i Sverige och aldrig blivit påkörd. Norsken är för dum för att förstå trafikalt omdöme, ändå har de rigorösa trafiksäkerhetskurser för de som tar körkort - betydligt strängare än de i Sverige.
Sist men inte minst: Norskar är ignoranta - precis som dumma är. Norskar lyssnar nämligen inte!
Någon mer som har liknande graverande upplevelser som bekräftar att det att "norsken är dum" inte är en myt utan en sanning?
__________________
Senast redigerad av Qemistry 2012-11-03 kl. 23:00.
Senast redigerad av Qemistry 2012-11-03 kl. 23:00.