Första inlägg- lite bakgrund till ämnet
Ni får ursäkta mitt språk. Om det finns svårigheter med formuleringar får ni bara säga till.
Vi kan börja med det elementära. Vad är färgontologi överhuvudtaget? Helt överordnad är det frågor och teorier om, vad färger är, ontologiskt sett. När vi går runt i världen ser vi överflader, vätsker, gaser osv. som färgade. Min dator är svart, flashbacks design är primært gråagtigt, min biff på bordet är brunlig, ojämnt färgad och, tyvärr, gråbrun innuti. Mina händer är blek-gulliga, mitt hår brunt. Mogna päron är som oftast gröna, vissa äpplen är röda. Min cykel är blå och svart. Eller så skulle jag i allafall som oftast säga. Kanske det efter noggranna undersökningar visar sig, att de endast ser färgade ut, fast att detta sken är illusoriskt. Så skulle vara fallet om inget i världen faktiskt instantierar färger.
Hur bedriver man färgontologi? Hur begrundar vi våra teorier?
Kort går man fram som i övriga filosofin. Allra helst ser vi, att någon reduktionistisk teori stämmer. Då ingen seriös filosof vidkänner sig idealism, så vill reduktionism alltid vara fysikalistisk. Här söker man identifiera färger med vissa fysiska egenskaper, t.ex. överfladers benägenhet att tillbakakasta den ena eller den andra proportionen av ljus i det visuella spektrum. Denna form av fysikalism är relationistisk, då den låter färger vara en särskilt disposition. Men den är objektivistisk, då objekt antingen har den pågällande dispositionen eller också har de inte den - oberoende av om det finns människor eller inte.
Om man hittar problem med denna sortens teori, så finns det andra bud på marknaden. Ett är det, som kallas dispositionalism. Denna sortens teori ser färger som vad än som framkallar särskilda färgupplevelser i vissa typer av agenter. Röd är då ett objekts disposition till att framkalla upplevelsen av objektet som röd hos människor o.lik. för de övriga färgerna.
Alternativt kan vi tro att färger är primitiva egenskaper. De är inte fysiska eller dispositionella, utan är helt enkelt bara, vad de är: röd kan inte analyseras i annat än färgtermer. De ska på något sätt ingå som grundläggande förklaringar inom synsvetenskapen. Inte många tror på detta, fast det finns enstaka som försvarar ovanstående.
Ett mera populärt synspunkt är, att inget är färgad. Om saker skulle vara färgade, då skulle primitivism vara sann. Men primitivism är falsk i vår värld. Ergo: inget är färgad. Detta är felteoretisk eliminitavism.
Ovanstående är, så klart, mycket ytligt, fast det ger, hoppas jag, ett överblik över det teoretiska landskapet. Sedan kan vi ta tag i de specifika teorierna. Jag skriver lite om färgrealism imorgon (alla teorier som nekar eliminitavism). Sedan går jag in på primärt färgfysikalism, då det är en position som fått mycket uppmärksamhet på senare tiden. Jag kommer gå lite mera på djupet med, hur man begrundar de specifika teorierna. Dvs. det kommer finnas mera detaljer omkring exakt vad man som realist förpliktar sig på, samt hur de olika realismer skiljer sig åt. Det kommer vara viktigt för att första de egentliga kritikerna som riktas mot de olika teorierna.