2012-10-28, 03:44
#1
Hej Flashback!
Nu tycker väl folk att jag är ett pucko och en fegis men, men... here we go!
Jag har verkligen försökt att undvika att skriva ett inlägg om det här och leta svar på annat håll, men jag vet verkligen ingen som jag kan lita på och har någon typ av relation till mitt "problem" och de jag frågat har sagt att jag förmodligen inbillar mig, vilket vore logiskt eftersom jag på senare tid upptäckt ett psykologiskt problem angåenge det här.
Det är så att jag har sedan puberteten haft en pungkula som hängt ganska mycket längre ned än den andra. "Det är normalt" kanske ni säger men grejen är liksom att den (min vänstra) hänger kanske 1,5 eller runt 2 cm längre ner än den högra och det är något som verkligen syns när pungen inte är ihopdragen pga kyla eller så. Detta är något som oroat mig under en längre tid men jag inte vågat gå till en läkare om eftersom jag har utvecklat något för länge sedan som kan liknas vid ett peniskomplex som gör mig livrädd för att få veta att det skulle vara något ytterligare fel med mig (hade för trång förhud vilket jag fick genomgå en omskärelse för eftersom det inte gick att fixa i min ålder) eller bara enkla faktum att jag känner mig grymt otillräcklig och omanlig när jag ser en snopp som är större än min eller när jag hör folk som säger att den är för liten även om jag vet den är av normallängd. Jag mår faktiskt både psykiskt och fysiskt dåligt när jag hör något som kan jämföras med min egen eller när jag ser saker som inte ser normala ut. Jag är otroligt rädd för att få veta att den vänstra, hängande pungkulan inte funkar eller att den på något sätt är död eller inaktiv. Jag vågar inte heller känna efter om det smärtar om man klämmer den pga det jag precis skrivit. Det är något som gör mig så rädd att jag till och med får självmordstankar bara på tanken att det skulle vara något fel på mig. Igen.
Har disskuterat detta med min bästa vän som har sett mig naken och hur hela paketet ser ut flera gånger, men han har inte lagt märke till någonting ovanligt, och inte heller läkarna vid min omskärelse (inte för att jag fråga men jag antar det eftersom de inte sa något förutom att det såg normalt ut.) men jag har börjat intala mig själv att de bara sett den "indragen" och att jag borde kolla upp det för säkerhets skull. Vad som fått mig att bli så oroad är att vid senare utlösningar har bara den högra kulan dragit ihop sig medans den vänstra bara hänger. Jag har också känt hur de bytt plats för att få plats i trånga byxor.
Men jag är helt enkelt för rädd för att kolla upp det. Är jag ensam med såna här funderingar eller är jag en hypokondriker som bara inbillar mig? Finns det någon som känner igen sig eller har ett komplex så de kan på något vis känna igen min oro?
Använde mina artskills och slängde ihop en liten illustration i ArtRage för att visa hur det ser ut ungefär; https://dl.dropbox.com/u/51219888/st%C3%A5tlig.png Längden på skaftet är aningen överdriven dock.
Nu tycker väl folk att jag är ett pucko och en fegis men, men... here we go!
Jag har verkligen försökt att undvika att skriva ett inlägg om det här och leta svar på annat håll, men jag vet verkligen ingen som jag kan lita på och har någon typ av relation till mitt "problem" och de jag frågat har sagt att jag förmodligen inbillar mig, vilket vore logiskt eftersom jag på senare tid upptäckt ett psykologiskt problem angåenge det här.
Det är så att jag har sedan puberteten haft en pungkula som hängt ganska mycket längre ned än den andra. "Det är normalt" kanske ni säger men grejen är liksom att den (min vänstra) hänger kanske 1,5 eller runt 2 cm längre ner än den högra och det är något som verkligen syns när pungen inte är ihopdragen pga kyla eller så. Detta är något som oroat mig under en längre tid men jag inte vågat gå till en läkare om eftersom jag har utvecklat något för länge sedan som kan liknas vid ett peniskomplex som gör mig livrädd för att få veta att det skulle vara något ytterligare fel med mig (hade för trång förhud vilket jag fick genomgå en omskärelse för eftersom det inte gick att fixa i min ålder) eller bara enkla faktum att jag känner mig grymt otillräcklig och omanlig när jag ser en snopp som är större än min eller när jag hör folk som säger att den är för liten även om jag vet den är av normallängd. Jag mår faktiskt både psykiskt och fysiskt dåligt när jag hör något som kan jämföras med min egen eller när jag ser saker som inte ser normala ut. Jag är otroligt rädd för att få veta att den vänstra, hängande pungkulan inte funkar eller att den på något sätt är död eller inaktiv. Jag vågar inte heller känna efter om det smärtar om man klämmer den pga det jag precis skrivit. Det är något som gör mig så rädd att jag till och med får självmordstankar bara på tanken att det skulle vara något fel på mig. Igen.
Har disskuterat detta med min bästa vän som har sett mig naken och hur hela paketet ser ut flera gånger, men han har inte lagt märke till någonting ovanligt, och inte heller läkarna vid min omskärelse (inte för att jag fråga men jag antar det eftersom de inte sa något förutom att det såg normalt ut.) men jag har börjat intala mig själv att de bara sett den "indragen" och att jag borde kolla upp det för säkerhets skull. Vad som fått mig att bli så oroad är att vid senare utlösningar har bara den högra kulan dragit ihop sig medans den vänstra bara hänger. Jag har också känt hur de bytt plats för att få plats i trånga byxor.
Men jag är helt enkelt för rädd för att kolla upp det. Är jag ensam med såna här funderingar eller är jag en hypokondriker som bara inbillar mig? Finns det någon som känner igen sig eller har ett komplex så de kan på något vis känna igen min oro?
Använde mina artskills och slängde ihop en liten illustration i ArtRage för att visa hur det ser ut ungefär; https://dl.dropbox.com/u/51219888/st%C3%A5tlig.png Längden på skaftet är aningen överdriven dock.
jag vet hur man fixar detta, tejpa fast en plast behållare runt dina bollar fyll sedan med is, och när isen smälter så fyller du på med mera
en riktig pansarpung fixar nog ditt problem
