Det svenska språkets utveckling och framtid?

Ketchup kommer ursprungligen från kin. ke-tsiap men det är inlånat via malajiskans katjap. Jämför sedan med hur många fler lånord det finns med sitt ursprung i japanskan. Japanerna lärde sig för övrigt av västerländsk kultur under Meiji-perioden, medan kineserna höll fast (och håller fast) vid sin rabiat sinocentriska världsbild och därför kom att bli ett lätt offer för främmande imperialister.

Kommer Kina att "köpa" Japan? Nej, jag tror inte det. Jag är inte medveten om ett enda större kinesiskt företag som är verksamt i Japan. Kina av idag är däremot till stor del byggt med japanska yen.

Kineserna är ett starkt nationalistiskt, för att inte säga jingoistiskt folk och just deras aggressiva attityd i utrikespolitiken kommer att motverka deras internationella inflytande i slutänden.

Å andra sidan är Kinas lysande framtid rätt hypotetisk. Kom ihåg att Kina är ett genomkorrumperat samhälle (där mutor är gammal fin kutym) och av allt att döma ännu en slags konfucianistisk senilokrati. Jag ger Kina högst 20-25 år innan en bubbelekonomi uppstår och spricker. Men det är förstås OT.

Angående svenskans framtid är min förhoppning att ett institut för språkvård inrättas och att den språkliga slappheten i skolorna stävjas. Men det är väl blott en önskedröm...

Det tror jag verkligen inte, med tanke på att folks största intressen här i världen verkar vara t ex amerikanska dokusåpor. Dessutom är engelska ett världsspråk, och alltså tar vi in en jävla massa information på det språket.
För att kunna låna måste man ju mer eller mindre kunna språket, så det blir nog svårt med kinesiskan.

Edit: Jag glömde ju den värsta av alla kulturskymningars moder: MTV!

Ja. Sa jag att det inte skulle bli så?

Orsak och verkan, käre Farbror, orsak och verkan. På 1700-talet så var en "jävla massa information" skriven på franska, och jag kan slå mig i backen på att ingen kunde förutsäga att bondspråket engelska, denna germank-latinska rotvälska, skulle bli ett världsspråk. Franskan har väl fortfarande en viss status som arbetsspråk i t.ex. EU, och har 270 miljoner talare, men det är ett språk på dekis.

På 1900-talet så är en "jävla massa information" skriven på engelska, och jag kan slå mig i backen på att ingen kunde förutsäga att bondspråket xxx, denna kommer bli ett världsspråk. Engelskan har väl fortfarande en viss status som världsspråk, och har 900 miljoner talare, men det är ett språk på dekis.

När jag gick i plugget var engelska världens näst största språk, med 1 miljard talare. Idag är spanskan större än engelskan. Om 50 år beräknas arabiskan vara större. Mandarin talas alltmer UTANFÖR Kinas gränser.
(Måste se om jag hittar länken, den är jäkligt intressant).

Nu är svenskar rätt kända för att vara korkade och slöa, vilket väl kan diskuteras, men de är ökänt engelsk-fixerade och tror att hela världen pratar engelska. Jag jobbade i Lettland ett tag, och min kollega klagade över att "letterna är så dåliga på främmande språk". Letterna var jävligt bra på främmande språk, då i stort sett alla kunde (påtvingad men nödvändig) ryska och en hel del kunde polska och tyska...

Alla svenskar, ja européer överhuvudtaget, borde lära sig 4-5 språk hjälpligt.
Engelska, tyska, franska och två till, gärna nåt slaviskt. Obligatoriskt B och C-språk i grundskolan.

Med illa dold skadeglädje över svenskans språkliga analfabetism - Göran Perssons EU-reträttkarriär omöjliggörs för att han inte kan franska...mouhahahaha

Att svenskar är kulturella idioter beror väl på att de sitter och tittar på fördumnings-(M)TV som bara är anglosaxisk, och därför tror man att man klarar sig i hela världen på engelska, och eftersom man bara kan engelska, så låtsas man bara om den engelskspråkiga världen...hönan och ägget.
Swenglo-centrism...

Förslaget om språkvårdsinstitut är bra.

Själv borde jag underhålla min dåliga franska och urusla tyska bättre, vilket är omöjligt med dagens patologiskt USA-fixerade mediautbud.

Till "vasile":

Ja, visst har du rätt, men nu talar vi ju faktiskt om det svenska språket, och då är det väl lämpligt att se det hela ur ett svenskt perspektiv?
Må hända att kinesiskan kommer att få en viktig ställning i världen (mer än bara i Kina då alltså), men jag har rätt svårt att tro att den kommer att påverka svenskan i nån större utsträckning inom en överskådlig framtid (50-100 år?). Eventuellt då om den först lyckas nästla sig in i engelskan, och där igenom sedan överförs till svenskan genom kinesisk-engelska inlån.

Säg inte det! Jag såg faktiskt att City i sin nöjesdel har de oerhört fåniga rubrikerna "Fett" & "Keff" på framsidans vänsterspalt, ungefär som "bu eller bä" använts.
Det blir extra löjligt när man försöker använda uttryck som man inte egentligen brukar för egen del, i syfte att verka ball, vilket jag antar att skaparen av denna spalt gör.

Antar att City är en lokaltidning, eftersom jag inte hört talas om den. Däremot presenterade GP (för de oinsatta, Göteborgs-Posten) häromdagen en undersökning från språkligt underbara Lunarstorm, med namnet 'Äger, duger, suger' (eller tvärtom). Det fanns med en förklaring av de olika uttrycken, eftersom majoriteten av läsare är posttonåriga. Det skulle vara på liknande sätt som vissa uttryck och ord sprids som en farsot, tvärs över generationer och dylika gränser...

City är en gratistidning som delas ut i tunnelbanan, av ungefär samma upplaga som mer kända Metro. Alltså en fullt seriös morgontidning med stor upplaga kan man säga.
"Äger, duger, suger" var väl i alla fall lite fyndigt tycker jag!

Inte otänkbart. De flesta talare av engelska använder "simplified english" och de har inte engelska som modersmål. De flesta svenskar ligger på samma nivå. Simplified english är ett högst påtagligt begrepp bland översättare.
Själv blev jag ganska förvånad när jag läste att mandarin användes i så stor utsträckning utanför Kina som det faktiskt gör. Även här handlar det om en "simplified mandarin". Spridningen har bara några decennier på nacken, men den är ganska påtaglig, och den sammanfaller med Kinas ekonomiska utveckling.
Ett av engelskans största "bakslag" är att det inte längre har ställning som officiellt språk i Indien, det är rejält många engelsktalande som försvinner inom några decennier - bortåt 20-25% har det spekulerats i.

"Världsspråk" kommer och går, så även engelskan. Det där världsomspännade språket som "alla talar" är möjligtvis esperantisters våta dröm.
Att "alla talar engelska" är en väl underhållen svensk myt, som en förträngningsmekanism för att slippa studera flera främmande språk...
Effekten är att folk i andra länder med rätta anser att svenskar är dåliga på främmande språk

Fullt seriös morgontidning... ja, och "En ding ding värld" är populärvetenskaplig...

Och hur definierar du en fullt seriös morgontidning? Jag tror att de anser sig vara fullt seriösa, men det betyder kanske inte att jag själv anser att de är det. Hoppas du ser skillnaden.

Hur länge kommer vi att tala svenska? Kommer den dö ut, isf när? Kommer den att dö ut gradvis? Kanske, kanske inte.

Engelskan kommer mer in i vår vardag. Det kommer många nya låneord främst inom it och data världen. Många av våra mor- och farföräldrar kan inte prata engelska men de kommer ju att dö så småning om. Och kvar blir en generation där de flesta mer eller mindre behärskar engelskan.
Den kommer garanterat att leva vidare. Svenskan är ett språk som har lånat från många andra språk bla. tyskan franskan. Vårat språk är enligt min mening ett väldigt flexibelt språk som har väldigt lätt att anpassa sig.

Men kommer svenska språket leva vidare eller gå en sakta säker död tillmötes?

(Jo det finns en liknande tråd men jag har inte riktigt fått svar på allt har en uppgift på svenskan om just detta, som snart ska vara klar ).